Syftet med vårt arbete var att ta reda på vilka alternativa verktyg och metoder pedagoger använder i sin undervisning med elever i dyslektiska svårigheter samt vad det är som kan styra pedagogens val av alternativa verktyg och metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie, där vi har intervjuat sju pedagoger. Vårt resultat av intervjuerna har visat att de mest förekommande alternativa verktygen är datorn, scanner, talande tangentbord, talsyntes, avkodningsövningar, Lexia och minneslekar. De metoder som är mest förekommande i undervisning med elever i dyslektiska svårigheter är Rydaholmsmetoden och att arbeta med elevens självbild. Våra intervjuer har även visat att det är pedagogens kompetens och intresse, specialpedagogens/speciallärarens val av alternativa verktyg och metoder samt skolans resurser som styr valet av de alternativa verktyg och metoder som används i undervisningen.

Motivation är en grundförutsättning för att som elev kunna utveckla lust till ett fortsatt lärande i skolan. Lust för skolarbetet ger motiverade elever. I en undervisning som präglas av variation och kunskap har dagens lärare en viktig roll när morgondagens samhällsmedborgare ska formas.   Denna studie syftar till att belysa vikten av att som verksam lärare variera sin undervisning i skolan och till att bidra med en fördjupad kunskap om alternativa inlärningsmetoders betydelse för elevers motivation i ämnet matematik. En jämförande studie har genomförts mellan traditionell förmedlingspedagogik och alternativa inlärningsmetoder. Intervjuer med elever och enkätundersökningar med lärare har genomförts och ligger till grund för vårt resultat. Slutsatserna som dragits efter genomförd studie är att en varierad undervisning och lärarens medvetenhet om elevers olika sätt att lära sig måste ligga till grund för motiverande undervisning i skolan.

Syftet med denna uppsats är att ur ett tillväxtsperspektiv, analysera vilka möjligheter svenska mikrobryggerier och vinproducenter har för att utvecklas. Vi har för denna uppsats tillämpat en kvalitativ forskningsmetod som präglas av en abduktiv ansats där det skett en alternering mellan teori och empiri. Det empiriska materialet har genom multipel fallstudie samlats in vid intervjuer med åtta företags- samt föreningsrepresentanter som utifrån erfarenhet och kunskap har kunnat belysa ämnet från olika perspektiv. Den kvalitativa forskningsmetoden lämpar sig väl vid undersökning av en del av helheten för att hitta likheter. Genom urvalet av sex svenska mikrobryggerier och vinproducenter samt respektive branschorganisation tolkar vi vår slutsats till att beskriva alla svenska mikrobryggerier och vinproducenter. Vår slutsats är att merparten av företagen drivs av entreprenörskap. Tillväxt av företagen sker genom fokusering kring existerande produkter på befintliga marknader för att skapa en tydligare position på marknaden. Vinstmöjligheten inom industrin är begränsad samtidigt som industrin präglas av hård konkurrens. Vi är av åsikten att företagens framtida tillväxt bör ske genom skapandet av upplevelser för att på så vis stärka produkternas emotionella värde.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur de statliga föreställningarna om en fungerande service ser ut och sätta dem i relation till den faktiska utvecklingen på landsbygden, och även att undersöka alternativa lösningar till hur servicen på landsbygden kan bedrivas. Studien har fokuserat på svenska landsbygder generellt och för att söka svar på syftet har statliga myndigheters rapporter och dokument granskats där insikt har erhållits om hur servicen, något normativt bör vara. Genom metoder som kvalitativ textanalys av dessa rapporter, teoretiska ingångspunkter om landsbygdens nya ruralitet och tillgänglighet samt intervjuer med olika aktörer, dels om nytänkande servicelösningar och dels om landsbygdens servicesituation, sätts politik och praktik mot varandra. Det har visat sig att den politiska föreställningen om hur servicen bör vara ej till fullo överensstämmer med verkligheten. För att planera för en fungerande service på landsbygden krävs ett nytänkande med lösningar som beaktar dagens samhälle och det lokala, flexibilitet och innovationsrikedom.

<p>Uppsatsen är en reflekterande text över ett verk gjort som examensarbete vid Högskolan i Skövde. Verket är ett datorspel som skapades med syftet att experimentera med icke konventionella kontrollsystem.</p><p>En stagnation i utvecklingen av den konventionella handkontrollen har kunnat anas i de senaste konsolgenerationsskiftena. Handkontrollernas komplexitet har nått en nivå när den på allvar börjar orsaka brister i användarvänlighet. Det finns dock ett bevisligen stort intresse för alternativa kontrollsystem hos spelare. Detta talar försäljningssiffror för Guitar Hero (Activision, 2006) och Nintendo Wii om. De spelkontroller som följer med dessa spel skiljer sig markant från den konventionella handkontrollen och kan bidra till en utforskning och utveckling av de konventionella handkontrollerna. Trender visar dock på att utveckling av spel till de oortodoxa kontrollerna ofta stannar efter det väldigt specifika spel som är tänkt att spelas med den oortodoxa kontrollen. De generella fördelar som kan dras ur en alternativ kontroll kan därför vara svåra att påvisa.</p><p>Med detta som bakgrund skapades Fret Nice, spelet som uppsatsen reflekterar över. Fret Nice är ett plattformsspel i 2D som följer en mängd av de konventioner som finns i den genren. Spelet är dock styrt med gitarrkontrollen från Guitar Hero (Activision, 2006) och har därför fått modifierats för att passa de restriktioner som denna kontroll har i jämförelse med en vanlig handkontroll. En analys av gitarrkontrollen, dess användning i Fret Nice samt hur valet att använda gitarrkontrollen i Fret Nice direkt har påverkat de konventioner som finns i speldesign för plattformsspel går att läsa i uppsatsen.</p><p>De fördelar som fåtts av gitarrkontrollen i Fret Nice är bland annat en mer naturlig mappning av vissa rörelser i spelet som följd av den fysiska prestation många av reglagen på gitarrkontrollen kräver. En del nya spelmoment i Fret Nice har hämtats direkt ur gitarrkontrollens utformning och har därmed lett till för genren helt unika situationer. Gitarrkontrollens mekanik har dock ibland satt restriktioner på de konventioner i plattformsspel som utövats. Bland annat har hastigheten för spelkaraktärens rörelse fått sänkas något på grund av tajmingsvårigheter som följer av fördröjningar i gitarrkontrollens mekanik.</p><p>Att använda alternativa kontroller i konventionella genrer skapar helt nya upplevelser som i sin tur leder till att genrerna kan förnyas. De flesta alternativa kontrollerna ger användaren tillfälle att utnyttja fler av kroppens förmågor än vad som krävs av att trycka på en knapp på en handkontroll. Dessa nya sätt att spela ger mer underhållningsvärde i själva kontrollerandet av spelet, något som ofta glömts bort i utvecklandet av handkontrollen. De spel som använt sig av oortodoxa kontroller har i sin tur lagt tyngden på spelarens användande av den specifika kontrollen, och mindre vikt vid omväxling i spelens spelmoment. Fret Nice är ett spel som kombinerar båda dessa fall och kan därför erbjuda underhållning både i spelet och i spelandet.</p>

<p>Motivation är en grundförutsättning för att som elev kunna utveckla lust till ett fortsatt lärande i skolan. Lust för skolarbetet ger motiverade elever. I en undervisning som präglas av variation och kunskap har dagens lärare en viktig roll när morgondagens samhällsmedborgare ska formas.</p><p> </p><p>Denna studie syftar till att belysa vikten av att som verksam lärare variera sin undervisning i skolan och till att bidra med en fördjupad kunskap om alternativa inlärningsmetoders betydelse för elevers motivation i ämnet matematik. En jämförande studie har genomförts mellan traditionell förmedlingspedagogik och alternativa inlärningsmetoder. Intervjuer med elever och enkätundersökningar med lärare har genomförts och ligger till grund för vårt resultat. Slutsatserna som dragits efter genomförd studie är att en varierad undervisning och lärarens medvetenhet om elevers olika sätt att lära sig måste ligga till grund för motiverande undervisning i skolan.</p>

Syftet är att få en fördjupad förståelse av hur man på organisationsnivå kan stimulera utveck­lingen av lärarnas undervisningsformer så de gynnar elever i läs- och skrivsvårigheter och vilka möjligheter och/eller hinder som kan uppstå. I studien utgår vi från är en kvalitativ ansats där vi använder halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsteknik. Åtta rektorer/biträdan­de rektorer och fem speciallärare/specialpedagoger intervjuas om sin syn på vilka faktorer som påverkar möjligheterna att stimulera lärare till användning av alternativa verktyg i sin under­visning. Resultatet i vår studie visar att rektorers förutsättningar för att stimulera lärare i användningen av datorn som kompensatoriskt stöd för elever i läs- och skrivsvårigheter är begränsade. Delvis beror svårigheterna på att inga tydliga IT-planer funnits, varken på förvaltningsnivå eller lokal skolnivå. Osäker nätuppkoppling och bristande teknisk funktion har också orsakat problem på skolorna. Den viktigaste faktorn, enligt speciallärare/special­pedagoger, för att stimulera lärarna i användningen av kompensatoriskt stöd, var möjligheter till utbildning i de stödprogram som används. Rektorer och speciallärare/specialpedagoger anser att den största utmaningen är att hitta tiden för att samordna utbildningsinsatsen. Vi kom fram till att implementeringen av 1:1-datorer i den studie vi gjort inte var genomtänkt, eftersom planer för användning och utveckling av IT saknades. Det i sin tur ledde till att skolledningen och speciallärare/specialpedagoger inte fick tillräckliga förutsättningarna att skapa en gynnsam lärmiljö för elever i allmänhet och för elever i läs- och skrivsvårigheter i synnerhet.

Studiens syfte är att fördjupa och vidga förståelsen för lärarens upplevelse av alternativa verktyg. Få syn på deras didaktiska strategier kring användning av alternativa verktyg och hur det påverkar elevers läs- och skrivundervisning, när det gäller flickor och pojkars lust, motivation och interaktion. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och är till viss del är inspirerade av fenomenologin. Lärarens upplevelse står i centrum för studien. Vi genomförde sju halvstrukturerade intervjuer och tio observationer för att samla in data. Studiens resultat visade att lärarna upplever att alternativa verktyg har en positiv påverkan på elevers motivation och lust till att lära sig läsa och skriva. Lärarna upplever att alternativa verktyg gynnar alla elever, men i något högre grad pojkar i finmotoriska eller fonologiska svårigheter. Lärarna känner att eleverna lyckas skriva både längre texter med en större språkligkorrekthet. Studien visar att interaktionen mellan elever sinsemellan och lärare är positiv, då de lär av varandra. Lärarna beskriver att de alternativa verktygen gör det lättare att anpassa arbetsuppgifter efter elevernas förmåga, vilket gör att fler elever känner sig inkluderade. Det har en positiv inverkan på elevens självförtroende. Samtidigt betonar lärarna vikten av ett tillåtande klassrumsklimat, där lärarens handledning och stöttning krävs för att få ett lyckat resultat. Våra slutsatser är att användning av alternativa verktyg som ett komplement i läs-och skrivundervisningen har en positiv effekt. AV stimulerar elevers motivation och lust att lära, samt bidrar till interaktion. Ett lärande av varandra

Bakgrund: Aromaterapi kan användas i olika syften, exempelvis för avslappning, stimulering och för att lugna individer. Denna Komplementära- och Alternativa Metod (KAM) används väldigt begränsat i Sverige idag, men används som ett komplement inom hälso- och sjukvården i andra länder. Vårdens ansvar är att ge en god vård i samråd med patienten genom att ta hänsyn till individens livsvärld. I denna studie definieras livsvärld som en helhetssyn på människan och utgår från begreppet livskvalitet ur ett subjektivt och objektivt perspektiv. Den teoretiska förankringen utgick från ett humanvetenskapligt perspektiv knuten till Dahlberg och Segestens definition av livsvärldsperspektiv. Syfte: Att undersöka om Aromaterapi via luktsinnet kan påverka faktorer som kan vara av betydelse för livskvaliteten. Metod: En systematisk litteraturstudie av nio artiklar publicerade 2010-2015 och två artiklar publicerade 2000 och 2005 som kom till genom sekundärsökning. Samtliga artiklar granskades genom författartriangulering och analyserades sedan med ett induktivt arbetssätt. Resultat: I studien framkom skillnader i den upplevda effekten av aromaterapi och de objektiva värdena som mättes. Vår studie visade olika effekter av aromaterapi, beroende på i vilket syfte doftstimuleringen användes. Aromaterapi via luktsinnet med hjälp av eteriska oljor kan öka välbefinnandet hos människor, men fungerar inte på alla indikationer. Slutsats: Aromaterapi kan ha effekt beroende på indikation och har en större verkan på individens subjektiva upplevelser jämfört med de objektiva mätta värdena. Vidare forskning både ur ett vårdvetenskapligt och medicinskt perspektiv föreslås.

I dagens samhälle är det nästan nödvändigt med kunskaper inom naturvetenskap, matematik och teknik för att kunna hänga med i samhällslivet. Det krävs kunskaper för att kunna delta i samhällsbeslut som handlar om forskning, hälsa, miljö, teknik och miljö och många yrken kräver att man har djupa kunskaper om naturvetenskap.  Samtidigt kommer allt fler rapporter om att intresset för dessa ämnen minskar hos barn och ungdomar. Det blir ett glapp mellan vad samhället kräver och vad skolan utbildar för. Syftet med den här undersökningen är att undersöka olika alternativa metoder som lärare kan använda vid undervisning av naturvetenskapliga ämnen för att skapa ett ökat intresse för dessa ämnen.  Undersökningen utfördes genom kvalitativa djupintervjuer med två erfarna pedagoger som undervisat inom dessa ämnen på grundskola och gymnasium. Resultatet visar att de två lärarna blandar många olika modeller att de anpassar dem efter vilken klass eller grupp de jobbar med. Viktigt för dem är att själva känna nyfikenhet och inspiration för det de gör för då kan de förmedla det engagemanget till sina elever . De har av erfarenhet märkt att en variation av metoder ökar chansen att alla elever ska lära sig och få ett intresse för naturvetenskap.