<p>Människan har funnits i nästan två hundra tusen år, och hunden har varit ett husdjur hälften så länge. Evolutionen har format människan till en nyfiken, social varelse med starka emotionella band och goda kommunikationsegenskaper. Människans avancerade perceptionsförmåga kräver en komplicerad neurologisk struktur som lätt störs eller skadas av till exempel stress. Bandet mellan människan och hennes husdjur kan vara mycket starkt och fylla många mänskliga behov. Animal-Assisted Activity är målinriktade aktiviteter för att öka människans livskvalitet genom att utnyttja det band som finns till djuren. Syftet är att beskriva funktion hos och effekten av Animal-Assisted Activity och umgänge med djur i allmänhet. Metoden är en deduktiv tematisk deskription och materialet redovisas under tre teman: social, psykologisk och fysiologisk funktion och effekt. Resultaten pekar mot att AAA och umgänge med djur har en positiv funktion för människors hälsa, men det är svårt att precisera vad det är som ger effekt.</p> / Denna översiktsartikel är en påbyggnad av en C-uppsats om nyttan med Animal-Assisted Therapy, "Therapets", skriven under handledning av Ojan Olsson som en examensuppsats vid Socionomlinjen på Socialhögskolan i Stockholm år 2000

Människan har funnits i nästan två hundra tusen år, och hunden har varit ett husdjur hälften så länge. Evolutionen har format människan till en nyfiken, social varelse med starka emotionella band och goda kommunikationsegenskaper. Människans avancerade perceptionsförmåga kräver en komplicerad neurologisk struktur som lätt störs eller skadas av till exempel stress. Bandet mellan människan och hennes husdjur kan vara mycket starkt och fylla många mänskliga behov. Animal-Assisted Activity är målinriktade aktiviteter för att öka människans livskvalitet genom att utnyttja det band som finns till djuren. Syftet är att beskriva funktion hos och effekten av Animal-Assisted Activity och umgänge med djur i allmänhet. Metoden är en deduktiv tematisk deskription och materialet redovisas under tre teman: social, psykologisk och fysiologisk funktion och effekt. Resultaten pekar mot att AAA och umgänge med djur har en positiv funktion för människors hälsa, men det är svårt att precisera vad det är som ger effekt. / Denna översiktsartikel är en påbyggnad av en C-uppsats om nyttan med Animal-Assisted Therapy, "Therapets", skriven under handledning av Ojan Olsson som en examensuppsats vid Socionomlinjen på Socialhögskolan i Stockholm år 2000

Denna studie har genomförts i syfte att öka kunskapen om psykosocial utvevckling hos barn med autismdiagnos i relation till aktiviteter med hästar. Studien är kvalitativ, baserad på fem intervjuer av föräldrar och det ingår fältobservationer. Intervjuerna har bearbetats enligt induktiv tematisk analys och redovisas under tre teman relaterade till barnens samspel med sin omvärld. Resultatet visar att aktiviteten med hästar inverkar positivt  på barnens vilja och förmåga att samspela och kommunicera med omvärlden. Färdigheterna visar sig i samspel med barn såväl som med vuxna, både inom familjen och i andra sammanhang. Studiens resultat visar överensstämmelse med tidigare forskning, samt att aktivitetens mångfassetterade innehåll och effekter synliggörs. Resultat som överraskar är erfarenheter av barnens annorlunda relation och kommunikation med hästar, samt iakttagelser av ridningens omedelbara effekter på barnen. Forskning föreslås ur ett familjeperspektiv där barnets röst lyfts fram, samt fortsatt forskning på ridningens fysiologiska effekter i relation till socialt interagerande. / This study has been conducted in order to increase knowledge about psychosocial development in children with autism diagnosis in relationship to activities with horses. The study is qualitative, based on five interviews with parents and includes field observations. The interviews have been processed according to inductive thematic analysis and are reported under three themes related to the childrens interaction with their environment. The result shows that the activity with horses has positive impact on the children's desire and ability to interact and communicate with the outside world. The skills manifests in interaction with children as well as with adults, both within the family and in other settings. The result of the study indicates conformity with previous research, and the event's multi-facetted content and effects are made visible. Surprising results are experiences of the children's different relationship and communication with horses, and observations of the immediate impact on the children when riding. Research from a family perspective highligtening the voice of the child is proposed, as well as further research on physiological effects of horseback riding in reltionship to social interacting.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse sällskapsdjur har för den äldre människans livskvalité och omvårdnad. Metod: En systematisk litteraturstudie med femton studier med kvantitativ ansats. Datainsamlingen gjordes i databasen ELIN och PubMed och genom manuell sökning av tidsskrifter. Huvudresultat: På ett äldreboende visade en studie att kanariefågel ökade livskvalitén, den självupplevda psykiska statusen och känslan av autonomi. Sociala interaktioner ökade i samband med Animal Assisted Activity och gav andra diskussionsämnen än de egna sjukdomarna. Forskare från USA hävdar att interaktionen mellan människa och djur har en social och lugnade effekt hos människor som har diagnosen Alzheimers sjukdom. Besök av en hund på ett äldreboende visade en signifikant förbättring av tillfällig sinnesstämning i interventionsgruppen men minimala förändringar i kontrollgruppen. Studier visade att anspänning, depression, utmattning och förvirring kan minska bland populationen när ett äldreboende har en bofast hund och ge ett förbättrat hälsotillstånd. Ett akvarium på ett demensboende kan ge ett ökat intag av mat och med det en minskning av näringsdrycker och en ökad autonomi. Flera studier visade positiva beteendeförändringar på problembeteenden hos dementa med hjälp av sällskapsdjur. Slutsats: Sällskapsdjur har en positiv effekt hos äldre människor och kan påverka omvårdnaden.

Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur djur i omvårdnaden för äldre inom särskildaboende påverkar äldres psykosociala välbefinnande. Metod: En systematisk litteraturstudiemed 15 kvantitativa artiklar. Artiklarna söktes i sökmotorn ELIN samt databaserna Cinahl,PubMed och Science Direct. Studier har också erhållits via manuell sökning. Huvudresultat:Studier visade på att djur inom särskilda boenden påverkade äldres psykiska och socialavälbefinnande till det bättre. Forskningsresultaten visade på att förekomsten av depressionerminskade. Djurterapi förbättrade även den sociala interaktionen hos de äldre då fler spontanakontakter uppstod. Personer som drabbats av Alzheimers sjukdom tenderade att bli mindreoroliga. Den icke verbala kommunikationen med djur ansågs värdefull för de äldre. Studiervisade även att likvärdiga positiva effekter påvisades genom sällskap med människor i form avvolontärer likaväl som med hundar. Slutsats: Flertalet studier visade på att med hjälp av djurenblev de äldre gladare, mer sociala och upplevde mindre ensamhet. Det fanns få vetenskapligastudier ur sjuksköterskans synvinkel samt genomförd inom Nordens länder.

Bc. Natálie Lupienská: Nonverbal behaviour of elderly people during animal-assisted activity Abstract The aim of the study is to compare nonverbal behaviour of elderly people in three studied interactions: 1) with a therapeutic animal, specifically guinea-pig (Cavia aperea porcellus), 2) with a plush guinea-pig toy and 3) with an ordinary single-coloured cup. Twenty one elderly people (3 men and 18 women, average age of 85 years, SD 7,95 y) participated in the study. All data used for the purpose of the study (video recordings) were collected in a Prague residential house for elderly people in summer 2009. An ethogram composed of sixty elements was prepared. Consequently the Interact software was used for coding of those elements. The inter-subject comparison demonstrated that a guinea-pig significantly enhances an interest in an object and tactile behaviour of observed people. There was no significant difference between the three examined situations in terms of respondent's communication with a therapist, facial expressions or the overall activity. Keywords: nonverbal behaviour, animal-assisted activity, elderly, guinea-pig

Background: The effect of animal-assisted activities (AAA) on the animal participants has been minimally investigated and the welfare of these animals has been questioned. Cortisol, in conjunction with stress-associated behavior, has been utilized as an objective assessment of animal welfare. Objective: Salivary cortisol and behavior in AAA dogs were measured to test the null hypothesis that salivary cortisol concentration and behavior are not different in an AAA environment compared to home or neutral environments.  Hair cortisol was measured in AAA dogs to test the null hypothesis that there is no relationship between hair cortisol and salivary cortisol. Methods:  Fifteen healthy adult dogs registered with an AAA organization were recruited.  A hair sample was collected from each dog upon enrollment.  Saliva samples were collected from each dog every 30 minutes, starting 30 minutes prior to and 30 minutes after a standardized 60 minute session across 3 settings: an AAA session (AS) for college students in the communal area of a residence hall; a neutral session (NS) located in a novel room without interaction with a stranger; and a home session (HS).  Each session was videotaped continuously and behaviors were coded at three separate 5-minute intervals while the dog was petted by a stranger in the AS or handler in the NS and HS. Results:  Salivary cortisol levels were not different in the AS compared to HS, but were significantly higher in the NS compared to AS and HS.  Dogs exhibited significantly more standing and ambulating behavior in the AS compared to HS.  Salivary cortisol level was negatively correlated with panting and standing at specific time points in the NS and AS, respectively.  Hair cortisol level did not correlate with salivary cortisol level at any time point in any of the settings. Conclusions:  During a 60 minute AAA session, salivary cortisol concentration and stress-associated behavior were not different compared to when dogs spent the same amount of time in the home setting, suggesting that they were not stressed when being used as AAA animals. The physical environment may be an important consideration when evaluating the effect of AAA on dogs.  Hair cortisol did not correlate with salivary cortisol, suggesting that hair may not be a representative predictor of cortisol in these environments.  Additional investigation is required to support cortisol and behavior as measures of stress and welfare in AAA animals. / Master of Science

The purpose of the study is to explore different experiences of Animal Assisted Therapy and search into how Animal Assisted Therapy in schools/preschools is already being pursued.To get the answer to my research question, I have done qualitative interviews with people working withAnimal Assisted Therapy in schools and preschools to share their experiences. The purpose of Animal Assisted Therapy may be to practice a specific knowledge, for example reading, but it may also be social interaction, communication, respect and responsibility.During my interviews, I have learned that Animal Assisted Therapyalso increases self-respect, self-esteem and empathy for others. It helps in the understanding of social interaction and respect of humans and animals. The individual becomes more able to take responsibility, communicate with others and take on school work. All my informants believe that the animal contributes to a relaxed, stress- and anxiety-reducing environment, through the hormone Oxytocin. Animal Assisted Therapy can be used as an educational tool in teaching to help students overcome their problems and continue learning. / Syftet med studien är att ta reda på vilka erfarenheter som finns av djurassisterad pedagogik och vilka olika syften som finns med djurassisterad pedagogik på de skolor/förskolor som redan bedriver det.För att få svar på min forskningsfråga har jag gjort kvalitativa intervjuer med personer som använder sig av djurassisterad pedagogik i förskola eller skola, för att ta del av deras erfarenheter och upplevelser.Djurassisterad pedagogik kan användas för att öva en specifik teoretisk kunskap, t.ex. högläsning, men även för att förbättra kommunikation, socialt samspel, empati, respekt och ansvar.Jag har genom mina intervjuer fått insikt om att djurassisterad pedagogik även kan användas som metod för ökad självrespekt och självkänsla, större empatiförmåga, ökad förmåga till socialt samspel, en ökad respekt och förståelse för både människor och djur, ett större ansvarstagande, ökad kommunikations förmåga, bättre kroppsuppfattning samt ökad motivation till allt skolarbete.Alla mina informanter är eniga om att djuren bidrar till en avslappnad och stressreducerande miljö, de anser att det beror på att hormonet oxytocin utsöndras när vi samspelar med och klappar djur. Mina informanter upplever alla att närheten till djuren många gånger minskar oro, ångest, stress och skänker glädje och positivitet. Den djurassisterade pedagogiken kan även användas som metod för att överbygga olika sorters problem hos elever samt användas som motivator för att motivera elever/barn i skolarbetet eller för att komma till skolan överhuvudtaget.

<p>Hunden är människans bästa vän, men det är först på senare tid som hundens hälsoeffekter har börjat undersökas. Internationellt sätt används hundar i vården i en helt annan utsträckning än i Sverige. Hälsoeffekter i form av kortare vårdtid, snabbare rehabilitering och bättre egenvård har påvisats. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelser av hundens närvaro i vårdandet. Studien var en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att hundar kan användas både som komplementär behandling till en traditionell behandling eller som icke farmaceutisk behandling i vårdandet. Användning av hundar i vården visar på ökat socialt beteende, ökad fysisk aktivitet och ökat psykiskt välbefinnande. Även förändringar hos patienter med nedsatt aktivitetsförmåga märktes med en ökad motivation och initiativförmåga. Hunden ger en distraherande effekt vilket avleder tankar på de nedsatta förmågorna i det dagliga livet, dessutom ger hunden trygghet och sällskap. Med tanke på det viktiga med att aktivera gamla och passiva patienter bör ämnet uppmärksammas. Mer forskning på de effekter hunden tillför både utifrån ett patient-, personal- och samhällsperspektiv. Kunskaper inom ämnet ger möjlighet för sjuksköterskan att använda denna resurs i vårdandet av patienten.</p> / <p>The dog is man's best friend, but it is only recently that the dog's health benefits have begun to be explored.<strong> </strong>Internationally the dog is used in health care in a different extent than in Sweden. Health effects in form of shorter length of stay, faster rehabilitation and better self-care has been demonstrated. The purpose of literature study was to describe the patients' experiences of the dog's presence in healthcare. The study was a literature review of 15 scientific articles. The results showed that dogs can be used as a complementary treatment to conventional treatment or non-pharmaceutical treatment in the care process. The use of dogs in health care shows positive social ability, increased physical activity and psychological improvement for the patient. Although changes in patients with reduced activity was noticeable with increased motivation and initiative. The dog gives a distracting effect which put away thoughts on aches and problems in daily life, the dog also gives protection and companionship. Given the importance of activating old and passive patients should be acknowledged. More research is needed on the effects from the dog from both from the patient, personal and social perspective. Knowledge of the subject provides an opportunity for the nurse to use this resource in the care of the patient.</p>

Bakgrund: Idag lever minst 150 000 personer med demens i Sverige, år 2050 beräknas antalet ha fyrdubblats. Insatserna för personer med demens ska ge dem den hjälp de behöver i det sociala samspelet och ge dem en känsla av trygghet. Att som människa bli sedd och bekräftad ökar chansen för god hälsa, och eftersom hunden är expert på att tolka kroppsspråk och subtila signaler som människor lätt missar erbjuder den ett speciellt sällskap. Syfte: Beskriva hundens roll inom demenssjukvård. Frågeställningar: Hur kan hunden användas i omvårdnaden av personer med demenssjukdom? Vilka effekter har interventioner med hund på personer med demenssjukdom? Metod: Systematisk litteraturstudie. Resultat: Det finns i huvudsak två olika sätt att använda intervention med hund inom demenssjukvård, Animal Assisted Activity (AAA) och Animal Assisted Therapy (AAT). AAA fokuserar på trivsel och social samvaro medan AAT har fokus på individuell behandling. Både psykologiska och fysiologiska effekter hos personer med demens kunde påvisas av interventioner med hund. Effekter på socialt beteende, beteendeproblem, kognitiva förmågor, upplevelse av det dagliga livet samt effekter på rörelse och stress kunde uppvisas. Inga effekter på läkemedelsanvändning observerades. Slutsats: Studieresultatet visar på att det är syftet med hundinterventionen som bestämmer om det är AAA eller AAT som bör användas. Vidare tyder resultatet på att det är troligt att socialt beteende och fysisk rörelse ökar av hundinterventioner, samt att beteendeproblem och stress kan minska. Studieresultatet antyder inte någon effekt på läkemedelsanvändningen.