Bakgrund: En fungerande vardag bygger på att individen klarar av sin egenvård. Depressiva symtom kan vara paralyserande och till följd av det skapa egenvårdsbrist. Den huvudsakliga behandlingen idag är farmakologisk och tillgången på psykologisk behandling motsvarar inte behovet som finns. Syfte: Syftet var att belysa hur individer med depressiva symtom kunde stärka sin egenvårdsförmåga med hjälp av djur. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats utfördes. Samtliga valda vetenskapliga original artiklar kvalitetsgranskades. Två teman valdes utifrån utskiljningar som gjorts vid granskning av artiklarna mellan gårdsdjur och husdjur. Artiklarna delades in i två teman: Husdjurens förmåga att stärka individen och Gårdsdjurens förmåga att stärka individen. Resultat: Resultatet visade hur individer med depressiva symtom kunde stärkas med hjälp av husdjur eller gårdsdjur i djurassisterad terapi eller aktivitet. Samtliga studier i resultatet påvisade olika positiva egenskaper och känslor som kom utav djur. Positiva saker som påvisades i resultatet var bland många: ett ökat självförtroende, en förbättrad självkänsla och sinnesstämning samt ökade känslor av hopp. Konklusion: Utmärkande var att depressiva symptom kunde reduceras med hjälp av djur samt att djuren stärkte individen utifrån en ökad kompetens kring hur att hantera sitt hälsotillstånd. / Background: A functioning everyday life is based on the individual being able to take care of their own care. Depressive symptoms can be paralyzing and as a result create a lack of self-care. The main treatment today is pharmacological and the availability of psychological treatment does not correspond to the need that exists. Aim: The aim was to shed light on how individuals with depressive symptoms could strengthen their self-care ability with the help of animals. Method: A literature study with an inductive approach was performed. All selected scientific original articles were quality reviewed. Two themes were selected based on differentiates made when reviewing the articles between farm animals and pets. The articles were divided into two themes: The ability of pets to strengthen the individual and the ability of farm animals to strengthen the individual. Results: The results showed how individuals with depressive symptoms could be strengthened with the help of pets or farm animals in animal-assisted therapy or activity. All studies in the results showed different positive qualities and feelings that came from animals. Positive things that were demonstrated in the results were among many: an increased self-confidence, an improved self-esteem and mood and increased feelings of hope. Conclusion: Characteristic was that depressive symptoms could be reduced with the help of animals and that the animals strengthened the individual based on an increased competence in how to manage their health condition.

Introduktion: Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar är ett stort folkhälsoproblem. Tidigare forskning visar hälsofrämjande effekter för människan vid samspel med djur och vid naturvistelse. Djurassisterade interventioner (AAI) är ett sätt att nå personer med specifika behov eller i riskgrupp för ohälsa och på så sätt få dem att ta del av djurens och naturens hälsofrämjande egenskaper.  Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur vårdnadshavare uppfattar att livskvaliteten hos deras barn och ungdomar med psykisk ohälsa har påverkats av deltagande i djurassisterade aktiviteter i naturen.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med en semistrukturerad intervjuguide genomfördes med sex vårdnadshavare till barn och ungdomar som deltagit i individuella djurassisterade aktiviteter i naturen. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes.  Resultat: Aktiviteten upplevdes som kravlös och öppnade upp för deltagande, ansvarstagande och ökat initiativtagande hos barnen och ungdomarna. Vårdnadshavarna upplevde en positiv påverkan på deras barns situation utifrån olika aspekter såsom stärkt självtillit och en mer meningsfull vardag. Samtliga vårdnadshavare upplevde att aktiviteten hade en direkt positiv påverkan på barnens välmående i anslutning till aktivitetstillfällena, medan upplevelsen av påverkan på det generella välmåendet var mer splittrad.  Slutsats: Studiens fynd tyder på att djurassisterade aktiviteter i naturen utifrån vårdnadshavares perspektiv kan ha en hälsofrämjande påverkan på barn och ungdomars livskvalitet genom ökat välmående, stärkt empowerment och känsla av meningsfullhet. Studien öppnar upp för vidare forskningsmöjligheter angående en koppling mellan AAI och stärkt känsla av sammanhang (KASAM).

This study examined scientific evidence of animal-supported work in connection with the therapeutic relationship. The study aimed to investigate whether animal-supported work has any impact on the therapeutic relationship. The study also aimed to examine in what way animal-supported work impacts the therapeutic relationship and whether the effects could be explained by relevant theories. Literature review was chosen as the method of study to fulfil the objectives of this study and data was analysed through thematic analysis. The data used in this study was found in articles through a structured search of the databases PubMed and Psycinfo. In summary, the study found that there is scientific evidence that animal-supported work does impact the therapeutic relationship. The study also found that evidence suggest that animal-supported work impacts the therapeutic relationship in many ways, most of which are positive. The study found that one viable way of explaining the effects of animal-supported work is through the neurobiological theory of oxytocin. The effects could also be explained by the developmental psychological attachment theory. The result of this study points to a need for further research of the effects of animal-supported work on the therapeutic relationship.