Studien har gjorts för att minska bristen på forskning om vilseledande information via figurer i årsredovisningar och på så vis bidra till diskussionen om hur figurer tillämpas i redovisningen. Syftet med uppsatsen är att förklara hur vilseledande av information via figurer i årsredovisningar påverkas av företagsspecifika egenskaper. Studien har tagit ett positivistiskt perspektiv och tillämpat en deduktiv ansats för att kunna uppfylla studiens syfte. Vidare antas det att företagsledningen agerar opportunistiskt och kommer vilseleda informationen i figurerna som presenteras i årsredovisningarna. Därför bygger den bakomliggande teorin på agentteorin, Positive Accounting Theory och Impression Management. För att skapa hypoteserna har tidigare forsking gällande frivillig redovisning och vilseledande av figurer använts. Den empiriska metod som användes var en dokumentstudie där syftet var att samla in kvantitativa data från årsredovisningar. Studien är gjord på totalt 152 företag som är listade på Stockholmsbörsen och hela 1149 figurer mättes för att upptäcka mängden vilseledande information. Studiens resultat visar att företag som anlitar en revisionsbyrå från Big 4 presenterar färre vilseledande figurer. Dessutom verkar det som att företag som betalar ut en hög ersättning till styrelsemedlemmar och VD redovisar en större andel vilseledande figurer. Studien kan också påvisa att i företag med en större ägarspridning förekommer det färre vilseledande figurer. Avslutningsvis bidrar studien med bevis som indikerar att högre agentkostnader påverkar hur företagsledningen agerar, eftersom en högre ägarspridning leder till mindre vilseledande information via figurer. Där finns även bevis för att företagsledningen använder sig av vilseledande av figurer för att förbättra intrycket av sig själva och på så vis rättfärdiga en hög ersättning. / To reduce the lack of research on graph distortion this study is made to contribute to the discussion about graph practice. The purpose of the thesis is to explain what firm characteristics affect graph distortion in annual reports. In order to fulfil this purpose, a positivistic perspective and a deductive approach was applied. With the assumptions that management act opportunistically and distorts the information disclosed in the graphs presented in the annual reports, Agency Theory, Positive Accounting Theory and Impression Management are used as underlying theories. Further, prior research regarding voluntary corporate disclosure and graph distortion are used in order to derive the hypotheses. The empirical method used has been a document study where the purpose was to collect quantitative data. In total 152 companies listed on the Stockholm Stock Exchange were included in the study and a comprehensive amount of 1149 graphs measured to detect their distortion. The findings of the study show that companies hiring an audit firm from the Big 4 disclose less distorted graphs. In addition, companies that pay a higher compensation to the board members and CEO seem to present more distorted graphs. The study also found that for companies with a more dispersed ownership less graph distortion occurs. However, the findings do not support the view that firm size and debt ratio affect the level of graph distortion within the annual report. Concluding, the study contributes with evidence indication that higher agency costs affect management’s actions regarding graph distortion because a more dispersed ownership leads to less graph distortion. Also there is evidence that managers try to justify high compensation by improving impression of themselves through graph distortion.

近年來國際間財報不實的醜聞時有所聞，使得投資人及社會大眾對公開資訊的正確性高度缺乏信任。無獨有偶，台灣地區的企業也因資訊不透明而使得投資人對企業財務報表之數字能否代表實際經營成果也產生懷疑，某些企業甚至隱瞞財報問題而導致投資人虧損，因此各界要求企業真實揭露經營狀況之呼籲不絶於耳，對公司治理及會計規範的探究也日益熱烈，資訊透明度的議題於是在國內、外均成為眾人高度關注的焦點。 眾所週知，金融機構在一國經濟發展中扮演至為關鍵的角色，也因其性質之特殊性，一旦發生問題，容易發生系統性之危機。因此，為避免金融機構經營資訊不透明而使投資人受到損失，各國監理機關均制定與資訊揭露相關之法規，期望金融機構在資訊充分揭露之情況之下經營，以達到金融穩定的目的。 然而回顧過往的相關文獻，有關資訊透明度的議題多數聚焦於上市公司之資訊揭露對經營績效或公司價值之影響層面來作探究，針對金融機構中之金融控股公司年報資訊透明度決定因素之研究，則較少受到關注。因此，本文以年報揭露之內容作為衡量資訊透明度之標的，採用2002年至2006年台灣14家金融控股公司之追蹤資料並搭配固定效果模型探討以下問題：（1）分析與了解金融控股公司資訊揭露之情形（2）以實證模型探討金融控股公司年報資訊透明度之決定因素。（3）提供監理機關修改「金融控股公司年報應行記載事項準則」揭露事項之參考及提出相關之政策建議，以利金融監理之需要。 本文以證基會之評鑑指標為基礎，對金融控股公司年報資訊揭露評鑑結果發現，金融控股公司之年報資訊揭露平均而言尚具改進空間，且各公司間存在極大差異；而實證結果顯示（1）在內部股權因素方面，經理人持股比例與年報資訊透明度呈現顯著之正相關。（2）在公司特性因素方面，本文發現公司規模係數為顯著負值，顯示金融控股公司之規模較小者，年報資訊透明度較佳。（3）在外部人持股因素方面，本國投信基金持股比例與年報資訊透明度呈現顯著之負向關聯。（4）在時間變數上，年報之資訊揭露隨著時間之遞移而逐步改善，二者呈現顯著的正相關。 / Financial reporting and information disclosure are important means for financial institutions to communicate their performances to investors. However, a series of accounting frauds shook public confidence in the reliability of financial statements. In response, people began to ask enterprises to disclose information truly and to enhance corporate governance and accounting controls. Everyone knows financial institutions play key roles in economic activities. Once failure, financial institutions will tend to cause system crisis easily. To prevent such failure from occurring and to disclose information of financial institutions to public are the responsibilities of supervisory authority. The purpose of this study are as follows:（1）to understand the status quo of annual reporting transparency in Taiwanese Financial Holding Companies.（2）to investigate the decisive factors that influence the annual reporting transparency.（3）to provide policy implications to the Financial Supervisory Commission on the amendments in Company Act and Corporate Governance Best-Practice Principles for Financial Holding Companies. This study uses the fixed-effect model with a panel data of Taiwanese Financial Holding Companies for the period of 2002-2006.Using Securities and Futures Institute’s “Information Disclosure and Transparency Ranking System’s Index” as a measure of transparency, we find that the information transparency across firms varies significantly and that the financial holding companies that have higher ranking in disclosure tend to be smaller in terms of total assets, have lower institutional ownership and higher managerial ownership. This study also shows that the transparency in Taiwanese financial holding companies disclosure has gradually improved in recent years.

Efter 2000-talets stora skandaler fick den interna kontrollen en central roll på de flesta företagen. En stark intern kontroll kan enligt tidigare forskning skydda företag ifrån bedrägerier, fel och misstag. Denna studien syftar till att förklara variationen i företags upplysningar om intern kontroll. En kvantitativ metod har använts för att lyckas besvara detta syfte och empirin har insamlats ifrån 235 börsnoterade bolags årsredovisningar. Uppsatsen har en teoretisk referensram som är byggd på tidigare forskning samt flera olika teorier. De teorier som kommer att användas är legitimitetsteorin, agentteorin, positive accounting theory och institutionell teori. Utifrån denna referensram har fem hypoteser utvecklats. Dessa hypoteser har sedan testats med hjälp av olika statistiska analyser. Resultatet ifrån denna studien indikerar på att det finns flera faktorer som kan påverka företagens upplysningar om intern kontroll i årsredovisningarna. Slutsatsen påvisade att storlek, ägarstruktur samt tillämpningen av COSO: ramverket påverkar mängden upplysningar som anges i bolagens årsredovisningar. Studien indikerade vidare på att bransch och revisionsbyrå inte påverkar mängden upplysningar som anges i årsredovisningarna. / After the big scandals of the 21st century, internal control became a crucial role amongst most companies. According to previous research, strong internal control can protect companies from frauds, errors and mistakes. This study clarifies the variation in companies’ information concerning internal control. Furthermore, a quantitative method is used to successfully respond to this purpose and the information is composed from the annual reports of 235 listed companies in Sweden. This study has a theoretical framework that is based on previous research and several different theories. The theories that are used is legitimacy theory, agent theory, positive accounting theory and institutional theory. Consequently, based on this outline, five hypotheses are developed. Further, these hypotheses are tested using various statistical analyzes. The result of this study indicates that there are numerous of factors that may affect the company's information regarding internal control in the annual report. Conclusively, the study indicates that size, ownership structure and the application of the COSO framework affect the amount of disclosures in the company's annual reports. In addition, the study indicates that the quantity of information disclosed in the annual reports is not depended on the industry or audit firms used.

Sveriges kommuner startar allt fler företag. Tillsammans omsätter dessa företag sammanlagt 200 miljarder kronor och utgör en viktig del av en kommuns ekonomi. En av de branscher där det finns flest kommunägda bolag är elbranschen, en bransch som sedan avregleringen på 90-talet förändrats på det sättet att ett kommunalt elbolag inte längre kan vara säkra att invånarna i deras kommun väljer dem som elleverantör. Detta har inneburit att de kommunala elbolagenmåste hitta strategier för att locka kunder. Kommunikation är grundläggande för att ett bolag ska nå framgång. Ett av de viktigaste sätten att kommunicera med sina intressenter är att göra det genom sin årsredovisning och här är det främst de frivilliga upplysningarna som kan användas till detta, då de finansiella upplysningarnas utformning är reglerade i Årsredovisningslagen. De frivilliga upplysningarna har ökat i omfattning på senare år och används numera allt oftare som ett kommunikationsverktyg mot bland annat bolagens kunder och därför är detta intressant att studera. Den här uppsatsen har därför som syfte att undersöka på vilket sätt kommunala elbolag kommunicerar genom frivilliga upplysningar i sin årsredovisning och hur det har förändrats under perioden 2008-2017.Den metod som användes för att analysera materialet var en innehållsanalys. Den ansågs som lämplig då den brukar användas i forskning för analysera innehållet av dokument och syftar till att ta fram betydelsen av en text och det underliggande som författaren vill få sagt med sin text. En bildanalys användes också som komplement till innehållsanalysen. Detta för att en bildanalys kan komplettera helhetsbilden och eftersom bilder har blivit en integrerad del i årsredovisningar. De två kommunala elbolag som valdes för studien var Kungälv Energi och Karlstads Energi, vilka är bolag som är väl etablerade bland invånarna i respektive kommun och vars årsredovisningar innehåller frivilliga upplysningar. Resultaten visar att bolagen främst använder sina frivilliga upplysningar till att redogöra förårets händelser och för att upprätthålla sin image och legitimitet som bolag. Detta har inte förändrats under den här undersökningsperioden, utan det som främst har förändrats är att de frivilliga upplysningarna blivit mer informationsrika, att bolagen använder sig mer av bilder i sin kommunikation och att deras årsredovisningar har blivit mer lättolkade och intresseväckande. Avslutningsvis kommer vi fram till att det inte skiljer speciellt mycket mellan de kommunala och privata bolagens sätt att kommunicera genom de frivilliga upplysningarna. / The number of Swedish public owned companies are increasing. Altogether these companies have a revenue of 200 billion Swedish crowns and play an important role for the public sector. The electric market has one of the highest number of public sector owned companies. Since the deregulation in the 90’s, the market has changed a lot for the public owned electric companies, who can no longer count that the citizens in their town will choose them as their electricity provider. Therefore the public owned companies have to find new strategies to make them more attractive. Communication is a key point in succeeding. One of the most important ways to communicate with its stakeholders is through the annual report, where the voluntary disclosures are to most useful section since it is not regulated like the financial disclosures. The voluntary disclosure is also more extensive nowadays and more used as a communication tool towards the customers, therefore it is interesting to study. The aim with the study is to investigate in which way public owned electric companies are communicating through their voluntary disclosure and how it has changed through the period 2008-2017.The study is written in Swedish and the method that has been used for analyzing the material is a content analysis. It was found suitable since it is commonly used when analyzing documents and aims to produce the meaning of a text and the underlying meaning in the text that the author wants to say with the text. An image analysis has also been used as a compliment as it could supplement the overall picture and because images have become an integral part of annual reports. The two public owned companies that were selected for the study were Kungälv Energi and Karlstads Energi, which are companies that are well established among the inhabitants of each municipality and whose annual reports contain voluntary disclosure. The results show that the companies mainly use their voluntary disclosure to account for the events of the year and to maintain their image and legitimacy as a company. This has not changed during the chosen period, but what has mainly changed is that the voluntary disclosure has become more informative, that the companies use more images in their communication and that their annual reports have become more easily interpreted and interesting. In conclusion there is not much difference between the public owned and the private companies way of communicating through the voluntary disclosure.

<p>Den externa redovisningens uppgift är att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara på hur det har gått för ett företag utan ger också en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen är ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen åt de håll som förväntas av omvärlden. Det är då begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag på något sätt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en årsredovisning.</p><p>Det finns olika syften med att använda sig av kreativ redovisning, beroende på vilken intressent företaget vänder sig till. Företagen har många intressenter som kan ta skada av felaktig eller förvrängd information. Enligt svensk lagstiftning ska en årsredovisning upprättas efter god redovisningssed och ge en rättvisande bild av företagets prestationer och det kan ge möjligheter och utrymmen för en kreativ redovisning. Det finns olika kända metoder som kan utföra detta och användandets omfattning kan variera stort. Det finns metoder som är fullt lagliga som använder sig av flexibiliteten i lagar och praxis och sedan finns det metoder som är mer allvarliga och kan betraktas som rena bokföringsbrott.</p><p>Syftet med vår uppsats är att definiera begreppet kreativ redovisning och titta på om det är ett stort problem i Sverige. Eftersom det finns många intressenter som använder sig av företagens finansiella information har vi valt att endast studera de som investerar i företagen, det vill säga investerare och analytiker. I vår teori/litteraturstudie börjar vi med att definiera begreppet kreativ redovisning följt av olika metoder som används, hur kreativ redovisning motverkas och varför företagen använder sig av kreativ redovisning. Vidare tar vi upp om val av redovisningsmetoder, olika sorters kreativ redovisning och om den kreativa redovisningen är i strid med god redovisningssed och rättvisande bild. Slutligen presenteras svenska exempel av kreativ redovisning samt att ge en definition om vad som krävs för att det ska uppfattas som ett problem. I vår empiri har vi valt att utgå utifrån en kvalitativ undersökning i form av intervju för att ta reda på om det uppfattas som ett problem i Sverige av våra respondenter.</p><p>I vår slutsats har vi bland annat kommit fram till att det inte uppfattas som ett stort problem utifrån intervjuerna och det har inte funnits någon exakt definition på vad kreativ redovisning är utifrån hur respondenterna har svarat men även hur författarna beskriver begreppet från vår litteraturstudie.</p>

<p>Sammandrag</p><p>Under vintern 2005 fick vi en förfrågan om vi ville åta oss uppdraget att förbättra Ovanåkers kommuns årsredovisning, eventuellt göra en mall. Detta tyckte vi var ett bra ämne för en C-uppsats. Vi insåg dock rätt snart att en mall inte är lämplig för en årsredovisning eftersom det låser redovisningen till en statisk modell. Vi anser istället att årsredovisningarna ska utvecklas i enlighet med den hermeneutiska spiralen.</p><p>Vårt primära syfte, att skapa en ökad förståelse för vikten av kommunala årsredovisningars utveckling, anser vi vara uppfyllt genom att vi svarar på de problemställningar vi har formulerat. En problemställning var att definiera ”målgrupp” och ”förbättra”. För att bestämma målgrupp har vi använt oss av vår uppdragsgivares definition.</p><p>För att få en måttstock på ”bra” bestämde vi oss för att använda de kvalitativa kriterierna tillförlitlighet, begriplighet och relevans. Vi upptäckte ganska snart att definitionerna av kriterierna inte är desamma i kommunal redovisning som i privat redovisning. Den stora skillnaden utgörs av kravet på öppenhet, som i första hand påverkar kriteriet ”relevant” i den kommunala redovisningen. Vi har ändå valt att utgå från dessa kriterier, eftersom om de är uppfyllda så är sannolikheten stor att informationen i årsredovisningen är användbar även för andra utöver den valda målgruppen.</p><p>Ytterligare en problemställning vi arbetat med är hur vi genom vårt arbete ska ge incitament till förståelse för att ständiga förändringar är nödvändiga. Detta har vi gjort genom att beskriva den hermeneutiska metoden och genom att arbeta utifrån den genom hela vårt arbete.</p><p>Vi har valt att lägga tyngdpunkten i vårt arbete på en jämförande studie, där vi har jämfört åtta kommuners årsredovisningar med lagtext, de kvalitativa kriterierna och med varandra för att på det sättet kunna plocka ut goda exempel. För att få tips om lämpliga årsredovisningar till vår studie vände vi oss till de två tävlingar som utser bästa kommunala årsredovisning respektive bästa förvaltningsberättelse. Resultatet av den jämförande studien presenterar vi i form av en innehållsförteckning till en årsredovisning, med de olika delarna i den följd som vi tycker är logisk.</p><p>Vi har i detta arbete kommit fram till att en bra årsredovisning inte går att göra utan en väl formulerad målgrupp. Dessutom har vi konstaterat att eftersom de kvalitativa kriteriernas definitioner inte är lika i alla lägen är värdet av dem diskutabelt. Även de tävlingar vi konsulterat anser vi vara diskutabla, eftersom deras vinnande årsredovisning kräver goda kunskaper i ekonomi för att den ska kunna användas. Vi tycker att den borde vara mer lättillgängliga och lärande.</p><p>Vårt slutliga bidrag är att ge inspiration till ett utökat arbete med utveckling av årsredovisningar och att ge insikt om att kommunala årsredovisningar är (citat Brorström, 2005) ”Ett dokument av överordnad betydelse”.</p> / <p>Summary</p><p>During winter 2005 we received a request from Ovanåkers kommun if we wanted to undertake the assignment to improve their annual report, possibly make a model. We thought this was a good subject for a Bachelor´s degree in Business Administration. Pretty soon we realized that a model is not suitable for an annual report since it will limit the annual report to a static model. On the contrary we consider that the annual report shall develop in accordance with the spiral of hermeneutics.</p><p>We consider our primary gain, to create an increased understanding for the importance of the development of municipal annual reports, to be accomplished by answering the presentation of the problems we have formulated. One problem was to define “target group” and “improve”. To decide target group we have used the definition of our mandator. To have a benchmark to “good” we decided to use the qualitative criterions trustworthy, comprehensible and relevance. We soon realized that the definitions of the criterions not are the same in municipal accounting as in private accounting. The big difference is the demand for openness which at first affects the criterion “relevance” in the municipal accounting. In spite of that we have chosen to start out from these criterions. If they are accomplished the probability of their usefulness for others than the target group of the information in the annual report are increased.</p><p>Another problem we have worked with is how we by our work can give incentive to understand that constant changes are necessary. We have done this by describing the hermeneutic method and by working by this method all through our work.</p><p>We have chosen to put the centre point of our work on a benchmarking study where we have compared eight municipal annual reports to the law, the qualitative criterions and to each other. We did this to be able to pick out “good examples”. To be able to choose suitable annual reports we turned to the two competitions who appoint the best municipal annual report and the best administration annual report. We present the result of our benchmarking study in the form of a table of contents of an annual report and in the order of the different parts that we find logical.</p><p>In this work we have discovered that it is not possible to create a good annual report if there is not a well formulated target group. We have also established that the definitions of the qualitative criterions are discussable since they are not the same in the different accountings. We also question the two competitions we have turned to because if their winning annual report shall be useful it demands good economic knowledge. Our opinion is that annual reports should be easily accessible and learning.</p><p>Our final contribution is to give inspiration to an increased work by developing annual reports and to give the insight that municipal annual reports are (quotation Brorström, 2005) “A document of superior importance”.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av finansiella rapporter genom att studera aktiekursens reaktion på Stockholmsbörsen för tidpunkten när företags finansiella rapporter blir offentliga. Detta bryts ned i två delsyften; <em>Skapar årsrapporter synbara reaktioner på svenska aktiemarknaden OMX vid tidpunkten för offentlighetsdatumet? </em>samt <em>följer reaktionerna på svenska aktiemarknaden årsrapporternas status? </em></p><p><strong>Metod: </strong>Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första utgörs av en nyckeltalsanalys, på 81 finansiella rapporter mellan åren 1991-2009, för att fastställa rapporternas status och den senare är en eventstudie som behandlar aktieutvecklingen vid offentlighetsdatumet för rapporterna. Undersökningen har en kvantitativ ansats där empirin består av sekundärdata i form av årsredovisningar, delårsrapporter och börskursindex.</p><p><strong>Teori: </strong>Rapporten bygger på hypotesen om effektiva marknader, signalteorin samt teorin om insiderinformation.</p><p><strong>Empiri: </strong>Utav 81 undersökta rapporter var 32 stycken starka, 27 stycken svaga, och 22 stycken neutrala.  Alla rapporters eventfönster för offentliggörandet gav antingen ett positivt eller negativt AAR. Åren 1991, -99, -07, -08 och -09 fick ett positivt AAR medan åren 1992, -93, -00 och -01 fick ett negativt AAR. Varje status AAR blev 0,123 för de starka, -0,124 för de svaga och 0,011 för de neutrala.</p><p><strong>Analys/Slutsats </strong></p><ul><li>Då en rapport offentliggörs kan en reaktion på aktiemarknaden generellt urskiljas. </li><li>I majoriteten av fallen har rapporten medfört svagt positiva priseffekter vid offentliggörandet av en stark rapport, svagt negativa effekter vid en svag rapport och ingen signifikant reaktion vid en neutral rapport som inte bringar några större nyheter. </li><li>Det finns dock inget statistiskt samband mellan marknadsreaktionen och rapportens status vid en korrelationsanalys. Detta kan bero på att antalet studieobjekten kan ha varit för få och avvikelserna har därmed fått ett stort inflytande på det totala resultatet.</li><li>På det hela taget motsäger sig inte studien den effektiva marknadshypotesen, det skapas reaktioner av olika storlek vid offentliggörandet men för att kunna fastställa ett säkert samband mellan status och reaktioner krävs en djupare och bredare undersökning. </li></ul> / <p><strong>Purpose: </strong>The aim of this study is to investigate the significance of financial reports through stock market reactions when financial reports become public. This is broken down into two part purposes; <em>do annual reports create reactions on the Swedish stock market OMX for the date of public enunciation?</em> and <em>does the reaction on the Swedish stock market follow the nature of the financial report?</em></p><p><strong>Methods: </strong>The study has two methodological aspects. The first one consists of a ratio analysis, of 81 financial reports between 1991-2009, in order to determine the report's status. The second one is an event study that deals with share developments for the time of annual reports public enunciation. The study has a quantitative approach where the empirical data consists of information from annual reports, interim reports and share price index.</p><p><strong>Theoretical: </strong>This paper relies on the efficient market hypothesis, signal theory and the theory perspectives of insider information.</p><p><strong>Empirical</strong>: Out of 81 examined annual reports 32 had a strong approach, 27 had weak and 22 had neutral. All the reports event windows for time of public enunciation had either a positive or negative AAR. The years 1991, -99, -07, -08 and -09 had a positive AAR while the years 1992, -93, -00 and -01 had a negative AAR. Every natures AAR become, 0,123 for the strong, -0,124 for the weak and 0,011 for the neutral.</p><p><strong>Conclusion</strong></p><ul><li>When a financial report is published and becomes available to stakeholders a reaction on the stock market tends to occur. </li><li>In the majority of cases the report provides positive reactions on the stock market when the underlying report is of a strong nature, negative reactions when the report is weak and no significant reaction when it is neutral. </li><li>There is, however, no immediate correlation between the market reaction and the nature of the report.  This may be due to the number of research objects that can have been too few and there for have gotten an excessive influence on the overall result. </li><li>Overall, the study does not contradict the efficient market hypothesis, reactions do accrue but to determine the correlation between the nature of the report and the effects on stock direction it require a deeper and wider study then this. </li></ul>

Problem: After several corporate scandals concerning accounting around the world a discussion concerning corporate governance arose. The public demanded greater insight and better corporate governance in public companies. The discussions led to the development of codes of corporate governance, codes such as the Sarbanes Oxley Act, the Combined Code and the Swedish Code of Corporate Governance. The Swedish code is a clarifying of the Swedish law, a codification of praxis and in some cases an increase in the demands on reporting of information from the companies. Purpose: The purpose of the thesis is to describe what effects the Swedish Code of Corporate Governance has had on the content of annual reports of listed companies and if different types of companies have been affected in different ways. Method: The investigation was conducted using both qualitative and quantitative methods. Through a preliminary study knowledge about the subject was gathered. Using this knowledge, the authors could develop a questionnaire which was sent to all companies listed on the Swedish Stock Exchange’s A- and O-lists. Conclusions: A large part of the participating companies has chosen to implement the Swedish Code of Corporate Governance in some way. The larger companies have chosen to do this, but not to the extent that could be expected. Among the smaller companies there is also a will to implement the code even though it is not a forcing code for them. However, not as many companies have chosen to print a report of corporate governance and the board’s report on internal control. Instead, the companies seem to have to chosen to give out information which they were forced to give out since earlier. New information according to the code has then been added to this old information. A great deal of the companies feel that the code has a relatively large use and that the demands of the code are accurate. Finally, it can be concluded that the Swedish Code of Corporate Governance has had an effect on the annual reports of listed Swedish companies but to what extent and how varies greatly. / Problem: Efter flertalet redovisningsskandaler runt om i världen uppkom diskussioner kring Corporate Governance; bolagsstyrning. Allmänheten krävde större insyn och bättre bolagsstyrning i publika företag. Diskussionerna mynnade ut i bolagskoder, koder såsom Sarbanes Oxley Act, Combined Code och den svenska versionen Svensk kod för bolagsstyrning. Den svenska koden är ett förtydligande av lagtext, en kodifiering av praxis och innebär i vissa fall utökade krav på informationsrapportering från företagen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka effekter Svensk kod för bolagsstyrning har haft på innehållet i de börsnoterade företagens årsredovisningar och om olika typer av företag har påverkats olika mycket. Metod: Undersökningen genomfördes med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Genom en förundersökning i form av en granskning av årsredovisningar anförskaffades kunskap om ämnet. Med hjälp av denna kunde författarna sedan ta fram en enkät som skickades till samtliga företag på Stockholmsbörsens A- och O-listor då koden främst berör dessa företag. Slutsatser: En stor del av de deltagande företagen har valt att på något sätt tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning. De större företagen har valt att göra just detta men inte i så stor utsträckning som kunde antagits, då koden trots allt är ett regelverk. Även bland de mindre företagen finns en vilja att tillämpa koden trots att den inte är tvingande för dessa bolag. Däremot är det inte lika många företag som inkluderar en bolagsstyrningsrapport och styrelsens rapport om intern kontroll. Företagen verkar istället välja att lämna ut sådan information som har krävts sedan tidigare, exempelvis uppgifter om styrelse, VD och incitamentsprogram, som då kompletteras med den utökade information som krävs enligt koden. Många av företagen anser att koden har relativt stor nytta och att kodens krav är tillräckliga. Slutligen kan konstateras att Svensk kod för bolagsstyrning har haft effekt på svenska börsnoterade företags årsredovisningar men i vilken utsträckning och på vilket sätt varierar kraftigt.

Sammandrag Under vintern 2005 fick vi en förfrågan om vi ville åta oss uppdraget att förbättra Ovanåkers kommuns årsredovisning, eventuellt göra en mall. Detta tyckte vi var ett bra ämne för en C-uppsats. Vi insåg dock rätt snart att en mall inte är lämplig för en årsredovisning eftersom det låser redovisningen till en statisk modell. Vi anser istället att årsredovisningarna ska utvecklas i enlighet med den hermeneutiska spiralen. Vårt primära syfte, att skapa en ökad förståelse för vikten av kommunala årsredovisningars utveckling, anser vi vara uppfyllt genom att vi svarar på de problemställningar vi har formulerat. En problemställning var att definiera ”målgrupp” och ”förbättra”. För att bestämma målgrupp har vi använt oss av vår uppdragsgivares definition. För att få en måttstock på ”bra” bestämde vi oss för att använda de kvalitativa kriterierna tillförlitlighet, begriplighet och relevans. Vi upptäckte ganska snart att definitionerna av kriterierna inte är desamma i kommunal redovisning som i privat redovisning. Den stora skillnaden utgörs av kravet på öppenhet, som i första hand påverkar kriteriet ”relevant” i den kommunala redovisningen. Vi har ändå valt att utgå från dessa kriterier, eftersom om de är uppfyllda så är sannolikheten stor att informationen i årsredovisningen är användbar även för andra utöver den valda målgruppen. Ytterligare en problemställning vi arbetat med är hur vi genom vårt arbete ska ge incitament till förståelse för att ständiga förändringar är nödvändiga. Detta har vi gjort genom att beskriva den hermeneutiska metoden och genom att arbeta utifrån den genom hela vårt arbete. Vi har valt att lägga tyngdpunkten i vårt arbete på en jämförande studie, där vi har jämfört åtta kommuners årsredovisningar med lagtext, de kvalitativa kriterierna och med varandra för att på det sättet kunna plocka ut goda exempel. För att få tips om lämpliga årsredovisningar till vår studie vände vi oss till de två tävlingar som utser bästa kommunala årsredovisning respektive bästa förvaltningsberättelse. Resultatet av den jämförande studien presenterar vi i form av en innehållsförteckning till en årsredovisning, med de olika delarna i den följd som vi tycker är logisk. Vi har i detta arbete kommit fram till att en bra årsredovisning inte går att göra utan en väl formulerad målgrupp. Dessutom har vi konstaterat att eftersom de kvalitativa kriteriernas definitioner inte är lika i alla lägen är värdet av dem diskutabelt. Även de tävlingar vi konsulterat anser vi vara diskutabla, eftersom deras vinnande årsredovisning kräver goda kunskaper i ekonomi för att den ska kunna användas. Vi tycker att den borde vara mer lättillgängliga och lärande. Vårt slutliga bidrag är att ge inspiration till ett utökat arbete med utveckling av årsredovisningar och att ge insikt om att kommunala årsredovisningar är (citat Brorström, 2005) ”Ett dokument av överordnad betydelse”. / Summary During winter 2005 we received a request from Ovanåkers kommun if we wanted to undertake the assignment to improve their annual report, possibly make a model. We thought this was a good subject for a Bachelor´s degree in Business Administration. Pretty soon we realized that a model is not suitable for an annual report since it will limit the annual report to a static model. On the contrary we consider that the annual report shall develop in accordance with the spiral of hermeneutics. We consider our primary gain, to create an increased understanding for the importance of the development of municipal annual reports, to be accomplished by answering the presentation of the problems we have formulated. One problem was to define “target group” and “improve”. To decide target group we have used the definition of our mandator. To have a benchmark to “good” we decided to use the qualitative criterions trustworthy, comprehensible and relevance. We soon realized that the definitions of the criterions not are the same in municipal accounting as in private accounting. The big difference is the demand for openness which at first affects the criterion “relevance” in the municipal accounting. In spite of that we have chosen to start out from these criterions. If they are accomplished the probability of their usefulness for others than the target group of the information in the annual report are increased. Another problem we have worked with is how we by our work can give incentive to understand that constant changes are necessary. We have done this by describing the hermeneutic method and by working by this method all through our work. We have chosen to put the centre point of our work on a benchmarking study where we have compared eight municipal annual reports to the law, the qualitative criterions and to each other. We did this to be able to pick out “good examples”. To be able to choose suitable annual reports we turned to the two competitions who appoint the best municipal annual report and the best administration annual report. We present the result of our benchmarking study in the form of a table of contents of an annual report and in the order of the different parts that we find logical. In this work we have discovered that it is not possible to create a good annual report if there is not a well formulated target group. We have also established that the definitions of the qualitative criterions are discussable since they are not the same in the different accountings. We also question the two competitions we have turned to because if their winning annual report shall be useful it demands good economic knowledge. Our opinion is that annual reports should be easily accessible and learning. Our final contribution is to give inspiration to an increased work by developing annual reports and to give the insight that municipal annual reports are (quotation Brorström, 2005) “A document of superior importance”.

Den externa redovisningens uppgift är att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara på hur det har gått för ett företag utan ger också en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen är ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen åt de håll som förväntas av omvärlden. Det är då begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag på något sätt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en årsredovisning. Det finns olika syften med att använda sig av kreativ redovisning, beroende på vilken intressent företaget vänder sig till. Företagen har många intressenter som kan ta skada av felaktig eller förvrängd information. Enligt svensk lagstiftning ska en årsredovisning upprättas efter god redovisningssed och ge en rättvisande bild av företagets prestationer och det kan ge möjligheter och utrymmen för en kreativ redovisning. Det finns olika kända metoder som kan utföra detta och användandets omfattning kan variera stort. Det finns metoder som är fullt lagliga som använder sig av flexibiliteten i lagar och praxis och sedan finns det metoder som är mer allvarliga och kan betraktas som rena bokföringsbrott. Syftet med vår uppsats är att definiera begreppet kreativ redovisning och titta på om det är ett stort problem i Sverige. Eftersom det finns många intressenter som använder sig av företagens finansiella information har vi valt att endast studera de som investerar i företagen, det vill säga investerare och analytiker. I vår teori/litteraturstudie börjar vi med att definiera begreppet kreativ redovisning följt av olika metoder som används, hur kreativ redovisning motverkas och varför företagen använder sig av kreativ redovisning. Vidare tar vi upp om val av redovisningsmetoder, olika sorters kreativ redovisning och om den kreativa redovisningen är i strid med god redovisningssed och rättvisande bild. Slutligen presenteras svenska exempel av kreativ redovisning samt att ge en definition om vad som krävs för att det ska uppfattas som ett problem. I vår empiri har vi valt att utgå utifrån en kvalitativ undersökning i form av intervju för att ta reda på om det uppfattas som ett problem i Sverige av våra respondenter. I vår slutsats har vi bland annat kommit fram till att det inte uppfattas som ett stort problem utifrån intervjuerna och det har inte funnits någon exakt definition på vad kreativ redovisning är utifrån hur respondenterna har svarat men även hur författarna beskriver begreppet från vår litteraturstudie.