No description available.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av sociala medier i relation till individers uppfattning om sig själva, med inriktning på hur individens självidentitet påverkades. Det sociala nätverket Facebook och bilddelningstjänsten Instagram stod i fokus för undersökningen. Studien genomfördes med hjälp av sex stycken halvstrukturerade intervjuer med tre kvinnor och tre män i åldrarna 20-32 år. Urvalet bestod av ett bekvämlighetsurval av personliga kontakter. Samtliga individer som ingick i studien var medlemmar på Facebook och Instagram sedan minst 1 år tillbaka och var dagligen aktiva på båda nätverken. Studiens resultat visade att Facebook och Instagram till största del gav individerna möjligheter att lyckas upprätthålla en stabil självidentitet. Samtliga individer ville framstå så bra som möjligt på de sociala nätverken och detta gick i linje med Anthony Giddens teori om det ideala självet. Resultatet visade tydligt att det ligger ett reflexivt moment bakom individernas presentationer av sig själva, med målet att visa upp en så bra sida som möjligt av sig själv. Respons från andra medlemmar och en önskan om att ha många vänner och följare på nätverken visade sig ha funktionen som ett främjande för individens stolthet. Resultatet visade även att negativa inverkningar på individernas självidentitet kunde uppkomma då de jämförde sig med andra medlemmars framställningar av sig själva.Vid sådana jämförelser uppstod känslor av att vara otillräcklig i någon bemärkelse och individernas stolthet visade sig i dessa fall vara hotad. I särskilda fall var stoltheten till och med ersatt av skamkänslor hos individen. / <p>2015-06-04</p>

No description available.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att få reda på hur attityden och hur åsikterna kring nätdejting ser ut hos allmänheten. Med denna studie önskar jag att människor vågar prata mer öppet om nätdejting och i vilken omfattning det förekommer just i deras liv. Frågeställningar:- Hur ser vetskapen om nätdejtingens existens och utbreddhet ut? - Hur vanligt är medlemskap på en dejtingsajt? - Vad har man för attityd och inställning kring dem som nätdejtar? - Anses det vara ett bra dejtningalternativ nu och i framtiden?- Skiljer detta sig åt mellan kön, ålder och datoranvändande? Teoretiska perspektiv: Intimitetens omvandling, modernitetens följder och internet. Metod: Kvantitativ metod med enkäter. Empiri: 80 enkäter delades slumpmässigt ut och frågor kring respondenternas bakgrund, erfarenhet och attityder till nätdejting besvarades. Slutsatser: Hela 90 % hade hört talas om nätdejting men endast hälften hade själva ett medlemskap på en nätdejting sida.Attityden till nätdejting såg olika ut. Att det bara är konstiga och blyga människor som nätdejtar höll majoriteten inte med om. Skillnaden mellan gifta och sambos visade stor skillnad i påståendet om de som nätdejtar skulle vara konstiga. Gifta var övertygade om att de som nätdejtar är konstiga medan sambos var obestämda i frågan.På frågan om man kan lära känna någon på nätet höll 70 % med om. Det fanns de som instämde i att man kan hitta kärleken på nätet men var inte lika övertygade om att man kan lära känna någon på nätet.Som par anses det att man inte bör tala om att man träffats genom nätdejting i samma utsträckning som när man som singel letar efter sin partner på nätet. Nyckelord: nätdejting, Anthony Giddens, genus, attityder, passion, kärlek, expertsystem.

No description available.

The purpose of this thesis is to offer an exposition of Anthony Giddens¡¦ thoughts on modernity. The terms ¡¥modern¡¦ and ¡¥modernity¡¦ are probably among the most frequently used yet rarely discussed with regards to meaning and connotation. In contemporary social theories, the term modernity is frequently taken as either obsolete or true by definition. In this thesis, I try to interpret Giddens¡¦ ideas on modernity to offer a better purchase on current ideas within the field. In the first chapter, I explain why I think the research on modernity is critical to contemporary social science. Moreover, to explicate Giddens¡¦ thinking, I also discuss Giddens¡¦ academic life and the contemporary academic study in Taiwan of Giddens¡¦ writings. In the second chapter, I briefly describe Giddens¡¦ most widely discussed theory, the Structuration theory, for I think it is the theoretical basis of the thoughts on modernity. I also refer to two important contemporary thinkers¡¦ to trace Giddens¡¦ theoretical background, namely Roy Bhaskar and J&#x00FC;rgen Habermas. In following two chapters, I detail Giddens¡¦ theory of modernity, focusing on its fundamental characteristics, consequences and implications for the study of an increasingly globalized world. In the fifth chapter, I review the criticisms on Giddens¡¦ theory of modernity and try to defend some of those criticisms. In the conclusion chapter, I briefly go through the major points of this thesis and assess Giddens¡¦ insights to the study of modernity.

The inextricable link between muscularity and masculinity has been increasingly accentuated over the past fourty years, resulting in behaviours that can become unhealthy from a variety of perspectives. Gender is often enacted through manipulating and altering morphologies which can ultimately affect the way one perceives her or his own body. This thesis introduces the term megamusculinity, embodying the links between corporality, muscularity and masculinity. Primarily affecting men, megamusculinity is an exemplar of gender performance where one follows strict dietary and exercise regimens in the pursuit of (gross)muscularity. Much of the academic discussion of gender and body perception focuses primarily upon body size. Shifting the emphasis from body size to regimes of the self, this analysis posits megamusculinity and eating disorders as parallel pursuits, not antithetical realms of extreme morphologies. Foucauldian logic will be blended with Anthony Giddens’ structuration theory to examine megamusculinity as gender performativity with a multitude of social underpinnings. In a world where rules and resources (following Giddens’ articulation of structures) shape everything individuals do, what is occurring in the case of megamusculinity is individuals are actively creating a hypertrophied reality by negotiating their way through the disciplinary constraints of various social structures. This thesis builds upon the psychological construction of muscle dysmorphia as a clinical disorder and introduces megamusculinity, situated not as a “personal trouble of milieu” but a “public issue of social structure” (Mills 1959: 8). In doing so, this thesis will demonstrate that the body perception disturbances of certain men are influenced by experiences with particular social factors/institutions, and positions megamusculinity parallel to eating disorders by focusing upon the regimes of the self involved in altering one’s morphology. / Thesis (Master, Sociology) -- Queen's University, 2010-12-22 20:42:33.636

Tesis para optar al grado de Magíster en Filosofía mención en Axiología y Filosofía Política. / El objetivo del presente trabajo es presentar y enfrentar las respuestas éticas que entregan respectivamente Michel Foucault y Anthony Giddens frente al fenómeno de la modernidad que se ha denominado “la experiencia secuestrada”.

Enligt många bedömare upplever vi nu en typ av samhälleligt paradigmskifte. Den moderna världsordningen byggd på upplysningsfilosofin och industrialismens rationalitet ersätts med hjälp av tilltagande globaliseringsprocesser av vad somliga kallar ett postmodernt samhälle. Med utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt forskningsperspektiv syftar denna studie till att undersöka hur tre gymnasielärare upplever sin yrkesidentitet i relation till dessa samhällsförändringar och hur detta kan förklaras. Undersökningen bygger på en kvalitativ metodologisk grund och är utförd med hjälp av kvalitativa intervjuer. Som analytiska verktyg används främst de begrepp Anthony Giddens utvecklat i sin analys av senmodernitetens effekter på individers självidentitet. Studien visar att lärarna inte upplever någon tydlig yrkesidentitet. Detta förklaras med att lärarna ger uttryck för en konflikt mellan vad de anser att en lärare skall göra och vad samhället genom läroplanen föreskriver. Orsaken till detta är att lärarna inte känner tillit till skolsystemets förmåga att anpassa sig till de nya förutsättningar som omger den. Denna förväntningskollision resulterar i att lärarna upplever sin yrkesroll som oskarp och utan klart definierade gränser.