Syftet med den här studien var att undersöka gymnasielärare användning av och uppfattningar om digitala lärresurser i historieundervisningen utifrån ett didaktiskt och ett fenomenografiskt perspektiv. Studiens frågeställningar var således: vad framhåller lärare om de didaktiska frågorna avseende digitala lärresurser i undervisningen i undervisningen? och vilka uppfattningar har lärare av sina val av didaktiska frågor gällande digitala lärresurser? För att kunna behandla frågeställningarna så har både enkät och intervju använts som metod. Genom användandet av enkät så har en kvantitativ analys av empirin kunnat göras medan intervjuresultatet har analyserats kvalitativt med hjälp av fenomenografin som teoretisk ram. Empirin grundades på 30 enkätrespondenter och fem intervjuinformanters utsagor. Studien har visat att artefakter så som datorn, projektorn och internet används mest frekvent av lärarna samt att lärarnas eget användande är betydligt större än elevernas. Digitala lärresurser används främst som ett komplement till läroboken och verktygen används ofta för att presentera lektionsinnehåll för eleverna. Eleverna använder ofta datorn för att anteckna eller söka efter information. De mest framstående anledningarna till att lärarna väljer att använda digitala lärresurser är för att det sparar tid i, och underlättar olika aspekter av, undervisningen. Lärarna uppfattar att digitala lärresurser kan användas för att motivera eleverna genom att olika presentationsprogram används. Uppfattningen att distraktion är en nackdel med användningen delas av många och den står ut som den i särklass största negativa konsekvensen av användningen av digitala lärresurser bland studiens deltagare.

Syftet med denna undersökning var att reda ut hur gymnasielärares attityder till läromedel kan se ut. Forskningsfrågorna kretsade kring lärares användning av och attityder till läromedel i undervisningen. För denna undersökning tillämpades en kvalitativ intervjumetod. Fem verksamma lärare från en gymnasieskola i Bergslagen intervjuades för denna studie och utgjorde källmaterialet. Källmaterialet spelades in under intervjuerna med hjälp av ett inspelningsverktyg vilket sedan analyserades och redovisades i efterhand.    Resultatet visar att samtliga gymnasielärare ser läromedel som ett positivt inslag i undervisningen om man ser läroboken som främsta läromedelsform. Flera av lärarna upplevde redan under lärarutbildningen att läromedel i form av böcker var ett positivt inslag i undervisningen medan andra fick den motsatta upplevelsen. Resultaten visar även att samtliga intervjuade lärare använder sig av alternativa läromedel, främst tidningsartiklar och egenproducerat material. Även om vissa av dem ställer sig kritiska till att binda upp sig vid ett läromedel så vill alla peka på vikten av att ha ett läromedel som grund i sin undervisning, som en grundpelare att luta sig tillbaka mot när man inte hinner göra egenproducerat material eller när man hittar något intressant som man vill använda. Hur länge man har arbetat som lärare anser de vara av betydelse när det kommer till frågan hur bunden man kan vara som lärare till ett läromedel. Gemensamt för alla intervjuade gymnasielärare att de tror att personligheten avgör vilken attityd man har till läromedel och i vilken utsträckning man använder det i undervisningen. Lärarnas gemensamma inställning är att man inte behöver uppfinna hjulet en gång till när det kommer till läromedel, att man som lärare inte behöver göra så mycket eget material när det finns bra läroböcker att tillgå.

Vi, två studerande vid Karlstads universitet, har efter önskemål från IBM intervjuat tre representanter från utvalda svenska tillverkningsföretag om hur de ställer sig till Linux på klientsidan och sedan jämfört detta med vad IT-analysföretag anser om Linux och en övergång till detta på klientsidan. Vi har även utfört en djupintervju med en anställd på IBM för att ta del av deras syn och åsikter om varför de valt att satsa på Linux på klientsidan och vägt in detta i våra intervjuer med tillverkningsföretagen. Vi frågar oss, är det någon skillnad i uppfattning mellan hur olika IT-analysföretag ser och skriver om Linux och hur markanden ser på Linux och vad de egentligen tycker? Att Linux kommer gå en ljus framtid till möte är samtliga involverade parter i vår uppsats eniga om. Trots detta skiljer sig deras åsikter om vilket operativsystem som är det mest kostnadseffektiva, IT-analysföretagen säger Linux, tillverkningsföretagen säger Microsoft. En ökad konkurrens på marknaden ser samtliga som positivt men poängterar att det måste finnas ett verkligt skäl till en övergång då det kostar mycket pengar och att det är så pass mycket att tänka på.

Molntjänster är en teknik som växt enormt under de senaste åren och som det ser ut idag så kommer de inte att sluta expandera någon gång snart, och därför är detta området väldigt intressant att undersöka. Idag kommer de flesta enheter med en eller flera förinstallerade molntjänster, och tanken med denna studie är att undersöka vad det finns för orsaker till att molntjänster används eller ej. Genom att utföra intervjuer med ett flertal studenter så skulle frågor såsom av vilka anledningar som molntjänster används och till vad, men även hur dessa anledningar kan möjligöra alternativt förhindra användning utav molntjänster i arbetslivet kunna besvaras. En undersökning som denna skulle sedan kunna ligga som grund för företag som överväger att implementera molntjänster till sina anställda för att de ska kunna avgöra om det är ett hållbart val även för framtida anställda då studenter är nästa generation som ger sig ut i arbetslivet. Resultatet som framtagits med hjälp av temporal motivation theory indikerar att molntjänster används regelbundet utav studenter eftersom de upplevs lättillgängliga och smidiga, vissa typer mer än andra, och att det inte finns några stora orsaker som kan hindra användandet av molntjänster även i arbetslivet. Framtida arbeten baserat på detta kan exempelvis använda en annan, bredare målgrupp eller utföra en mer djupgående analys till varför användandet bland studenter ser ut som det gör.

Frågor som rör energieffektivisering och energibesparing blir mer och mer viktiga eftersom elanvändningen i samhället idag är hög. En stor del av energianvändningen i samhället sker i hushållen eftersom många hushållsapparater är energikrävande. En av dessa hushållsapparater är torktumlare vilket finns i många hem och vilket underlättar för många vid torkning av kläder då det spar både tid och arbete att torka i torktumlaren istället för att hänga upp kläderna utomhus. Det finns flera typer av torktumlare; de två vanligaste är kondenstorktumlare och värmepumpstorktumlare. I denna studie undersöks hur dessa torktumlare varierar i energianvändning beroende på hur de används och hur de skiljer sig i det avseendet. Resultatet för detta kan användas för att utveckla torktumlarna med inriktning på att minska energianvändningen i hushållen. De användningsförhållanden som har undersökts i denna experimentella studie är när de är lastade olika, när dammfiltertillstånden är olika och när varvtalen som textilerna har tvättats med är olika. Resultatet för detta och för de energibalanser som har gjorts har sedan använts för att komma fram till vilka förbättringar som bör göras på torktumlarna. Det visade sig att båda torktumlarna hade sämre effektivitet vid lägre laster och en större energianvändning vid torkning av textiler tvättade med lägre varvtal. Dock var värmepumpstorktumlaren mer känslig för dessa faktorer, framför allt när det gällde dammfiltertillstånd. Det visade sig att det även var lönsamt att tvätta med ett högt varvtal på tvättmaskinen. Energiförlusterna på kondenstorktumlaren var som störst genom det externa luftflödet vid torkning av textiler tvättade med ett lågt varvtal. Energiförlusterna via konvektion gällande denna torktumlare var däremot större ju mindre lastad torktumlaren var. På värmepumpstorktumlaren var konvektionen större då dammfiltret var igensatt och då textiler tvättade med lågt varvtal torkades. En förbättring som föreslogs på värmepumpstorktumlaren var en utveckling av en av komponenterna i värmepumpkretsen dvs underkylaren. Utvecklingen var inriktad på att se till att temperaturskillnaden mellan förångare och kondensor var mer reglerad efter vilken temperatur luften hade vid trummans utflöde. En förbättring som föreslogs på kondenstorktumlaren var vid låga laster en återvinning av värmen som går ut genom det externa luftflödet. / Issues concerning energy efficiency and energy savings become more and more important since power usage in our society today is high. Large parts of the energy consumption are in households since many household devices are energy consuming. One of these devices is tumble dryers which can be found in many households and which facilitate for many when drying clothes since it saves both time and work to dry clothes in a tumble dryer instead of hanging them outside. There are several types of tumble dryers; the two most common ones are the condensing tumble dryer and the heat pump tumble dryer. The goal of this study has been to examine how these types of tumble dryers vary in energy consumption in regards to how they are being used and how usage affect the tumble dryers differently. The results of this study can contribute to development of tumble dryers with the intention to reduce energy consumption in households. The use conditions that has been measured is when the drying load was different, when the lint filter was in different conditions and when the number of revolutions for washing the textiles was different. The result for this and the energy balances that has been set up has then been used to determine what improvements should be done to the tumble dryers. It turned out that both tumble dryer types had less efficiency when dried with a lesser load and larger energy consumption when drying a load that has been washed with less number of revolutions. The heat pump tumble dryer was however more sensitive to these factors, especially in case of the lint filter condition. It also turned out to be more profitable to wash the clothes with more number of revolutions. The energy losses on the condenser tumble dryer was largest through the external airflow when drying textiles washed with less numbers of revolutions. Energy losses through convection regarding this tumble dryer was however larger when drying a lesser load. The heat pump tumble dryer had a larger energy loss through convection when the lint filter was clogged and the textiles were washed with less number of revolutions. One improvement that has been proposed for the heat pump tumble dryer was a development of one of the components in the heat pump cycle that is the subcooler. The development was targeted to better adjust the temperature difference between the evaporator and condenser relative to the air temperature after the drum. An improvement that has been proposed for the condensing tumble dryer is recycling of heat from the outflow of the external airflow when drying a lesser load.

Smartphones blir en allt större del av vår vardag privat somyrkesmässigt. Genom smartphonen matas vi konstant av stora mängder information genom de appar som finns installerade på telefonen. IT-konsulter och utvecklare jobbar dagligen med att utveckla appar för många olika syften och ändamål och de står inför en svår uppgift när de designar dessa applikationer för att kunna möta sina kunders behov.   Denna studie syftar till att undersöka typen av information som kunder efterfrågar. Hur denna information bör vara utformad för användning i appar på smartphones och att förklara varför ett visst utseende eller innehållsmängd på information kan vara bra eller dåligt att distribuera via appar. Studien genomförs med en kvalitativ datainsamlingsmetod där flera informanter intervjuas. Informanterna är IT-konsulter och utvecklare som arbetar med stora företag, främst i Sverige. Resultaten visar att informationstypen kunder efterfrågar är av typen “Just-in-time”, att utvecklare inte skall presentera för mycket information i en app och att informationen bör vara mycket specifik och ändamålsenlig. / Smartphones represent a growing part of ourdaily private and professionallife. Throughour smartphones we’re constantly exposed to large amounts of information via apps installed on the phone. IT consultants and developers are continuously working to develop apps for many different purposes and they face a daunting task when they design these apps to meet their customer needs. The study aims to investigate the type of information that customers demand. How this information should be designed for use in apps on smartphones and to explain why a certain look or content amount of information can be good or bad to distribute via apps. The study was conducted with a qualitative method approach where multiple informants where interviewed. The informants are IT consultants and developers who work with large companies, primarily in Sweden. The results show that the type of information customers are asking for is of the type "Just-in-time", that developers should not present too much information in one app, and that the information should be very specific and effective.

öretag har under lång tid använt sig av olika typer av beslutsstödjande system för att fatta rätt beslut. Under 1990-talet har en typ av beslutsstödjande system som kallas datalager utvecklats. Datalagret har utvecklats till ett beslutsstödjande system som hjälper slutanvändarna att analysera data med hjälp av olika typer av verktyg med användarvänliga gränssnitt. I rapporten undersöks hur datalager används av företag i deras verksamhet. Som underlag för rapporten har fem företag studerats. Bland företagen som ingick i undersökningen blev svaret att de använde sina datalager främst till att ta fram statistik och genomföra uppföljningar. Företagen visade även upp ett antal företagsspecifika anpassningar av sina datalager. De företag som ingick i undersökningen visade även på en bred spridning av användandet av datalagren inom företagen. Antalet användare på företagen varierade från 20 st till 200 st. Undersökningen visade även att spridningen av användandet hierarkiskt i organisationen generellt var väl utvecklat.

IT kan hittas inne i våra hem och ute på våra företag och sägs vara vägen till regional tillväxt och utveckling. Därför satsar numera EU stora summor på projekt likt IT-rådgivarna. Detta är ett projekt som varit verksamt sedan år 2003 och som har till uppdrag att, i Gävleborgs- och Dalarnas län, kostnadsfritt ge rådgivning och stöd inom IT åt företag med behov. En undersökning har gjorts i detta examensarbete åt IT-rådgivarna bland microföretagen i Gävleborgsregionen. Undersökningen utfördes i form av en enkätundersökning och besvarades av 20st. företag. Av företagen hade tio haft kontakt med IT-rådgivarna och de andra tio hade varken haft kontakt med IT-rådgivarna eller andra liknande projekt. Undersökningens resultat jämfördes med statistiken från tidigare undersökningar. Slutsatsen drogs att IT-rådgivarnas arbete ger goda effekter på IT-användningen hos microföretagarna i Gävleborg.

Tvåvägsautentisering är en teknik som möjliggör användning av tjänster säkrare genom att addera ett extra lager av säkerhet. Ämnet är ett högst relevant område att studera då användningen av datorer och mobila enheter ständigt ökar. Informationen sprids över fler enheter och fler attackytor skapas. Denna studie undersöker användningen, attityden och kunskapen inom ämnet tvåvägsautentisering bland tekniskt studerande ungdomar. Utifrån en konceptuell modell täcks alla aktiviteter som anses vara relevanta inom ämnet tvåvägsautentisering bland ungdomar. En enkätundersökning står till grund för insamling av data från samtliga ungdomar som studerar på IT-gymnasiet i Skövde. Studien framhåller en verklighetsbild av hur användningen ser ut bland ungdomar idag. Resultatet av studien tyder på att det finns en väldigt stor spridning inom populationen med avseende på de faktorer som undersöks med hjälp av temporal motivation theory. Det visar även att ungdomar inte använder tvåvägsautentisering i den mån de borde. Framtida arbete kan studera ett mindre urval och istället analysera mer djupgående kring varför användningen ser ut som den gör.

No description available.