Sociala mediers stora utbredning de senaste åren har inneburit ett ökat intresse för hur de påverkar oss i våra romantiska relationer. Tidigare forskning har med kvantitativa metoder bland annat kunnat påvisa en positiv korrelation mellan överdrivet användande av sociala medier och grad av upplevd svartsjuka och ensamhet. Denna studie avsåg att genom kvalitativa djupintervjuer med fem unga vuxna undersöka huruvida och på vilka sätt sociala medier inverkar på romantiska relationer. Utöver att bekräfta fynd från tidigare studier visade denna studie att sociala medier inverkar på romantiska relationer främst som en katalysator och grogrund för problem som redan finns i den romantiska relationen. Exempel på problem som beskrevs av intervjudeltagarna är ökad misstro/misstänksamhet, ökat behov av kontroll/övervakande av partner och upplevelse av att vara bortvald eller konkurrera med sociala medier om partnerns uppmärksamhet. Vidare upplevde deltagarna att styrkan av en individs självkänsla spelar en viktig roll gällande huruvida dessa problem uppstår eller inte i en relation. I studien framkom även reflektioner hos deltagarna gällande hur frekvent användande av sociala medier kan inverka på romantiska relationer över en längre tidsperiod. / The continuing growth of social media during the last decade has resulted in an increased interest in what affect it has on our romantic relationships. Existing research using quantitative methods has suggested a correlation between excessive use of social media and an increase in feelings of jealousy and loneliness. This qualitative study of interviews with five young adults aims to examine in what ways the use of social media can be seen affect romantic relationships. Beyond confirming earlier findings, the study shows that the effect of social media on romantic relationships primarily is as a magnifier of pre-existing relational problems and a catalyst for potential relational difficulties. Among those problems described by the participants are an increase in distrust and suspicion, an increased need for control/supervision of one’s partner together with the experience of competing with social media for the attention of the significant other. Furthermore, the participants experienced that the strength of an individual’s self-esteem plays an important role regarding the degree of likelihood with which these problems arise within the relationship. The study also shows how the possible effect that frequent social media usage may have on the relationship in the long term is a question that is given much consideration by the participants.

I Sverige beräknas 17 % av befolkningen ha en hörselnedsättning, vilket innebär att det är den vanligaste sensoriska funktionsnedsättningen. Idag finns det en mängd studier som visar att hörselnedsättning är relaterat till sämre psykisk hälsa. Acceptans av sin hörselnedsättning har visat sig vara positivt för hörselnedsatta och samvarierar med hjälpsökande. Acceptance and commitment therapy (ACT) är en transdiagnostisk behandling där psykopatologi antas bero på en hög grad av upplevelsemässigt undvikande och fusion med tankar. Målet i ACT är att öka psykologisk flexibilitet där acceptans är en betydande komponent. Denna explorativa studie undersökte förändringsprocesser i ACT för personer med hörselnedsättning där utfallet var känslomässig och social anpassning för hörselnedsättningen (HHIE-S). De förändringsprocesser som prövades var acceptans (HAQ), som tidigare visat på medierande effekt för ACT, samt två alternativa förändringsprocesser; self-efficacy (HSE-4) och upplevd stress (PSS-4). Behandlingen bestod av åtta internetadministrerade moduler givna med behandlarstöd där veckovisa mätningar av förändringsprocesser och utfall användes. Studiens resultat visar att behandlingsgruppen upplevde marginellt signifikant mindre problem med känslomässig och social anpassning för hörselnedsättningen (HHIE-S). Studiens resultat pekar på att hörselrelaterad acceptans (HAQ) och self- efficacy (HSE-4) medierar behandlingens effekt på deltagarnas känslomässiga och sociala anpassning för hörselnedsättning (HHIE-S). Således tillför denna studie ytterligare belägg för acceptans som förändringsprocess i ACT. Även self-efficacy kan vara en intressant mediator att beakta i fortsatt forskning.

Inledning: Studien syftar till att undersöka och lära av familjehemsplacerade ungdomars upplevelser och erfarenheter av bra relationer med sina familjehemsföräldrar. Många barn och ungdomar placeras i familjehem varje år, och avbrott och oplanerade avslut är relativt vanligt. Samtidigt vittnar många ungdomar om att tiden i familjehemmet varit avgörande för hur de kunnat bemästra komplicerade familjeförhållanden och nå ett fungerande vuxenliv. Frågeställningar: Vilka erfarenheter och upplevelser uppmärksammar familjehemsplacerade ungdomar som tycker att de har en bra relation till sina familjehemsföräldrar? Hur kan man förstå ungdomarnas upplevelser och erfarenheter? Metod: Kvalitativ intervjuundersökning Resultat: Studien visar på betydelsen av bland annat trygghet och tillhörighet som centrala teman och att detta skapas bland genom frånvaron av utskällningar och de ”pratvanor” som etableras i familjehemmen. Diskussion: Resultaten diskuteras och analyseras bland annat utifrån ett systemiskt perspektiv och ett anknytningsteoretiskt perspektiv. / Introduction: The study aims to understand and learn from the experiences of foster children with good relationships with foster parents. Many children and youth are placed in foster homes every year, and disruptions and unplanned terminations of care are common. At the same time, many youth give evidence that the time in the foster home has been crucial for their possibilities to master difficult family relationships and reach a functional life. Research questions: What experiences do foster children pay attention to when telling about their good relationship with foster parents? How can their experiences be explained and understood? Research method: Qualitative study using semi-structured interviews with five teenagers in foster care. Results: The study shows the significance of safety and belonging for the youth, and that the experiences are created from, among other, absence of conflicts and scolding, and from the conversational practices established in the foster home. Discussion: The results are discussed in the light of attachment theory and a systemic perspective.

Conflicts are part of our everyday life and the field of psychology describes how specific personality traits relate to specific conflict styles. However, the question remaining is why these relations exist? Recently, personality neuroscience has begun pinning down the neurobiology of personality traits, providing a deeper understanding of the human behavior. The present thesis utilizes the Five Factor Model (FFM; Costa & McCrae, 1990) of personality to investigate the neurobiology underlying the inverse relation between the specific personality trait of Agreeableness and dominating conflict style (a conflict management style characterized by aggressiveness, authoritarianism and/or need for dominance). Agreeableness overlaps both empathy and aggression which can work as each other’s opposites in explaining conflict behaviors. The goal of the thesis was to investigate whether the inverse relation between Agreeableness and dominating conflict style can be explained by brain regions. Brain regions such as the medial prefrontal cortex and regions involving anterior cingulate appear to be the most prominent neurobiology describing the relation. Serotonin is the neural substance involved in most cortical and subcortical brain structures and it also regulates the suppression of aggression, making it an important substance both within Agreeableness and the preference for dominating conflict style. The thesis will sum up with a discussion including some limitations within the research and further aspects such the consequences of the findings will be discussed.

This is a review of what the currently dominant theories of moral decision-making are and where they derive from. While the introduction serves as a common ground to explain what moral decision-making is, the earlier parts of the thesis describe older traditionalist theories within the field,  theories of emotional decision-making, in the form of the somatic marker hypothesis, as well as critique of the older traditionalist theories through the social intuitionist model. Both of these two theories are explained as the foundation of the current theories of moral decision-making and after establishing a clear basis on what the currently dominant theories of moral decision-making are built on, said theories are introduced in the form of the dual-processing theory and the event-feature-emotion complexes which are thoroughly reviewed, explained in detail and serves as the core of the text. This is afterward followed by criticism as well as arguments in favor of both theories as well as criticisms from other researchers who disagree with the methodology which the theories of moral decision-making are conducted on. The essay reviews the current state of the field of moral decision-making which has been split up into two different approaches, the locationist approach and the constructionist approach. The essay concludes that there are terms which needs to be clarified in order for the field to move forward and studies to be made regarding the social implications of gut reactions in moral decision-making.

Only a decade ago, research was limited regarding enjoyment and player motivation in digital games. The aim of this study was to investigate the effect of a developed story in a mobilepuzzle game. The main research question was if a developed story can affect the motivation to play a mobile puzzle game, and the secondary question was if a developed story can affect players’ overall impression of a mobile puzzle game. The sample size was eight participants (five men, two women, one non-disclosed), who enjoys playing mobile games, and were between 20-28 years old. A semi-controlled field study was performed with a between-group design consisting of experimental group and control group. Participants played freely a mobile puzzle game with a pre-existing or a developed story for a week, then returned for an evaluation interview. Their total playtime was measured with on-screen time trackers and their motivation and overall impression with subjective ratings on a five-level scale, as well as their reasonings to the ratings. The results showed no main difference between the two conditions. However, exploratory analysis found that participants who were interested in a story had lower motivation to continue playing compared to those not interested in a story, possibly due to their player type. This study makes way for future research regarding story and video games, mobile games in particular. In the long run this research could contribute to make mobile games more immersive and enjoying to play for the public. / För bara ett årtionde sen var forskning begränsad kring nöje och spelares motivation i digitala spel. Syftet med studien var att undersöka effekten av en utvecklad berättelse i ett mobiltpusselspel. Den huvudsakliga forskningsfrågan var om en utvecklad berättelse kan påverka motivationen för att spela ett mobilt pusselspel, andra forskningsfrågan var om en utvecklad berättelse kan påverka spelarnas helhetsintryck av ett mobilt pusselspel. Stickprovet bestod av åtta deltagare (fem män, två kvinnor och en som valde att ej ange kön) som gillar att spela mobilspel och som var mellan 20-28 år gamla. En semi-kontrollerad fältstudie genomfördes med en mellangruppsdesign som bestod av experimentgrupp och kontrollgrupp. Deltagarna fick fritt spela ett förbestämt mobilt pusselspel med antingen den existerande eller den utvecklade berättelsen i en vecka, sedan komma tillbaka för en intervju med återkoppling. Deras totala speltid mättes med “on-screen”-tid, deras motivation och helhetsintryck med hjälp av subjektiva skattningar på en skala 1-5, tillsammans med deras resonemang bakom skattningarna. Resultaten visade ingen skillnad mellan de två betingelserna. Den utforskande analysen föreslår dock att deltagare som var intresserad av en berättelse hade lägre motivation att fortsätta spela jämfört med de som inte var intresserade av berättelsen, möjligen på grund av deras speltyp. Studien banar väg för framtida forskning gällande berättelser och spel, specifikt mobilspel. På lång sikt kan den här forskningen bidra till att göra mobilspel som ger mer inlevelse och är roligare att spela för allmänheten.

Många ungdomar spelar datorspel dagligen och trots att många spelar för underhållnings skull finns det dem som utvecklar problem likt missbruksproblematik. Datorspelsberoende är ingen diagnos men ingår i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders 5th edition (DSM-5) som ett potentiellt nytt tillstånd som kräver ytterligare forskning. Föreliggande studie syftade till att undersöka vilka personlighetsdrag hos ungdomar som har ett samband med datorspelsberoende och som i sin tur har ett samband med psykisk ohälsa samt hur sambanden ser ut hos pojkar respektive flickor. Studiens övergripande syfte var att bidra med kunskap inom datorspelsberoende för att behandling för denna målgrupp ska kunna bli mer individanpassad. 123 gymnasieelever deltog i en enkätundersökning. Mediationsanalyser gjordes på datamaterialet, som bestod av specifika personlighetsdrag som prediktorvariabel, datorspelsberoende som mediator och psykisk ohälsa som utfallsvariabel. Inga mediationseffekter för det totala stickprovet uppmättes. Resultatet visade på tre medelstora mediationseffekter för pojkar och för flickor visades inget samband mellan prediktor-, mediator- och utfallsvariabel, varpå mediationsanalys inte utfördes på detta stickprov. Studiens resultat indikerar på att det finns en mediationseffekt av datorspelsberoende på relationen mellan specifika personlighetsdrag och psykisk ohälsa hos pojkar, men inte flickor. / Many adolescents play computer games daily and despite the fact that many play for the sake of entertainment, there are those who develop problems similar to addiction problems. Internet gaming addiction is not a diagnosis but it's part of Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders 5th edition (DSM-5) as a potentially new state that requires further research. This study aimed to investigate which personality traits of young people that have a relationship with Internet gaming addiction and which in turn have a relationship with mental illness and how the relationships between the variables interact in samples with boys and girls. The overall aim of the study was to contribute knowledge in Internet gaming addiction to enable treatment for this target group to become a more individualized treatment. 123 high school students participated in a survey. Mediation analysis were made on the data consisting of specific personality traits as predictor variable, Internet gaming addiction as mediator and mental illness as outcome variable. No mediation effects for the total sample were measured. The results showed 3 medium mediation effects for boys and for girls there was no correlation between predictor, mediator and outcome variables, after which mediation analysis was not performed on this sample. The results of the study indicate that there is a mediation effect of Internet gaming addiction on the relationship between specific personality traits and mental illness for boys, but not girls.

Abstract För interaktiv tv-reklam är det viktigt att undvika störande intryck samtidigt som man önskar att få användaren engagerad. För detta ändamål undersöktes den visuella framställningseffekten, som enligt Elder och Krishna (2012) leder till ökat engagemang för den produkt som presenteras, vilket leder till ökade köpintentioner. Specifikt undersöktes om den visuella framställningseffekten leder till en ökad mental simulering och om detta påverkar köpintentioner och attityd. Studien undersökte även om handanvändande påverkade mental simulering i samband med den visuella framställningseffekten. Studien var en inomgruppsdesign med 29 deltagare och analysen utfördes med en Two-Way Repeated Measures ANOVA. Med signifikans p<0.01 styrktes hypotesen att den visuella framställningseffekten för bilder i ett interaktivt tv-gränssnitt påverkar mental simulering och därmed kan påverka engagemang hos användare. Övriga hypoteser förkastades. Studien indikerar att den visuella framställningen av reklam bör utformas så att den bjuder in användaren och därmed får den mer engagerad. Detta kunde dock inte kopplas med ökade köpintentioner.

Antalet flyktingar i Sverige ökar och därmed behovet av behandling. Multidisciplinär behandling används för flyktingar då de ofta lider av post-traumatiskt stress syndrom (PTSD), psykisk och somatisk komorbiditet, samt social problematik. Studiens syfte var att undersöka behandlingseffekter på PTSD-symtom och komorbida ångest- och depressionssymtom, samt undersöka prediktorer för utfall. Mätningar från 49 patienter på två specialistkliniker användes för att undersöka skillnader mellan före och efter behandling på skalorna PTSD Checklist-Civilian och Hopkins Symtom Checklist-25.Resultaten visade statistiskt signifikant effekt på både PTSD-symtom (p < 0,001,d = 1,46) och komorbida symtom (p < 0,001, d = 1,28). Prediktorer som hade samband med utfallet var ålder och nivå av PTSD-symtom innan behandling. Resultaten påvisar en begränsad kliniskt signifikant effekt av behandling och en modell för prediktion som förklarar en stor del av variansen (R 2 = 33 %). Stort bortfall mellan mätning före och efter behandling minskar generaliserbarheten.

The aim of the thesis was to better understand how second language learners becomes lingual participants in a Swedish preschool. Using the following research questions: In what situations are SLLs lingual participants at the preschool? What does their emerging language look like? Are the participation any different considering children's time in the new L2 context? What kind of support does SLLs receive at the preschool? Two focal children at the same preschool was studied with ethnography of communication as method. The focal children chosen were one girl (Mandarin L1, 4.0 yrs) who arrived to Sweden and started the preschool two months ago at the time of the study, the other a boy (Serbian L1, 3.9 yrs) who started preschool and learning the L2 one year and two months before the study. Situations where the focal children interacted with other children or adults were analyzed.  Results showed that the focal children in interaction with each other understands some of the others intentions before being able to speak about them in the L2. Also episodes of shared attention showed to be the arena for intersubjective lingual negotiation and understanding. Imitation seemed to be the primary strategy for language learning at this stage. These results are in line with Tomasellos (1999, 2003) theory of early language emergence. The focal children became participants in lingual activity when they had the role as Lave and Wengers (1991) legitimate peripheral participants. In interaction with more central participants the focal children imitated their language. However, in interaction with other children the language was centered around formulaic expressions associated with play. These child-child interactions was best described through Rogoffs (2003) notion of guided participation. Whereas the focal children interaction with teachers showed imitation of a more nuanced repertoire of words and was more in line with learning as the scaffolding process put forth by Wood, Bruner & Ross (1976). This leads to a discussion of the connection between language and participation, suggesting a dual model where language development is interconnected with participation in community activities and vice versa. Also the relation between formulaic language, creativity and teacher scaffolding as resources for participation are discussed.