En tillitsbaserad styrprincip efterfrågar värderingsdrivna organisationer som kan nyttja organisatoriska värdegrunder som styrmekanismer. Frågeställningar behandlade förhållandet mellan organisatorisk värdegrund i relation till organisationsidentifikation, professionell värdegrund och praktiserad värdegrund. En fallstudie tematiserades utifrån 11 intervjuer med enhetschefer och medarbetare från en kommunförvaltning. Utifrån frågeställningarna genererades tillhörande teman. Samstämmigheten med professionell värdegrund relaterade till temana gemensam grundsyn och tydlighet. Med praktiserad värdegrund till temana styrmekanism, konkretisering, samverkan och förut­sättningar. Förhållandet till organisationsidentifikation gav temana närhet, öppenhet, värdekongruens, tydlighet och rykte. Resultatet visade på upplevd samstämmighet mellan den organisatoriska värdegrunden och den professionella samt praktiserade värdegrunden med några avvikelser.  Den organisatoriska värdegrunden hade en del i identifikationsprocessen. Studien kan utveckla förståelsen om värde­grundens roll i identifikationsprocessen samt bidra till att organisationer som ämnar att bedriva värderingsstyrning ges en inblick i ett värdegrundsarbete och påverkande faktorer. Värdegrund kan användas som verktyg vid rekrytering och marknadsföring för att locka individer med önskvärda professionella värderingar.

Syftet med studien var att undersöka mäns subjektiva upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö inom förskole- och fritidsverksamheten, detta utifrån positionen som minoritet och könstillhörighet som man, i ett yrke som till antalet domineras av kvinnor. En kvalitativ studie genomfördes med åtta semistrukturerade intervjuer där intervjupersonernas upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö var i fokus. Det insamlade materialet analyserades slutligen med hjälp av en induktiv tematisk analys. Huvudresultatet påvisade att männen utifrån sitt kön och minoritetsposition både upplevde för- och nackdelar i sin yrkesroll. Flertalet av männen vittnade om kränkande särbehandling på arbetsplatserna, men många upplevde också stora fördelar gällande positiv särbehandling och utökade rekryteringsmöjligheter samt karriärmöjligheter. Vidare visade resultatet på betydelsen av det sociala stödet från ledning och kollegor. / The purpose of the study was to investigate how men in a subjective way experienced their psychosocial work environment in preschool and leisure activities, a profession that is dominated by women. Their subjective experience of their psychosocial work environment was based on their position as a minority and gender as a man. A qualitative study was conducted with eight semi-structured interviews in which the participants experiences of their psychosocial work environment were in focus. Finally, the collected material was analyzed using an inductive thematic analysis. The main result showed that the men, on the basis of their gender and minority position, both perceived and suffered in their professional role. Several of the participants described experiences of discriminatory abuse, but many also experienced great benefits regarding positive discrimination in the workplace, recruitment opportunities and career opportunities. Furthermore, the result showed the importance of social support from management and colleagues.

Syftet med studien var att genom kvalitativ metod undersöka hur företag inom IT-branschen arbetar med employer branding för att bemöta Generation Y’s förväntningar. Studien genomfördes med hjälp av åtta stycken semistrukturerade intervjuer med respondenter från fyra olika företag verksamma inom IT-branschen i Mellansverige. Materialet från intervjuerna analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys och utifrån detta kunde fyra huvudteman utläsas. Dessa huvudteman var; En ny generation med nya förväntningar på arbetsplatsen, Betydelsen av en stark företagskultur, Speciellt för IT-branschen samt Kontinuerligt arbete med employer branding. Resultatet visade att företagen är medvetna om skillnader som finns mellan olika generationers förväntningar och arbetar aktivt med employer branding för att kunna uppfylla medarbetarnas psykologiska kontrakt. Vidare visade resultatet att företagen ställs inför många utmaningar i och med den dynamiska IT- branschen och det faktum att en medarbetares psykologiska kontrakt och förväntningar förändras över tid. / The purpose of the study was to examine, through qualitative method, how companies within the IT industry work with employer branding to respond to Generation Y's expectations. The study was conducted using eight semi-structured interviews with respondents from four different companies within the IT industry in Central Sweden. The collected data from the interviews was analyzed by means of inductive thematic analysis and four main themes emerged. The main themes were; A new generation with new expectations in the workplace, Importance of a strong organizational culture, Particularly regarding the IT industry and Continuously work with employer branding. The result showed that companies are aware of differences between different generations expectations and work actively with employer branding in order to fulfil the employees psychological contract. Furthermore, the result showed that companies faced many challenges in the dynamic IT industry and the fact that an employee's psychological contract and expectations change over time

Syftet med denna studie var att undersöka hur heltidsanställda konsulter skattar sin affektiva organisationslojalitet mot konsultföretaget de är anställda av och kundföretaget de arbetar på. Vidare undersöktes om denna lojalitet var konkurrerande eller samverkande mellan företagen. Studien undersökte även hur konsulter skattar den normativa och pågående lojaliteten mellan företagen, samt om aspekter som ålder och uppdragslängd hade någon inverkan på konsulternas organisationslojalitet i de tre dimensionerna. Totalt deltog 114 konsulter från två globala konsultföretag där de fick svara på en webbenkät med två identiska delar, 11 påståenden för varje företag. För att se om presentationsordningen hade någon inverkan fick 46 av respondenterna börja med att fylla i påståenden rörande sitt konsultföretag och 68 fick istället börja med kundföretaget. Resultatet visade att det fanns en skillnad i den affektiva och normativa lojaliteten mellan konsult- och kundföretaget. Konsulterna skattade dessa två lojalitetsdimensioner högre på kundföretaget än konsultföretaget. Vidare visade resultatet att den affektiva lojaliteten samverkade mellan de två aktörerna och att ålder samt uppdragslängd inte hade någon inverkan på konsulternas organisationslojalitet. Resultatet visade även att presentationsordningen hade haft en inverkan på den affektiva lojaliteten. / The purpose of this study was to, examine how full-time temporary workers estimated their affective organizational commitment towards their temporary work agency and their client organizations. The study also examined whether the affective commitment competed or co-operated between the two companies and how temporary workers estimated the normative and continuance commitment. Furthermore, the study also examined if aspects such as age and contract duration had any impact on the temp workers' organizational commitment in the three commitment-scales. A total of 114 temporary workers from two global temporary work agencies participated by answering a web survey with two identical parts with 11 statements for each organization. In order to see if the presentation-order had any impact, 46 of the respondents started by answering the statements concerning their temporary agency organization and 68 started with the client organization. The result showed a difference on the affective and normative commitment between the temporary agency and the client organization. Temporary workers estimated these two commitment-scales higher for the client organization than for the temporary agency organization. The result also showed that the affective commitment co-operated between the temporary agency and the client organization and that the order of presentation had an impact on the affective commitment-scale. Age and contract duration did not have any impact on the temp workers' organizational commitment.

Abstract The purpose of the study was to examine how personal assistants experience their psychological contract and how the psychological contract was fulfilled against their supervisor or manager.A qualitative method was used and seven interviews were conducted with personal care assistants from various workplaces. The interviews were analysed with thematic analysis and resulted in five main themes. Expectations, personal but not private, what really stands in the contract, how people look at the profession and fulfilment. In conclusion, the main result was that the personal care assistants experienced that the internal psychological contract consisted of the relation to the supervisor or manager and the accessibility to the employer. The personal care assistants felt that the contents of the external psychological contract consisted of the work duties, employment security, working hours and the attractiveness of the profession. The majority of the respondents felt that the internal and external psychological contract was fulfilled. None of the respondents considered that the internal and external psychological contract was not fulfilled at all.

The purpose of this qualitative study was to investigate the experience with threats and violence towards nurses working in an emergency department, the respondents coping strategies and if the potential vulnerability to threat and violence, changed the behavior of the nurses. The study was conducted at an emergency department in a hospital in the middle of Sweden. By a strategic selection, 8 nurses, was picked out for the study between the ages of 25–55 years and with the experience of working in an emergency department at least for one year. The study was conducted with semi structured interviews, with audio recording that was transcribed verbatim and was analyzed with an inductive thematic analysis. From the analysis, a different set of themes was identified: “Vulnerability”, “Coping strategies” and “Changed behavior”. To the different themes there was subthemes. The result showed that the respondents experienced threats and violence on a daily basis. Clear routines and education about threats and violence were experienced as an important foundation in terms of preventing threats and violence. The social support from colleagues were significant in terms of coping after an incident.KEYWORDS: Threats,

This study aimed to examine the experience of work motivation among young adults between the ages of 20-25 years old. Eight qualitative interviews were held with a semi-structured method. The guide for the interviews conducted work motivation as a theme with underlying questions based on themes, previously research and theoretical starting points, the aim of the study and issue. The guide for the interview contained eight main issues with general follow up questions. A thematic analysis were used to bring out four different themes which were the importance of having good colleagues, to develop, to get feedback and salary. The result of the study showed that young adults are motivated by both intern and extern motivational factors according to Herzberg’s motivation theory. This is something that previous studies did not show according to Inceoglu, Segers and Bartram (2012) who claims in their study that young adults are more motivated by intern motivational factors than extern motivational factors. This study therefore highlights the impact of age among individuals and that the age can have influence when it comes to the experienced work motivation. / Denna studie har till syfte att undersöka upplevelsen av arbetsmotivation bland unga vuxna iåldrarna 20-25 år. Åtta kvalitativa intervjuer har genomförts med en semistruktureradintervjumetod. Intervjuguiden innehöll temat arbetsmotivation med underliggande frågorbaserat utifrån teman, tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter, studiens syfte samtfrågeställning. Intervjuguiden innehöll åtta huvudfrågor med generella följdfrågor. Entematisk analys har sedan använts för att koda fram fyra olika teman, vilket blev vikten av attha bra kollegor, att utvecklas, att få feedback och lön. Resultatet visade på att unga vuxnamotiveras av både inre och yttre motivationsfaktorer enligt Herzbergs motivationsteori, vilkettidigare forskning inte visat på då Inceoglu, Segers och Bartram (2012) menar att unga vuxnamotiveras mer av interna faktorer än externa faktorer. Denna studie belyser därmedbetydelsen av att individers ålder har inflytande för den upplevda arbetsmotivationen.

Studiens syfte var att undersöka om det gick att predicera personalomsättningen utifrån typen av ledarskap. Ledarskapsstilarna som undersöktes var transaktionellt och transformativt. En enkät med 27 ledarskapsfrågor och skickades ut till medarbetare med en chefsposition på en offentlig organisation. Enkäten behandlade påståenden rörande olika dimensioner av transaktionellt ledarskap, transformativt ledarskap samt laissez- faire ledarskap. Endast en dimension av transaktionellt ledarskap användes vilket var contingent reward. De två dimensionerna av transaktionellt ledarskap som inte användes i analysen var active management by exception samt passive management by exception. De två prediktorerna contingent reward och transformativt ledarskap korrelerade och därmed genomfördes en enkel regression med transformativt ledarskap som prediktor och personalomsättning som utfallsvariabel. Studiens resultat visade ett signifikant samband mellan högre transformativt ledarskap och lägre personalomsättning. Studiens slutsats var att transformativt ledarskap kan predicera personalomsättningen. / The purpose of this study was to examine if the type of leadership could predict the personnel turnover. The leadership styles that were included in this study was transactional leadership and transformational leadership. A questionnaire was designed with 27 questions regarding leadership and were sent to employees with a chief position within a public organization. The questionnaire covered claims regarding different dimensions within transactional, transformational and laissez-faire leadership. Only one dimension was used within the transactional leadership which was contingent reward. The two dimensions that was excluded was active management by exception and passive management by exception. The two predictors contingent reward and transformational leadership correlated and therefore a simple regression was used with transformational leadership as predictor and personnel turnover as outcome variable. The outcome of the study showed a correlation between increased transformational leadership and decreased personnel turnover. The conclusion of the study was that transformational leadership could predict personnel turnover.

Stressen inom arbetslivet är högre än någonsin och allt fler väljer att fortsätta arbeta under lunchrasten, eller att hoppa över den helt, till följd av detta. Det finns tecken som tyder på att synen på lunchrasten som ett tillfälle för återhämtning och vila har förändrats. På vissa håll har lunchrasten blivit ett laddat ämne, både för arbetsgivare och anställda, vilket kan få negativa konsekvenser både för individen själv och för arbetsplatsen. Lunchrasten är oftast en av de längsta rasterna under arbetsdagen och ger kontorsarbetare en chans att koppla bort tankar på sina arbetsuppgifter och kanske även möjlighet att lämna arbetsplatsen för ett miljöombyte och är därmed ett bra tillfälle för återhämtning. Syftet med studien var att undersöka upplevda stressnivåer hos kontorsarbetare efter tre olika typer av lunchsituationer (ledig lunch, arbetslunch inom kontorsbyggnaden samt arbetslunch utanför kontorsbyggnaden), och att med detta bidra med kunskap och information som kan vara till hjälp för både arbetsgivare och anställda i arbetet med att skapa en så gynnsam lunchsituation som möjligt, sett ur ett stressperspektiv. Stress mättes med Depression, Anxiety, Stress Scales DASS-21. Resultatet tyder på att vilken typ av lunchsituation man haft påverkar den upplevda stressnivån efter lunch. / The level of job related stress is higher than ever. As a result, an increasing number of people choose to continue working during the lunch break or to skip it altogether. There are signs that the view of the lunch break as an opportunity for recovery and rest has changed. In some places, the lunch break has become a loaded topic, both for employers and employees, which can have negative consequences for both the individual and the workplace. The lunch break is usually one of the longest breaks during the working day and gives office workers a chance to disconnect thoughts on their work tasks and perhaps also the opportunity to leave the workplace for a change of environment and are thus a good opportunity for recovery. The purpose of the study was to investigate perceived stress levels in office workers after three different types of lunch situations (free lunch, work lunch in the office building and work lunch outside the office building) and with this contribute with knowledge and information that could be helpful to both employers and employees, in creating as favorable a lunch situation as possible, from a stress perspective. Stress was measured with Depression, Anxiety, Stress Scales DASS-21. The result indicates that the type of lunch break you have had affects the perceived stress level after lunch.

This cross-sectional study presented two aims: 1) to examine whether associations could be found between athletes’ use of communication strategies conflict management, openness and support, and athletes’ perceptions of coach-athlete relationship quality, and 2) to examine whether athletes’ attachment style (secure, anxious-ambivalent or avoidant) would act as a moderator for this association. A sample of 396 athletes (males = 183, females = 210) whose age ranged from 15 to 60 years (mean age = 19.17, SD = 4.59 years). The sample was recruited from a variety of both individual and team sports. In order to participate, athletes responded a questionnaire, online or in paper version. Statistical analyses were performed in IBM SPSS 24 and Amos 24, and by using Structural Equation Modelling (SEM). The results confirmed associations between athletes’ use of the selected communication strategies and their perceptions of the coach-athlete relationship quality. Regarding moderating effects, athletes’ attachment style was shown to have a significant moderation effect on a majority of the found associations. Suggestions for future research is to examine more of the communication strategies presented in the COMPASS model, in order to strengthen the model’s practical use. Also, longitudinal studies would complement these findings, as well as qualitative research for a deepened understanding of the communication strategies. / Denna tvärsnittsstudie hade två syften: 1) att undersöka om det fanns ett samband mellan idrottares användande av kommunikationsstrategierna konflikthantering, öppenhet och stöd och deras skattning av kvaliteten på relationen till tränaren, samt 2) att undersöka om idrottares anknytningsstil (trygg, ambivalent och undvikande) hade påverkan det sambandet. 396 idrottare (män = 183, kvinnor = 210 ) i åldrarna 15-60 år (medelålder = 19.17, SD = 4.59 år). Urvalet rekryterades från både individ- och lagidrott. För att delta fyllde idrottarna i ett formulär, i webb- eller pappersform. Statistiska analyser utfördes i IBM SPSS och Amos 24, samt genom Structural Equation Modelling (SEM). Resultaten bekräftade samband mellan idrottares användande av de valda kommunikationsstrategierna och deras skattning av kvaliteten på tränar-idrottare-relationen. Idrottarnas anknytningsstil visade sig ha en statistiskt signifikant modererande effekt på de funna sambanden. Förslag för vidare forskning är att undersöka fler av de kommunikationsstrategier som presenteras i COMPASS-modellen, för att kunna stärka modellens praktiska användning. Dessutom skulle longitudinella studier kunna komplettera dessa resultat, liksom kvalitativ forskning för att få en djupare förståelse för kommunikationsstrategierna.