Studien hade till syfte att adaptera och validera den multidimensionella stressenkäten Dundee Stress State Questionnaire (DSSQ) som mäter stress utifrån 12 skalor som sammanfaller kring tre högre dimensioner: uppgiftsfokus, ångest och oro. DSSQ adapteras från originalspråket, engelska, till svenska. Tillämpbarheten för den svenska versionen av DSSQ undersöks genom att studera enkätens reliabilitet och validitet samt genom att tillämpa enkäten i två olika kontext, där två olika typer av uppgifter genomförs, ett arbetsminnestest och en polisstudentövning. Sammantaget visade resultatet att den svenska adaptionen av DSSQ har en hög reliabilitet. Dock gick det inte att bekräfta att den svenska adaptionen av DSSQ bibehåller samma faktormodell som originalversionen av DSSQ. Den statistiska analysen visade att de förändringar som identifierats i deltagarnas sinnesstämning delvis stämmer överens med tidigare forskning. Slutsatsen är att fler deltagare behövs för att validera faktormodellen hos den svenska adaptionen av DSSQ och den svenska adaptionen av DSSQ anses vara tillämpar i forskning då den visar på god reliabilitet. / The purpose of this study was to adapt and validate the Dundee Stress State Questionnaire (DSSQ), which measures stress based on 12 scales that cohere around three higher order dimensions: task engagement, distress and worry. DSSQ is adapted from its original language, English, to Swedish. The applicability of the Swedish version of DSSQ is tested by studying the questionnaire's reliability and validity, and by applying the survey in two different contexts, where two different tasks are performed, a work memory task and a police student exam task. Overall, the result showed that the Swedish adaptation of DSSQ has high reliability. However, it was not possible to confirm that the Swedish adaptation of DSSQ maintained the same factor model as the original DSSQ has. The statistical analysis showed the changes identified in the participants' moods partly in lines with previous research. The conclusion is that more participants are needed to validate the factor model for the Swedish adaptation of DSSQ and since the Swedish adaptation of DSSQ shows good reliability, it can be applied in research.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka effekten av en dos mindfulness session på 45 minuter och dess relation till: (1) Upprätthållandet av uppmärksamhetsförmågan, (2) exekutiv uppmärksamhetsförmåga samt (3) perceptuell förmåga. En experimentell studie genomfördes på idrottare (n=48) som uppfyllde särskilda krav för att få ingå i studien. Resultatet visade inga signifikanta skillnader gällande samtliga tre variabler mellan experimentgrupp och kontrollgrupp. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat och implikationer i förhållande till tidigare forskning, med stöd av teoretiska referensramar. / The purpose of this study was to examine the effect of one 45 minute mindfulness session on: (1) Sustained attention abilities, (2) executive attention abilities, and (3) perceptual abilities. An experimental study was carried out on athletes (n = 48) who all met the specific requirements for being able to participate in this study. The results showed no significant difference in all three variables between the experiment group and the control group. In conclusion, the results and implications are discussed in relation to previous research, supported by theoretical frames of references.

Nyfikenhet är inneboende strävan mot inhämtande av ny information. Länge har det ansetts vedertaget att yttre motivation hämmar nyfikenhet, men på senare år har det framkommit forskning som indikerar ett delvis annorlunda förhållande. För att undersöka interaktionen mellan nyfikenhet och yttre motivation konstruerades ett bildbaserat inlärningsexperiment i vilket deltagarna belönades respektive bestraffades för att inhämta information som stillade deras nyfikenhet. I experimentets första del skattade deltagarna sin nyfikenhet på mosaikmaskerade bilder. I experimentets andra del presenterades de skattade mosaikbilderna med en konstant bild. De 24 deltagarnas uppgift var att välja en av de två bilderna i varje spelomgång. Bilden deltagarna valde demaskerades efter olika väntetider. Väntetiden var antingen dragen från en lång eller kort väntetidsfördelning och avhängig om bilden var ny eller återkommande. Huruvida det var den nya eller återkommande bilden som hade kort respektive lång medelväntetid varierade mellan de två inomgrupps-betingelserna. Deltagarna antogs vara yttre motiverade att minimera väntetiden genom att lära sig och sedan föredra den bildkategori med kortast genomsnittlig väntetid. Deltagarna antogs dessutom vara nyfikna att se bilder demaskerade. I ena betingelsen sammanföll deltagarnas yttre motivation och nyfikenhet, i andra betingelsen var deltagarnas yttre motivation och nyfikenhet i konflikt. I en tredje kontrollbetingelse var nyfikenhetsdimensionen eliminerad för att mäta inlärning av väntetid. Experimentet visade att det krävdes fler spelomgångar för att lära sig väntetiden i kontrollbetingelsen jämfört med betingelsen där nya bilder också hade kortare medelväntetid. Betingelsen där nya bilder var förknippade med längre medelväntetid delade deltagarna i två grupper. Deltagare i den ena gruppen valde sällan nya bilder (proportionsmått: 0.75 – 1.0) medan deltagare i den andra gruppen valde nya bilder i hög utsträckning (proportionsmått: 0.0077 – 0.069). Dessa grupper utmärks också på personlighetsdrag kopplade till nyfikenhet. Sammantaget ger studien stöd för att nyfikenhet och yttre motivation kan integreras och att personlighetsdrag är relaterade till värderingen av information. / Curiosity is an intrinsic aspiration to obtain new information. It has been considered that external motivation inhibits curiosity, but over the last years new research has indicated a partially different relationship. To investigate the interaction between curiosity and external motivation a picture-based learning experiment was constructed, in which the participants were rewarded, alternatively punished for obtaining new information which pleased their curiosity. In the first part of the experiment, the participants scored their curiosity of mosaic-covered pictures. In the second part of the of the experiment, the scored mosaic-covered pictures were consequently presented next to a constant picture. The task for the 24 participants was then to choose one of the pictures in each round. The chosen mosaic-covered picture would then show according to a certain waiting time - either short or long - depending on if it was new or recurring. Whether the new or recurring picture had a short or long average waiting time varied between the two in-group conditions. It was hypothesized that the participants would be externally motivated to minimize the waiting time by learning and favouring the category of pictures with the shortest waiting time. In addition, it was hypothesized that the participants would be curious of the mosaic-covered pictures. In one of the conditions, the participants external motivation coincided with their curiosity, in the other condition the external motivation was in conflict with their curiosity. In a third controlling condition, the dimension of curiosity was eliminated to measure the learning of the waiting time. The experiment showed that more rounds are needed to learn the waiting time in the controlling conditions compared to when the new pictures also had a shorter average waiting time. When new pictures were associated with a longer average waiting time, it divided the participants into two groups. In one group the participant rarely chose new pictures (proportion: 0.75 – 1.0) while the participants in the other group to a large extent chose new pictures (proportion: 0.0077 – 0.069). These differences were also shown in the participants personal traits connected to curiosity. All together, the study supports the idea that curiosity and external motivation can be integrated and that personal traits are related to the evaluation of information.

Syftet med denna kvalitativa empiriska studie var dels att ta del av ett antal invandrares motiv till att ansöka om svenskt medborgarskap (naturaliseras), detta för att få en ökad förståelse för vad det finns för olika skäl till ansökan om medborgarskap. Dels och huvudsakligen var syftet vidare att ta reda på huruvida individen i enlighet med medborgarskapslagens intention de facto upplever stärkt samhörighet med Sverige och det svenska folket vid erhållandet av sitt svenska medborgarskap. Insamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer, och analysmetoden kvalitativ (tematisk) innehållsanalys samt ett analysschema. Resultatet visade att det bland informanterna fanns tre motiv till ansökan om svenskt medborgarskap. Dessa var trygghetsskäl, praktiska skäl (erhållandet av svenskt pass) samt integrationsskäl, och praktiska skäl var det dominerande motivet i studien. Resultatet visade vidare att en majoritet av de tolv informanterna – nio stycken – de facto kände en känsla av samhörighet med Sverige, och i sex av fallen kunde denna samhörighetskänsla åtminstone delvis kopplas till erhållandet av det svenska medborgarskapet. Slutsatsen kunde därmed dras att medborgarskapslagens intention om stärkt samhörighet med Sverige och svenskarna vid erhållandet av svenskt medborgarskap var till viss del uppfylld i den här studien.

Psykisk ohälsa, som ångest och depression, är vanligt inom autismspektrumtillstånd (AST). Syftet i studien var att undersöka effekten av stress, självkänsla och copingstrategier på den psykiska ohälsan. Stickprovet bestod av 123 vuxna personer med AST och en kontrollgrupp utan diagnoser (n= 115). Enligt oberoende t-test hade personer inom AST statistiskt signifikant högre grad av både ångest och depression. Båda grupperna hade förhöjda nivåer på ångest. AST-gruppen hade även förhöjd nivå på depression. Socialventilering var emellertid en skyddsfaktor för utveckling av depression i båda grupperna. AST-gruppen hade statistiskt signifikant lägre självkänsla och högre grad av upplevd stress än kontrollgruppen. AST-gruppen hade en sämre förmåga till problemlösande coping och positiv omtolkning. AST-gruppen hade även statistiskt signifikant högre grad av affektiv hantering och förnekande. / Mental health difficulties like anxiety and depression are highly prevalent among individuals with autism spectrum disorder (ASD). The aim of the study was to examine the effects of stress, self-esteem and coping strategies on mental health difficulties. The ASD group consisted of 123 individuals and 115 persons without diagnoses. According to the independet t-test, people within ASD had statistically significantly higher degrees of both anxiety and depression Both groups had elevated levels of anxiety. The ASD group had also elevated degrees of depression. Social venting was a preventive factor against developing depression in both groups. The ASD group had lower self-esteem and higher perceived stress compared to the control group. The ASD group had statistically significantly higher levels of affective coping and denial. The ASD group had also less degrees of problem solving and positive reinterpretation compared to the control group.

Ringtones are a common distracting sound in modern workspaces. In an earlierexperiment, ringtones increasing in volume (looming) produced greater attentional capture effectin the context of serial short-term memory, than ringtones with sudden onsets that decreased involume (receding). To determine whether this effect occurred merely because the loudest part ofthe looming ringtone coincided with the most sensitive part of the serial short-term memory task,this study repeated the sound conditions of the first experiment, but altered their timing. In thisstudy, the onset of the ringtones were brought forward in time such that the loudest part of thelooming ringtone now coincided with the part of the serial short-term memory task wherein theonset of the looming ringtone occurred in the first experiment. The looming ringtone againproduced more disruption than the receding ringtone, which failed to disrupt performance relativeto the quiet control condition. The presence of a masking sound eliminated the looming ringtoneeffect, as in the previous study. The results here support previous work demonstrating that thelooming sounds give rise to attentional capture and that this reflects an evolutionary adaptation tounconsciously react to approaching sounds/objects.

För att möta ett växande behov av tillgänglig hjälp för studiestressproblematik vid högskolor och universitet kan självhjälp som behandlingsform vara viktig att testa. I denna pilotstudie undersöktes effekten av deltagandet i ett textbaserat självhjälpsprogram utifrån kriterierna: perfektionism, prokrastinering, oro och livskvalitet, följsamhet och nöjdhet. Interventionen bestod av fem moduler för deltagarna att arbeta sig igenom under 5-7 veckor med minimal terapeutassistans. Nitton deltagare från ett universitet tackade ja till att delta i studien varav 11 inkom med såväl för- som eftermätningar.  Beroende t-test visade signifikanta skillnader mellan för- och eftermätning för utfallsmåtten prokrastinering (IPS (d=1.0)) och oro (GAD-7 (d=0.7)). För resterande utfallsmått för perfektionism (FMPS-PS, FMPS-CM) och livskvalitet (BBQ) uppvisades inga signifikanta skillnader. Följsamheten var låg, flertalet deltagare genomförde endast programmet till någon del. Uppfattningen fångades av CSQ-8 och visade att deltagarna till största delen var nöjda. Resultaten i pilotstudien ger argument för fortsatt studerande av självhjälp för studiestress och öppnar upp för en vidareutveckling av programmet i fokus, till exempel i form av en större kontrollerad studie med ökad terapeutassistans. / In order to meet a growing need for accessible support for student-related distress at universities, self-help as a treatment form may be important to test. This pilot study examined the effect of participation in a text-based self-help program based on the criterias: Perfectionism, Procrastination, Worry, Quality of Life, Compliance and Satisfaction. The intervention consisted of five modules for the participants to work through during 5-7 weeks with minimal therapist assistance. Nineteen participants from a university participated in the study, of which 11 handed in both pre- and post-measurement.Dependent T-tests showed significant differences between pre- and post-measurement for outcome measurement progression (IPS (d = 1.0)) and anxiety (GAD-7 (d = 0.7)). There were no significant differences for the remaining outcome measures for perfectionism (FMPS-PS, FMPS-CM) and quality of life (BBQ). The compliance was low, most of the participants only carried out the program to some extent. The level of satisfaction was captured by CSQ-8 and showed that the participants were mostly satisfied. The results of this pilot study provide argument for future study of self-help for student-related distress and opens up for further development of the program in focus, for example in the form of a larger controlled study with increased therapeutic assistance.

<p>Parallell barn- och föräldrabehandling är idag det vanligast praktiserade sättet att bedriva behandlingsarbete med barn och familjer. Det har sin grund i ett psykoanalytiskt förhållningssätt där man traditionellt betonar arbetet med barnet, med en möjlig risk att föräldraarbetet och föräldrarnas roll i barnets terapi kommer i skymundan. Följande studie lyfter fram föräldrarnas egna berättelser kring att medverka och vara en del av en parallell behandling tillsammans med sitt barn. Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av delaktighet i sina barns terapier när familjen deltagit i en parallell barn- och föräldrabehandling. Det är en kvalitativ intervjustudie med en tolkande ansats ur ett psykodynamiskt och systemiskt perspektiv. Resultatet visade att föräldrarna överlag upplevde det som att de fått tillräcklig inblick och att de känt sig delaktiga i behandlingen, dock framkom en aspekt av ambivalens i att de både velat och inte velat ha mer inblick och insikt i barnets behandling. Det visade sig vidare att föräldrarnas behov av inblick och insikt i barnets terapi var relaterat till upplevelsen av tillit till behandlingen. Författarens slutsatser är att tillit, inblick och insikt är tre viktiga interagerande aspekter av föräldrarnas upplevelse av delaktighet i barnets behandling.</p>

No description available.

Parallell barn- och föräldrabehandling är idag det vanligast praktiserade sättet att bedriva behandlingsarbete med barn och familjer. Det har sin grund i ett psykoanalytiskt förhållningssätt där man traditionellt betonar arbetet med barnet, med en möjlig risk att föräldraarbetet och föräldrarnas roll i barnets terapi kommer i skymundan. Följande studie lyfter fram föräldrarnas egna berättelser kring att medverka och vara en del av en parallell behandling tillsammans med sitt barn. Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av delaktighet i sina barns terapier när familjen deltagit i en parallell barn- och föräldrabehandling. Det är en kvalitativ intervjustudie med en tolkande ansats ur ett psykodynamiskt och systemiskt perspektiv. Resultatet visade att föräldrarna överlag upplevde det som att de fått tillräcklig inblick och att de känt sig delaktiga i behandlingen, dock framkom en aspekt av ambivalens i att de både velat och inte velat ha mer inblick och insikt i barnets behandling. Det visade sig vidare att föräldrarnas behov av inblick och insikt i barnets terapi var relaterat till upplevelsen av tillit till behandlingen. Författarens slutsatser är att tillit, inblick och insikt är tre viktiga interagerande aspekter av föräldrarnas upplevelse av delaktighet i barnets behandling.