Bakgrund: Komplexiteten i vård och behandling av personer med substansbrukssyndrom (SUD) är omfattande. Dialektisk beteendeterapi (DBT) syftade initialt till att minska självskadandebeteende hos personer med borderline personlighetssyndrom (BPD) men har på senare år anpassats till andra typer av problem som exempelvis SUD. I Sverige har kommuner och regioner i dagsläget ett delat ansvar i att tillgodose vård och behandling för personer med SUD vilket kan försämra kvaliteten på vård och behandling. Ett nytt förslag att Regionen ska äga huvudmannaskapet ligger idag hos regeringen där en kompetensökning kommer att krävas inom regional verksamhet rörande behandling vid SUD. Som ett led i den kompetensökningen blir syftet med denna examensuppsats att undersöka DBT-terapeuters erfarenheter rörande DBT vid SUD. Metod: Sju DBT-terapeuter rekryterades till studien. Deltagarna intervjuades digitalt med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Som metod användes reflexiv tematisk analys. Resultat: Upplägg av behandlingen varierade mellan de olika verksamheterna. Viktigt för patientgruppen med SUD var noggrann kartläggning initialt i behandling. Alla DBT-terapeuter var eniga i att DBT var effektiv för patienter med bristande känsloreglering och impulskontroll. Utmaningar att bedriva behandlingen var omgivande faktorer och grupprocesser som kunde ta fokus från behandlingen. Alla DBT-terapeuter var eniga i att det behövdes ett helhetstänk i behandling vid SUD. Samtliga DBT-terapeuter upplevde DBT som hjälpsamt för patientgruppen och majoriteten såg en minskning av återfall och användande av substanser. Slutsats: Författarna drar slutsatsen att DBT och DBT-skill training (DBT-ST) kan vara en bra metod för patienter med SUD. Ett skifte i huvudmannaskap blir viktigt för en mer patientsäker vård. Vidare forskning rekommenderas dock. Nyckelord: Substansbrukssyndrom, Dialektiskt beteendeterapi, erfarenheter, behandling.

Problematisk skolfrånvaro bland svenska elever är ett växande problem där ett stort ansvar läggs på barnets vårdnadshavare. Syftet med föreliggandestudie var att undersöka hur mödrar till barn som lider av problematisk skolfrånvaro upplever balansen mellan arbets- och familjeliv med hjälp av kvalitativ metod. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes för att sedan tematiseras. Tematiseringen identifierade sex teman som berör aspekter som hindrar och främjar intervjudeltagarnas upplevelse av balans i vardagenutifrån studiens två frågeställningar. Resultat från studien visade på en obalans där familjelivet påverkar arbetslivet genom upplevd otillräcklighet, mental och fysisk frånvaro i arbetslivet samt brister i stödsystemet kring barnen. Därtill visade resultatet att arbetet som fristad och energigivare, stöd från kollegor och chef samt flexibla arbetsformer främjar balansen. Slutsatser från studien är att mödrarna är i en ohållbar situation där det råder en obalans mellan arbets- och familjelivet, där brister i stödsystemet kring barnen och oförutsägbarheten hindrar balansen.

Syftet med denna studie var att genomföra en tematisk analys av unga mäns uppfattningar och upplevelser av mansrollen i dagens svenska samhälle. Studien baserades på sju semistrukturerade intervjuer med unga vuxna mellan 20 och 29 år, bosatta runt om i Sverige. Två övergripande teman framkom i analysen: Toxisk maskulinitet och Mansrollen i förändring. Inom dessa teman identifierades subteman såsom Mansideal, Machokultur och Att hantera de känslomässiga utmaningarna. Resultaten indikerade att traditionella mansnormer uppfattades som negativa och skadliga, och utgjorde hinder för män att söka hjälp eller uttrycka sig emotionellt. Dessutom visade studien att mansrollen har genomgått förändringar och utvecklats mot ett mer jämställt samhälle. Denna utveckling öppnar upp för en ökad medvetenhet om och flexibilitet kring de förväntningar och normer som är förknippade med mansrollen i dagens samhälle. / The purpose of this study was to conduct a thematic analysis of young men's perceptions and experiences of the male role in contemporary Swedish society. The study relied on seven semi-structured interviews with young adults aged 20 to 29, residing across Sweden. Two underlying themes emerged from the analysis: Toxic masculinity and The changing male role. Within these themes, subthemes were identified, including Male ideals, Macho culture, and Coping with emotional challenges. The results indicated that traditional male norms were perceived as negative and harmful, creating barriers for men to seek help or express themselves emotionally. Furthermore, the study demonstrated that the male role has undergone changes and evolved towards a more gender-equal society. This shift opens up greater awareness and flexibility regarding the expectations and norms associated with the male role in today's society.

Tidigare forskning har i stor utsträckning fokuserat på de traditionella personlighetsdimensionerna i Big Five-modellen (extraversion, omtänksamhet, samvetsgrannhet, neuroticism och öppenhet) och visat att finns ett samband mellan vissa av dessa dimensioner och en känsla av samhörighet (KASAM). Till exempel att extraversion och omtänksamhet relaterar till KASAM. I föreliggande studie så undersöktes relationen mellan de mer subtila aspekterna av Big Five (t.ex. självsäkerhet och entusiasm som aspekter av extraversion) och KASAM. Vidare så undersöktes relationen mellan KASAM respektive Big Five aspekterna (BFA) och sex bakgrundsvariabler (yrke, tjänstgöringstid, typ av tjänst, ålder, kön och civilstånd). 135 personer med anställning inom polismyndigheten eller kriminalvården deltog genom att svara på enkät som bestod av Big Five Aspect Scale och Sense Of Coherence-13 scale. Syftet med studien var att bidra till en mer nyanserad bild av personlighetsstrukturen jämfört med tidigare forskning. Resultaten i föreliggande studie visade på få samband mellan KASAM, BFA och de sex bakgrundsvariablerna.

No description available.

Background: Prior studies show that sickness induces anxiety as rated by subjective reports but have not linked this to overt behavior in humans. This study investigates the expression of distress during experimental sickness, its relation to self-reported anxiety, and the moderating role of gender in the association between overt distress and self-rated anxiety. Methods: 21 participants (18-34 yrs, 10 women) were semi-randomly chosen from a placebo-controlled, double-blind, within-subject experiment, in which participants were intravenously injected with a bacterial endotoxin lipopolysaccharide (LPS, 0.8 ng/kg body weight) triggering a transient inflammatory reaction and an acute state of sickness. In the current study, we coded the participants’ expression of moans, sighs and deep breaths (overt distress) during sickness from the video recordings of the experiment and analyzed these parameters in relation to the state part of the State Trait Anxiety Inventory (Spielberger et al., 1979) that was collected during the experiment. Results: The frequency of overt distress increased strongly during experimental sickness (1-3h post-injection of LPS) compared to baseline. The level of overt distress was not related to subjective feelings of anxiety. No clear difference was found between men and women in the frequency of expressed distress during sickness. Interestingly however, there was an inverted relation between anxiety and the expression of distress in women, so that women who reported higher anxiety expressed less distress overtly (ß = -0.52, p = 0.018). Conclusions: Experimental sickness strongly induces an increase of moans, sighs and deep breaths, but these are not directly associated with the level of state anxiety reported. The results also suggest that moans, sighs and deep breaths might have a different function in men and women.

Bakgrund. Närvaron på sociala medier är hög bland Sveriges befolkning och tidigare forskning tyder på att intensiv användning kan ha en negativ effekt på välbefinnandet, samtidigt har självförtroende visat sig vara en viktig faktor för individens välbefinnande. Vidare finns det begränsad forskning om hur självförtroende samvarierar med användningen av sociala medier, detta pekar på att det finns mycket att utforska inom detta område. Material och metod. För att besvara studiens syfte och frågeställning om hur användningen av sociala medier samverkar med upplevt självförtroende hos den svenska befolkningen, användes den nationella SOM-undersökningen från 2015. 3400 personer i åldrarna 16 till 85 blev slumpmässigt utvalda från befolkningsregistret. Totalt var det 1685 respondenter som svarade på samtliga frågor, inklusive kontrollvariablerna. För att undersöka sambandet mellan sociala medier och självförtroende med hänsyn till bakgrundsvariablerna, användes multipel regressionsanalys. Resultat. Resultatet visade på ett svagt negativt samband mellan sociala medier och självförtroende, däremot kvarstod inte sambandet under kontroll för kön, utbildning och ålder.Slutsats. Graden av sociala medieanvändning är en av flera faktorer som kan ha en negativ påverkan på självförtroendet. Dessutom påverkas användningen av sociala medier och självförtroendet av faktorer som kön, utbildning och ålder. / Background: The presence on social media is high among the Swedish population, and previous research suggests that intensive use can have a negative effect on well-being. At the same time, self-confidence has been shown to be an important factor for individual well-being. Furthermore, there is limited research on how self-confidence correlates with social media use, indicating that there is much to explore in this area. Materials and Methods. To adress the aim and research question of how social media usage interacts with perceived self-confidence among the Swedish population, the national SOM survey from 2015 was utilized. 3400 individuals aged 16 to 85 were randomly selected from the population register. A total of 1685 respondents answered all questions, including control variables. Multiple regression analysis was used to examine the relationship between social media and self-confidence, taking into account background variables. Results. The results showed a weak negative correlation between social media and self-confidence, but this correlation did not persist when controlling for gender, education, and age. Conclusion. The degree of social media usage is one of the several factors that can have a negative impact on self-confidence. Additionally, the influence of gender, education, and age should be considered when examining the relationship between social media and self-confidence.

Artificial intelligence (AI) is increasingly used in organizational decision-making, optimizing performance, and cutting operational costs. While AI can potentially improve decision-making processes' efficiency and reliability, empirical research highlights that AI adoption may cause people to question the fairness of algorithmic decisions. Thus, the present study investigates whether distributive and procedural fairness perceptions are influenced by human, algorithmic, and hybrid decision-makers in high versus low task complexity conditions. Participants (N = 391) assessed the perceived distributive and procedural fairness in a pre-registered scenario-based experiment. Decision-maker type (human vs. hybrid vs. AI) and task complexity (low vs. high) were manipulated using a 3x2 between-subject design. It was hypothesized that the human decision-maker would be perceived as fairer than the AI, especially in high-complexity conditions. Furthermore, hybrid decision-makers were hypothesized to be perceived as fairer than AI and human decision-makers in low and high-complexity tasks. The results indicate that people tend to perceive human decision-makers as fairer than AI in situations of high complexity. Additionally, in the high-complexity condition, the hybrid decision-maker was perceived as more distributively fair than AI and less procedural fair than the human decision-maker. In low-complexity tasks, the hybrid decision-maker does not show superiority in fairness perception over AI or humans. Hence, the results support the first hypothesis and contradict the second hypothesis that hybrid decision-makers would be perceived as more distributive and procedural fair than AI and human decision-makers. Implications regarding the consequences of implementing AI in organizational decision-making are discussed, and suggestions for further research are included.

Processing fluency is the notion that cognitive processes and their neural corre-lates can function fluently or disfluently (Reber et al., 2004; Winkielman et al., 2003; Shen et al., 2010; Wänke & Hansen, 2015). Fluent or disfluent processing has been conjectured to give rise to a subjective affective experience that is relied on in a variety of judgement tasks, like: evaluation based on perceptive features (Reber et al., 2004); formation of attitudes (Rubin et al., 2010); judging truth (see. Wänke & Hansen, 2015); evaluation and understanding of written content (Song & Schwartz, 2008; Shen et al., 2010;) and more. The aim of this study was to test the possible implicit effects on evaluative judgement of faces following a task of pairing parent to offspring of varying difficulties (by modulating the degree of similarity). This inquiry was spurred by the hypothesis that fluency pose a pro-cessing dynamic that provide experiential information that is used for aesthetic evaluation. The web-based testing used in this case was designed to test if this effect infuses items with a quality of salience that is limited to specific stimuli (face). Or if it is less defined and generalized to influence all subsequent evalua-tion. The testing group of 93 (M = 41y, SD = 13.16) participants (71 females, 17 males, 5 other), was divided into two groups with different fluency conditions. The results (r(93) = .27, p = .009) indicated that positive evaluations is more likely to follow low-fluency conditions (operationalized as pairing time). A possible ex-planation for this observation is that low-fluency conditions probably engage deeper processing of the stimulus, perhaps contributing to a more durable memory trace which provides better recognition and familiarity of the stimulus at the time of the evaluation. Furthermore, it is more than likely that fluency is sensitive to attribution during task shift, which could negate relevance of previous experience or create a contrast effect (i.e. evaluating the stimulus more favourably due to the negative valence of a previous exposure), leaving “only” the facilitating property of exposure-time to the stimuli salient. Another finding is that females on average evaluate faces more positively then males.

No description available.