En del i organisationers personalarbete är arbetet med sjukfrånvaro. HR-avdelningen tar vanligen fram processer för arbetet, medan linjechefer ofta är de som genomför arbetet i praktiken. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var därför att dels skapa förståelse för hur linjechefer upplever genomförandet av sjukfrånvaroarbetet utifrån de styrdokument som HR-avdelningen tar fram, dels att undersöka hur linjechefer upplever sin egen förmåga (self-efficacy) i arbetet. Sex avdelningschefer på en tillverkningsindustri intervjuades och datan analyserades genom tematisk analys. Resultatet visade att respondenterna följer processerna som HR tagit fram rörande sjukfrånvaroarbetet, och att de anger tydligt vad som ska göras. Däremot förklarades HR och avdelningschefer ha olika syn på hur arbetet bör utföras. Cheferna vill arbeta flexibelt och individanpassat, medan HR sades fokusera på att arbetet ska utföras efter standardiserade riktlinjer. Generellt upplevde avdelningscheferna god självförmåga i sjukfrånvaroarbetet. När den egna förmågan upplevdes sämre var det i sjukfrånvaroärenden som inte når ett avslut

While previous research on episodic memory vividness aims at measuring episodic memory, such cognitive tasks also involve visual mental imagery since vividness is primarily a property of visual mental imagery. Literature also shows that subjective measurements of visual mental imagery (e.g., the Vividness of Visual Imagery Questionnaire; VVIQ) are confounded by demand characteristic effects, either by participant response biases or instructional cues. Investigating such claims is most suitable in those who report an absence of visual mental imagery, that is, in aphantasia. Therefore, this study examines whether subjective vividness ratings are interpreted differently between a “visualize” and a “recollect” version of the VVIQ. One hundred and thirty-nine participants filled out online either one of the versions of the questionnaire, which also included an additional manipulation on demand characteristics (i.e., instructional cues on what alleged previous research found on response patterns). Eighty-nine participants self-described with aphantasia. Results showed that irrespective of self-describing with aphantasia or not, participants scored comparably on the two versions of the questionnaire (with aphantasic participants scoring overall lower than control participants), favouring the interpretation that episodic memory vividness involves visual mental imagery. Furthermore, no demand characteristic effects were found in those self-describing with aphantasia, whereas controls’ questionnaire scores were affected only negatively by the employed instructional cues. Different interpretations of such results are discussed, highlighting the idea that it is a difficult methodological exercise to discern the two theoretical constructs: visual mental imagery and episodic memory.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka skillnader mellan den traditionella och hybrida arbetsmodellen med avseende på deras påverkan på arbetslivsbalans och psykiskt välbefinnande hos kommunala kontorsarbetare. Studien hade en kvantitativ karaktär, där en webbaserad enkät genomfördes och genererade totalt (N=132) deltagare, varav (N=22) arbetadeenligt den traditionella arbetsmodellen och (N=110) enligt den hybrida arbetsmodellen. Deltagarna i studien rekryterades genom ett bekvämlighetsurval. Vid analys av insamlad data användes Mann-Whitney U-test. Resultatet visade att det inte finns någon statistiskt signifikant skillnad mellan arbetsmodellerna gällande arbetslivsbalans och psykiskt välbefinnande. Resultatet diskuteras i diskussionen.

Denna studie undersökte upplevelser av psykologisk trygghet på en offentlig arbetsplats inom energisektorn i Mellansverige, för att identifiera och analysera eventuella fördelar och nackdelar. Genom att genomföra semistrukturerade intervjuer med sju anställda samlades data som analyserades tematiskt genom en induktiv tematisk analys. Resultaten kan indikera på att psykologisk trygghet främjar öppen kommunikation och samarbete, vilket kan leda till förbättrad innovation och arbetsprestation. Dock framkom även att överdriven öppenhet kan resultera i missförstånd och konflikter, vilket kan kräva tydliga kommunikationsstrukturer. Studiens slutsats är att en välbalanserad psykologisk trygghet kan vara essentiell för att optimera effektiviteten på arbetsplatser samtidigt som riskerna kan minimeras. / This study investigated experiences of psychological safety in a public workplace in the energy sector in Central Sweden, to identify and analyse both benefits and risks. By conducting semi-structured interviews with seven employees, data was collected which was analysed thematically through an inductive thematic analysis. The results indicate that psychological safety promotes open communication and collaboration, which leads to improved innovation and work performance. However, it's also been shown that it can result in excessive openness which can cause misunderstandings and conflicts and that is why it requires clear communication structures. The conclusion of the study is that well-balanced psychological safety is essential to optimize efficiency in workplaces while minimizing risks.

Under hösten 2023 infördes ett nytt direktiv gällande 11 timmars sammanhängande dygnsvilaför anställda inom Sveriges kommuner och regioner. Direktivet har förändratarbetsförutsättningarna för vårdpersonal, en yrkesgrupp som ofta arbetar skift. Syftet medstudien var därför att undersöka vårdpersonals upplevelse av work-life balance vid skiftarbetesedan det nya direktivet trädde i kraft. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativstudie bestående av åtta semistrukturerade intervjuer med undersköterskor och sjuksköterskor,vilka analyserades med en induktiv tematisk analys. Resultatet visade att respondenternalägger stor vikt vid att försöka separera arbetslivet från privatlivet för att på så sätt skapabalans i livet. Trots detta upplevde dock majoriteten av respondenterna att arbetet går ut överprivatlivet. Resultatet tyder på att det nya direktivet gällande 11 timmars sammanhängandedygnsvila har haft en negativ inverkan på respondenternas work-life balance / During the autumn of 2023, the new directive regarding 11 hours of continuous daily rest foremployees within Sweden's municipalities and regions was introduced. The directive haschanged the working conditions for healthcare staff, a professional group that often works inshifts. The purpose of the study was therefore to investigate the healthcare workers'experience of work-life balance during shift work since the new directive came into effect. Toexamine this, a qualitative study was performed in which eight semi-structured interviewswere conducted with assistant nurses and nurses, which were analyzed using inductivethematic analysis. The results showed that the respondents put a lot of emphasis on trying toseparate work life from private life in order to create balance in life. Despite this, however,the majority of respondents felt that work overrides private life. The results indicate that thenew directive regarding 11 hours of continuous daily rest have had a negative impact on therespondents' work-life balance.

The purpose of the study was to investigate how individuals with access to flexible work arrangements (FWA) perceive their job satisfaction and whether computer skills had any impact on this relationship. Data collection was conducted through a Google survey questionnaire. The measurement instrument was based on MSQ to collect job satisfaction data and a questionnaire from a previous study regarding computer skills. The survey was then distributed to employees of a governmental agency for their responses. The study included 52 participants, whose responses were analysed using multiple regression analysis in SPSS, with computer skills used as a moderating variable, flexible work arrangements as an independent variable, and job satisfaction as a dependent variable. This aimed to explore any potential connection between job satisfaction and flexible work arrangements (FWA), as well as the influence of computer proficiency. The study's results revealed no significant correlation between FWA and job satisfaction. However, it was found that in the context of FWA, there was a significant correlation between computer proficiency and job satisfaction. / Syftet med studien var att undersöka hur personer med möjlighet till flexibla arbetsarrangemang (FWA) upplever sin arbetstillfredsställelse samt om datorvana har någon påverkan på detta samband. Metoden som användes för att samla in data var en enkät via Google survey. Mätinstrumentet baserades på MSQ för att samla in data gällande arbetstillfredsställelse och en enkät från en tidigare studie kring datorvana. Enkäten skickades sedan ut till en statlig myndighet där personalen fick svara. Studien hade 52 deltagare där svaren analyserades genom en multipel regressionsanalys i SPSS där datorvana användes som en modererande variabel, flexibla arbetsarrangemang som en oberoende variabel och arbetstillfredsställelse som en beroende variabel. Detta för att kunna se om det fanns någon koppling mellan arbetstillfredsställelse och flexibla arbetsarrangemang (FWA) men även om datorvana har en effekt på detta. Resultatet av studien visade inget relevant samband mellan FWA och arbetstillfredsställelse. Däremot så visade det sig att vid FWA (Flexibla arbetsarrangemang) så fanns det ett signifikant samband mellan datorvana och arbetstillfredsställelse.

Denna studie utforskar BVC-sköterskors upplevelse av att använda familjeperspektivet för att belysa barns psykiska hälsa och utveckling. Frågans relevans bottnar i att barnhälsovården i Sverige har en unik möjlighet och utmaning när det gäller både ett preventivt och behandlande arbete med familjer. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem barnsjuksköterskor från tre olika barnavårdscentraler i Stockholm. Insamlad data bearbetades med tematisk analys. Resultaten visar på flera utmaningar som uppstår i arbetet med att möta frågor som rör familjeperspektivet. Det handlar både om upplevelser av bristande kompetens, till en frustration över att inte veta vart man ska vända sig med familjerna när man identifierat brister och ex.vis psykisk ohälsa. Resultaten visar även på betydelsen av att verka i dessa fält, trots svårigheterna, inte minst ur utvecklingspsykologiska aspekter. Resultaten är i linje med teori och aktuell forskning och väcker frågor kring hur väl barnhälsovårdens uppdrag uppfylls. / This study explores the BVC nurses' experience of using the family perspective to highlight children's mental health and development. The relevance stems from the child health care in Sweden has a unique opportunity and challenge in terms of both preventive and therapeutic work with families. The study is based on qualitative interviews with five childcare nurses from three different child healthcare centers in Stockholm. The collected data was processed with thematic analysis. The results show several challenges that arise in the work of meeting family-related issues. It is both experiences of lack of skills, a frustration about not knowing where to turn with families when identifying deficiencies in for example mental health. The results also show the importance of working in these fields, despite the difficulties, not least from developmental psychological aspects. The results are in line with theory and current research and raise questions about how well the child health care mission is fulfilled.

Many would agree that learning occurs when new information is stored in memory. Therefore, most learning efforts typically focus on encoding processes, such as additional study or other forms of repetition. However, as I will outline in this thesis, there are other means by which to improve memory, such as retrieval practice in the form of tests. Testing memory has a reinforcing effect on memory, and it improves retention more than an equal amount of repeated study – referred to as the testing effect – and it has been assumed that retrieval processes drive this effect. Recently, however, this assumption has been called into question because of findings that suggest that articulation, that is, the act of providing an explicit response on a memory test, may play a role in determining the magnitude of the testing effect. Therefore, in three studies, I have examined the effects of retrieval and articulation on later retention, in an attempt to ascertain whether the testing effect is entirely driven by retrieval, or if there are additive effects of articulation. I have also explored possible boundary conditions that may determine when, and if, the effects of retrieval and articulation become selective with respect to memory performance. In all three studies, participants studied paired associates and were tested in a cued recall paradigm after a short (~5 min) and a long (1 week) retention interval, and retrieval was either covert (i.e., responses were retrieved but not articulated) or overt (i.e., responses were retrieved and articulated).  In Study I, I demonstrated that uninstructed covert retrieval practice (by means of delayed judgments of learning) produced a testing effect (i.e., improved memory relative to a study-only condition) similar to that of explicit testing, which supports the idea that the testing effect is mainly the result of retrieval processes. In study II, I compared memory performance for covert and overt testing, and found partial support for a relative efficacy in favor of overt retrieval, compared to covert retrieval, although the effect size was small. In Study III, I further explored the distinction between different response formats (i.e., covert retrieval vs. various forms of overt testing), specifically handwriting and keyboard typing. I also examined the relative efficacy of covert versus overt retrieval as a function of list order (i.e., whether covert and overt retrieval is practiced in blocks or random order) and its manipulation within or between subjects. The results of Study III were inconclusive insofar as a relative efficacy of covert versus overt retrieval, with respect to later retention, could not be demonstrated reliably. The list order manipulations did not appear to affect covert and overt retrieval selectively. More importantly, in cases where a relative efficacy was found, the effect size was again small. Taken together, the three studies that of thesis indicate that the benefit of testing memory appears to be almost entirely the result of retrieval processes, and that articulation alone adds very little – if anything – to the magnitude of the testing effect, at least in cued-recall paradigms. These findings are discussed in terms of their theoretical implications, as well as their importance for the development of optimal teaching and learning practices in educational settings. / <p>At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 3: Accepted.</p>

Inledning: ISTDP-metoden har en växande evidensbas. Metoden kräver högre grad av aktivitet och direkthet från terapeutens sida jämfört med klassiskt psykodynamiskt förhållningssätt. Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om psykoterapeutstuderandes upplevelser av att lära sig och arbeta med ISTDP parallellt med andra utbildningsinslag. Frågeställningar: Fokuserar på psykoterapeutstuderandes upplevelser av lära och integrera ISTDP-metoden med andra psykodynamiska arbetssätt. Metod: Kvalitativ intervjustudie med psykoterapeutstuderande som utbildats i ISTDP under psykoterapeututbildningen. Resultat: Upplevelserna av ISTDP-momentet skiljer sig mellan intervjupersonerna, som beskriver en ambivalens: dels uppskattning över att ha lärt sig metoden, dels utmaningen i att vara aktiv, uppmärksam och samtidigt tänka ut lämpliga interventioner. Initial osäkerhet avtog med ökad erfarenhet och gav större mod och trygghet i terapeutrollen. Metoden upplevs underlätta tydlighet, fokus och ångestreglering i patientarbetet. ISTDP-momentet gavs stort utrymme vilket begränsade utrymmet för andra ämnen. Diskussion: Denna studie visar på svårigheter förknippade med att lära sig en metod där arbetssättet skiljer sig från övriga utbildningsmoment. Studien belyser vikten av balans mellan utmaning och trygghet i lärsituationen med hänsyn taget till studenternas tidigare kunskaper och begränsade erfarenhet. Faktorer som gynnar respektive hämmar lärandet diskuteras. / Introduction: ISTDP, a method with a growing evidence base, requires a greater degree of activity and directness from the therapist than the classical psychodynamic approach. The purpose of this study is to gain knowledge of psychotherapy students' experience of learning ISTDP in parallel with other educational features. Questions: Focus on psychotherapy students' experience of learning ISTDP and integrating it with other ways to work in psychodynamic therapy. Results: Interviewees describe ambivalence: on one hand an appreciation of having learned the method, on the other the challenges of being active, attentive, and finding appropriate interventions. Growing experience led to greater courage and sense of security in the therapist role. The method was perceived to facilitate clarity, focus, and regulation of anxiety in patient work. Discussion: This study demonstrates the difficulties involved when learning a method where working ways differ from those taught in other courses. The study underlines the importance of a balance between challenge and security in the learning situation, considering the students' previous knowledge and limited. Factors that promote and impede learning are discussed.

No description available.