Humans repeatedly commit the so called “conjunction fallacy”, erroneously judging the probability of two events occurring together as higher than the probability of one of the events. Certain hints have been shown to mitigate this tendency. The present thesis investigated the relations between three psychological factors and performance on conjunction tasks after reading such a hint. The factors represent the understanding of probability and statistics (statistical numeracy), the ability to resist intuitive but incorrect conclusions (cognitive reflection), and the willingness to engage in, and enjoyment of, analytical thinking (need-for-cognition). Participants (n = 50) answered 30 short conjunction tasks and three psychological scales. A bimodal response distribution motivated dichotomization of performance scores. Need-for-cognition was significantly, positively correlated with performance, while numeracy and cognitive reflection were not. The results suggest that the willingness to engage in, and enjoyment of, analytical thinking plays an important role for the capacity to avoid the conjunction fallacy after taking a hint. The hint further seems to neutralize differences in performance otherwise predicted by statistical numeracy and cognitive reflection. / Människor begår ofta det så kallade ”konjuktionsfelslutet”, genom att felaktigt bedöma sannolikheten för sammanträffandet av två händelser som större än sannolikheten för en av händelserna. Vissa typer av ledtrådar har visat sig mildra denna tendens. Denna uppsats undersökte relationerna mellan tre psykologiska faktorer och prestation på konjunktionsuppgifter efter att ha läst en sådan ledtråd. Faktorerna motsvarade förståelsen för sannolikhet och statistik (statistisk räknefärdighet, eng., statistical numeracy), förmågan att motstå intuitiva men felaktiga slutsatser, (kognitiv reflektion, eng., cognitive reflection), samt viljan och lusten till analytiskt tänkande (behov-av-tänkande, eng., need-for-cognition). Deltagare (n = 50) besvarade 30 korta konjunktionsuppgifter och tre psykologiska mätskalor. En bimodal svarsfördelning motiverade dikotomisering av resultaten. Behov-av-tänkande var signifikant, positivt korrelerat med prestation, vilket varken räknefärdighet eller kognitiv reflektion var. Resultaten tyder på att viljan och lusten till analytiskt tänkande spelar en viktig roll i förmågan att undvika konjunktionsfelslutet efter att ha fått en ledtråd. Ledtråden verkar också neutralisera skillnader i prestation som annars uppstår på grund av räknefärdighet och kognitiv reflektion.

Due to the rise of psychosocial hazards and its increasing healthcare associated costs in Europe but also in the whole World, the poor management of those risks becomes an urgent issue to overcome for the states and companies but above all, for the people who suffer from it. The problem is that there is not enough awareness among the society about psychosocial factors and its associated risks. Our master thesis aims at examining and determining the roots of psychosocial hazards by starting from an already existing case study to set and classify the main variables. Thus, through the lens of psychologists and psychiatrists we interviewed with a semi-structured questionnaire, we compare and analyze these variables and their answers in order to identify what are the most important factors to deal with in priority and how to manage them properly. Again, through the lens of the specialists in the field and ours, we question the risk management paradigm presented as a solution to tackle psychosocial hazards in the European survey we found. The main goals of our thesis are to raise awareness among people about psychosocial factors and its associated risks but also to provide a solution to identify and manage them properly in a lucid and realistic leadership but also more human, thanks to the enlightening vision of our dear interviewees.

Psykopatiska drag kan ge negativa konsekvenser såsom ett antisocialt beteende och låg empati. För att kunna förebygga har forskningen tittat på olika orsaker till att sådana drag utvecklas. Man har bland annat tittat på om otrygga anknytningsstilar har ett samband med psykopatiska drag.   I den här studien deltog 102 personer i ett bekvämlighetsurval. Av de som svarade var 83,3% kvinnor och resten män, de flesta var i åldersgrupperna mellan 41–64 år.   Denna studie visade ett svagt samband mellan otrygg-undvikande anknytningsstil och psykopatiska drag. Andra studier har gjorts med andra urvalsgrupper med problematik såsom psykiatrisk diagnos och kriminalitet. Förmodligen hade resultatet blivit annorlunda med ett annat urval. Tendensen är dock att det finns ett samband mellan otrygg-undvikande anknytningsstil och psykopatiska drag. / Psychopathic traits can have negative consequences such as antisocial behaviour and low empathy. In order to be able to prevent it, research has looked at various reasons why such traits develop. Among other things, they have looked at whether insecure attachment styles have a connection with psychopathic traits.   In this study, 102 people participated in a convenience sample. Of those who responded, 83.3% were women and the rest were men, most were in the age groups between 41–64 years.   This study showed a weak association between insecure-avoidant attachment style and psychopathic traits. Other studies have been done with other sample groups with problems such as psychiatric diagnosis and crime. Probably the result would have been different with a different selection. The tendency, however, is that there is a connection between insecure-avoidant attachment style and psychopathic traits.

Sömn är grundläggande för elitidrottares återhämtning och uppbyggnad. För ungdomar som elitidrottar kan upprätthållande av en god sömnkvalitet, sömnkvantitet och sömnhygien vara utmanande. Det huvudsakliga syftet med studien var att studera skillnader i sömnvanor mellan elitidrottande ungdomar och ungdomar som inte elitidrottar. Undersökningen riktades mot elevers sömnhygien med ett specifikt fokus på skärmanvändande. 504 elever deltog i enkätstudien varav 256 studerade på riksidrottsgymnasium och 248 på vanligt gymnasium. Signifikanta skillnader observerades där elitidrottande ungdomar hade bättre sömnkvalitet och sömnkvantitet, men sämre sömnhygien än jämförelseelever. Skärmanvändande skiljde sig inte mellan grupperna. Resultatet pekade på att elitidrottande ungdomar hade sämre sovmiljö, men bättre sömnhygien när det gällde substansintag och insomningsfördröjande beteenden än jämförelseelever. Ett signifikant samband mellan sömnhygien och sömnkvalitet observerades. Specifika faktorer som predicerade sömnkvalitet hos RIG-elever var skärmanvändande efter sovförsök och uppvaknanden av aviseringar under natten. Slutsatser från studien är att även om elitidrottssatsande elever har bättre sömnkvalitet och sömnkvantitet än elever på jämförelsegymnasium, finns det fortfarande stort utrymme för förbättring. Då elevernas sömnhygien kan anses vara bristfällig, pekar resultatet på att större fokus bör läggas på att ge eleverna optimala förutsättningar för bättre sömn. / Sleep is fundamental for an athlete’s recovery and adaptation. It can be hard for high school athletes to maintain good sleep quality, quantity and hygiene. The main purpose of this study was to examine differences in sleep habits between high school athletes and non-athlete high school adolescents. The students’ sleep hygiene was studied, and specific focus was drawn to screen time. 504 students participated in the survey whereas 256 studied at National Sports High Schools and 248 at a reference high school. Significant differences were observed suggesting that high school athletes had superior sleep quality and sleep quantity, but inferior sleep hygiene compared to the reference group. Screen time did not differ between the groups. The result showed that high school athletes had inferior sleep environment, but superior sleep hygiene regarding substance use and sleep delaying behaviors compared to the reference group. A significant correlation between sleep hygiene and sleep quality was observed. Specific factors predicting sleep quality for high school athletes were screen time after sleep attempt and awakenings due to notifications. The study’s conclusion is that there is still room for improvement even though high school athletes shows superior sleep quality and sleep quantity compared to the reference group. Since the students’ sleep hygiene can be seen as inadequate, the study suggests that interventions to support high school athletes’ optimal sleep should be considered.

Introduction: Excessive self-criticism constitute a huge suffering for the individual. Clinical experiences and research indicate that the phenomenon is difficult to treat and one of the strongest obstacles against a healing process. The aim of this study is to develop grounded hypothesis of what can be useful ways of relate to and/or intervene regarding excessive self-criticism. Starting point is the experience and knowledge of licenced psychodynamic psychotherapists.  Questions:What is the experience of working with patients who suffers from excessive self-criticism? In which ways and what is it that causes this condition difficult to treat?Which clinical strategies are perceived to work, respectively not work?  Method:Six semi-structured interviews with experienced psychotherapists which were coded with thematic inductive analysis.  Results: Six themes: 1) Observe reactions suggestive of self-criticism. 2) Separate the patient from self-criticism. 3) Analyse why. 4) Be a counterforce. 5) Synthonicity and mistrust. 6) Build a counterforce within the patient.  Discussion:Based on theory and research, the discussion leads to hypothesis of useful therapeutic approaches: 1) Long experience of the phenomenon. 2) Empathic, warm relational and active stand, a reinforcing counterforce. 3) Specific interventions with the aim to activate the patient’s own empathy, compassion and trust – and to others. / Inledning:Överdriven självkritik innebär ett stort lidande för individen. Kliniska erfarenheter och forskning tyder på att fenomenet är svårbearbetat och ett av de starkaste hindren i vägen för en läkningsprocess. Syftet med studien är att utveckla grundade hypoteser om vad som kan vara användbara sätt att förhålla sig och/eller intervenera vid överdriven självkritik. Studien har som utgångspunkt psykodynamiska legitimerade psykoterapeuters erfarenheter och kunskaper.  Frågeställningar:Vad är psykoterapeutens erfarenheter av att arbeta med patienter som lider av överdriven självkritik? På vilka sätt och vad är det som orsakar att tillståndet är svårbehandlat? Vilka kliniska strategier upplevs fungera respektive inte fungera i behandlingen?  Metod:Sex semistrukturerade intervjuer, genomförda med erfarna psykoterapeuter, vilka undersöktes med tematisk induktiv analys. Resultat:Sex teman: 1) Observera reaktioner som tyder på självkritik. 2) Skilja ut patienten från självkritiken. 3) Undersöka varför. 4) Vara en motkraft. 5) Syntonicitet och misstro. 6) Bygga upp en motkraft hos patienten. Diskussion:Utifrån teori och forskningsnivån lyfts resultatdiskussionen till grundade hypoteser om användbara förhållningssätt: 1) Lång erfarenhet av fenomenet. 2) Ett empatiskt, varmt relationellt och aktivt terapeutiskt förhållningssätt och att fungera som en förstärkande motkraft. 3) Specifika interventioner i syfte att aktivera patientens egna empati, medkänsla och tillit – och gentemot andra.

Cardiovascular diseases and diabetes are increasing worldwide due to unhealthy lifestyle habits. Behavior change support systems (BCSS) are a new means of promoting a sustainable lifestyle change. These systems are more effective when behavior change theories are applied. The aim of this thesis to integrate well-known behavior change theories into a conceptual model of behavior change progress to form the basis for the BCSS. The research question of this thesis is: what parameters of behavior change should be included in a conceptual model of behavior change progress? The model was created by integrating concepts and their relationships from existing behavior change theories. Next, the model was the validated by experts in behavior change. The outcome is a conceptual framework that can be function as a tool for understanding causal relationship between behavior change concepts, for presenting feedback, and building automated assessments. Furthermore, the model extends already existing knowledge networks.

This qualitative study explored sport psychologists’ transition into professional establishment through the stories of two highly experienced Nordic sport psychology practitioners. At the time of the study, the two males (named Charlie and Billie for the study) had worked applied with clients for more than 20 years and were each holding a master’s degree in sport psychology. Narrative interviews were administered to investigate the participants’ stories of the transition from novice professional to experienced professional practitioner, with each interview lasting about one and a half hour. Additionally, participants were enquired on one follow up interview each to allow for further elaboration. The researcher then took the position of the story analyst (Smith, 2017) and conducted a thematic narrative analysis based on the gathered data. A narrative theme of “paving the way” emerged, relating to how the participants had to create their own work within a field that was not yet nationally developed or recognized and, as a consequence of this, had to pave the way for sport and exercise psychology as a professional and an academic field in their respective country. The findings are discussed based on common and individual reflections between the participants in relation to the overall narrative theme, their transition in general, previous literature, and theoretical frameworks. The practical implications provided by this study may assist novice and semi-experienced practitioners striving to get established, as well as supervisors and educational institutions to better support and prepare students for their upcoming careers as applied sport psychologists. / Föreliggande kvalitativa studie undersökte idrottspsykologiska rådgivares övergång till professionell etablering genom historierna från två väl erfarna nordiska idrottspsykologiska rådgivare. Vid studiens tidpunkt hade de två manliga deltagarna (kallade Charlie och Billie i den här studien) arbetat tillämpat med klienter i mer än 20 år och var och en av dem innehade en magisterexamen i idrottspsykologi. Narrativa intervjuer utfördes i syfte att undersöka deltagarnas historier om övergången från oerfaren till erfaren professionell rådgivare, varav varje intervju varade cirka en och en halv timme. Dessutom tillfrågades deltagarna att delta i varsin uppföljningsintervju i syfte att öppna upp möjlighet för ytterligare informationsgivande. Forskaren intog sedan perspektivet av en historieanalytiker (Smith, 2017) och utförde en tematisk narrativ analys baserat på den insamlade datan. Ett narrativt tema av ”bana väg” framkom relaterat till hur deltagarna varit tvungna att skapa sin egen tjänst inom ett fält som inte än blivit nationellt utvecklat eller erkänt. Som en konsekvens av detta fick de bana väg för idrotts- och motionspsykologin som ett professionellt och ett akademiskt område i deras respektive länder. Resultatet diskuteras utifrån gemensamma och individuella reflektioner deltagarna emellan vad gäller det övergripande narrativa temat, deras övergång generellt, föregående litteratur och teoretiska ramverk. De praktiska implikationerna som framförs till följd av denna studie kan bistå oerfarna och semierfarna rådgivare som strävar mot att bli etablerade och även handledare och utbildningsinstitutioner för att de bättre ska kunna förbereda och stötta studenter inför deras kommande karriärer som tillämpade idrottspsykologiska rådgivare.

The purpose of this study was to examine effects of a Mindfulness-Acceptance-Commitment (MAC) intervention on football performance, mindfulness, emotional regulation, performance anxiety and psychological illness (general anxiety, depression and emotional/physical fatigue) compared to an active control group over time. Effects of the intervention were measured through a quantitative survey at three measure points, pre and post (immediately after) the intervention together with a two months follow up. The participants were young elite football players (n = 44, Mage = 16.8, SD = 0.65) from the same senior high school. The participants were divided into four groups, one experiment group and one control group for each of the sexes. The intervention consisted of six sessions spread over six weeks, where the experiment group took part of the MAC intervention and the control group went through a group dynamic intervention. Mix-model ANOVA showed no significant difference in effect for any variable, thus no differences between the experiment group and the control group. This suggest that MAC has no additional effects on football performance and psychological illness compared to a group dynamics intervention.

Inledning: Sigmund Freud omnämner 1912 för första gången i publicerad form det psykoanalytiska lyssnandets princip med begreppet Jämnt svävande uppmärksamhet (JSU) (1912/2002). Begreppet har frekvent refererats till i publikationer om psykoanalys och psykoterapi sedan Freud myntade det.  Syfte: Syftet med föreliggande studie är att ge innebörd åt och förstå mer om Freuds begrepp och hur psykodynamiska psykoterapeuter med utgångspunkt i Freuds grundregel lyssnar kliniskt idag.  Metod: Genom intervjuer med fem psykoterapeuter söks begreppets kliniska relevans och tillämpbarhet. Intervjuerna analyseras enligt en kombinerad deduktiv och induktiv Tematisk analys.  Resultat: Resultatet visar att jämnt svävande uppmärksamt lyssnande utgörs av en historiserande positionering i förhållande till berättelsen. Lyssnande som läsning utgörs av uppmärksamhet efter semantiska och vokaliserande aspekter av mänskliga erfarenheter bortom språk och begrepp. Lyssnandet i samtalets form karaktäriseras av med-lyssnande.  Diskussion: Analysen visar terapeuternas uppfattning av tillämpbarheten av JSU med hänsyn till begreppets referensvärde. Terapeuternas förståelse av och syn på dess kliniska relevans diskuteras utifrån tillgängliga forskningsresultat från studier av empatisk förståelse och kliniskt lyssnande inom psykoterapi. / Introduction: In 1912, Sigmund Freud first mentions in published form the principle of psychoanalytic listening with the concept ofEvenly Hovering Attention(EHA) (1912/2002). The term has been frequently referenced in publications on psychoanalysis and psychotherapy since Freud coined it.  Research questions: The purpose of this study is to give meaning to and understand more about Freud's concepts and how psychodynamic psychotherapists, based on Freud's groundrule, listen clinically today.  Method:Through interviews with five psychotherapists the clinical relevance and applicableness of the concept is sought. The interviews are analyzed according to a combined deductive and inductive Thematic Analysis.  Results:The results show that evenly hovering attentive listening consists of a historizing positioning in relation to thestory. Listening as readingconsists of attention aftervocalizing aspects of human experiences beyond language. Listening in the form of conversationis characterized by co-listening.  Discussion:The analysis shows the therapists' perception of the applicableness of EHAtaking into account the reference value of the term. The therapists' view of its clinical relevance is discussed based on available research results from studies of empathetic understanding and clinical listening in psychotherapy.

Physical health can be measured in several ways both based on subjective experiences and with objective tools. However, mental health can only be measured through subjective experiences and sensations, which can be biased. Therefore, researchers adopted the notion of an objective tool to assess well-being as a complement to existing self-reported scales and suggested that heart rate variability (HRV) might be an indicator of well-being. Hence, this thesis investigates the relationship between subjective well-being (SWB) and HRV, particularly high frequency-HRV (HF-HRV). Three hypotheses, which included different forms of well-being, were developed to test the relationship. And the hypotheses were: Cognitive well-being correlates positively with HF-HRV. Positive affect correlates positively with HF-HRV, and negative affect correlates negatively with HF-HRV. A total of 19 healthy Swedish females aged from 20-35 participated and answered questionnaires measuring SWB. After they completed the SWB-scales, their heart rate was measured and then converted into HF-HRV data. The findings revealed no correlations between the cognitive SWB and HF-HRV, neither to affective SWB.