Inledning: Dansterapi klassificeras som en konstnärlig terapiform och är därav en komplementär terapiinriktning. I dansterapi integreras dans, rörelse och psykoterapi genom konstnärliga och kreativa processer. Syftet med studien var att öka förståelsen för vad psykoterapeuter upplever som hjälpsamt med dans och rörelse under psykoterapeutiskt arbete. Frågeställningar: Hur beskriver psykoterapeuter det hjälpsamma med dansterapi? Finns det vissa patientgrupper som har mer nytta av dansterapi än andra? Metod: Studien utgår från en kvalitativ och explorativ ansats där fem legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk (PDT) grund har intervjuats utifrån ett tillgänglighetsurval. Psykoterapeuterna har även bildning inom dansterapi och arbetar kliniskt med denna terapiform. Data har insamlats genom semistrukturerade interjuver och undersökts utifrån tematisk induktiv analys. Resultat: Fyra teman urskildes, 1) motivation/samspel, 2) kreativitet, 3) upplevelse, 4) uppbyggande. Diskussion: Sammantaget blev det tydligt att det de intervjuade terapeuterna beskrev som hjälpsamt med dansterapi går att koppla till dansterapeutisk och psykodynamisk teori. Samtliga fyra teman som tagits fram utifrån empirin har paralleller till olika mekanismer som skulle kunna förklara varför dansterapi kan vara hjälpsamt. Denna studie bekräftar därför i huvudsak existerande föreställningar om dansterapi och dess effekter som terapiform. Specifikt så handlar det om att dans och rörelse kan bli till hjälp att nå en välfungerande relation mellan terapeut och patient (Motivation/sampel); att ett kreativt utforskande via rörelse kan vara hjälpsamt för självutveckling (Kreativitet); att genom dans och fokus mot kroppens signaler kunna komma i kontakt med inre upplevelser och även bearbeta dessa via dans och rörelse, likväl som att kunna utveckla härbärgeringsförmåga (Upplevelse); att dansterapi kan vara hjälpsamt för ökad självförståelse och autonomi (Uppbyggande). / Introduction: Dance therapy is classified as an art oriented form of therapy and can thereby be regarded as complimentary. In dance therapy dance, movement, and psychotherapy are integrated through artful and creative processes. The aim of this study has been to increase understanding of what psychotherapists experience to be helpful with dance and movement in psychotherapeutic work. Issues: How do psychotherapists describe the helpfulness with dance therapy? Are there certain groups of patients who obtain greater utility from dance therapy compared to others? Method: The study is built on a qualitative and exploratory methodology within which five psychotherapists with psychodynamic backgrounds have been interviewed based on an availability sample. The interviewed psychotherapists all have education within dance therapy and are working clinically with this form of therapy. The interviews were of a semi-structured nature and the data that resulted from the interviews has been analysed using a thematic inductive approach. Result: Four themes were discerned from the data, 1) motivation/interplay, 2) creativity, 3) experience, 4) edification Discussion: In summary, it became clear that the interviewed psychotherapists described as helpful with dance therapy fits with dance therapeutic and psychodynamic theory. All four themes that were discerned from the empirics can be seen to have parallels to various mechanisms that could potentially explain why dance therapy can be helpful. The study thereby broadly confirms existing ideas about dance therapy and its effects. Specifically, it is about that dance and movement can be helpful in reaching a well-functioning relationship between therapist and patient (Motivation/interplay); that a creative exploration via movement can be helpful for self-development (Creativity); to be able to come into contact with inner experiences through dance and also process these via dance and movement, as well as to be able to accomplish containment (Experience); that dance therapy can be helpful for increased self-understanding and autonomy (Edification).

The purpose of the study is based on an idea regarding how the success of populism in Sweden and the growth of private vocational upper secondary schools took place in parallel. How this relationship can be seen and how it affects the teaching became interesting questions that I wanted to answer. The study was conducted through a qualitative interview with three teachers, all with a personal relationship to the two school types. That there is a problem with the success of populism in relation to the school's democratic mission was also something that came to be pointed out during the study, mostly in vocational education in general, but extra clear was the problem in the male-dominated pre-school free school that was part of the study. the conclusion was a bit ambiguous because on the one hand there are signs of a serious problem that should be taken seriously, but at the same time the study is very small and locally limited. Further studies should primarily be done nationally to see if the problems are similar in a larger perspective. Although further studies are needed to reach a conclusion to demonstrate how this is or is not a local phenomenon but a possible national problem. / Syftet med studien bygger på en tanke gällande hur populismens framgång i Sverige och tillväxten av privata yrkesförberedande gymnasium skett parallellt. Hur detta förhållande kan ses och hur det påverkar undervisningen blev intressanta frågor som jag ville svara på. Studien genomfördes genom en kvalitativ intervju med tre lärare, alla med personlig relation till de två skoltyperna. Att det finns ett problem med populismens framgång i förhållande till skolans demokratiska uppdrag var också något som kom att bli påtalas under studien, mestadels inom yrkesutbildningarna i allmänhet, men extra tydligt var problemet i den manligt dominerade yrkesförberedande friskolan som var en del av studien. slutsatsen blev lite tvetydig eftersom det å ena sidan finns tecken på en alvarlig problematik som bör tas på allvar, men samtidigt är studien väldigt liten och lokalt avgränsad. Ytterligare studier bör främst göras nationellt för att se om problematiken är liknande i ett större perspektiv. Även om ytterligare studier är nödvändiga för att nå en slutsats för att påvisa hur detta är eller inte är ett lokalt fenomen utan ett eventuellt nationellt problem.

Inledning: Även om distansterapi visat sig vara effektivt och ger ökad tillgänglighet är många terapeuter ändå tveksamma till formatet. Syfte: Genom att undersöka hur övergången till distansformat enligt psykodynamiskt orienterade terapeuter påverkar den terapeutiska processen, dess ram och relationella kvalité ges ett bidrag till förståelse av denna tvekan. Metod: En kvalitativt inriktad fenomenologisk studie av semistrukturerade intervjuer med fem terapeuter. Resultat: Tematisk analys visar två teman: Närvaro och En ny situation med två respektive fyra underteman: möjliggörande och saknad respektive kropparnas kommunikation, saknad avgränsning, ramarbete och inre upptagenhet. Diskussion: En inre upptagenhet kan göra att närvaro som relationell kvalité i bemärkelsen emotionell, kognitiv och funktionell tillgänglighet försvåras i distansformatet. Inre upptagenhet kan bero på de ramfrågor som aktualiseras i övergången. Undersökningen resulterar i en modell som visar att i den mån en viss terapeutisk teknik, känsla i rummet eller terapeutroll föreligger som målsättning i den terapeutiska processen kommer den inre upptagenheten sannolikt kvarstå. Ökad förståelse för terapeuters målsättningar i och med den terapeutiska processen föreslås som en nyckel för vidare acceptans av distansformatet. / Introduction: Even though distance therapy has been shown to be effective across a range of measures and increases access many psychotherapists still remain sceptic to the format.   Aim: By examining how psychodynamic psychotherapists experience transitioning to distance therapy as regards the therapeutic process this study results in a contribution to the understanding of the continuing scepticism among therapists.  Method: A qualitative, phenomenological study of semi-structured interviews with five psychotherapists using thematic analysis.  Result: Two themes are identified: Presence and A new situation with two and four subthemes respectively: enabling and lamented; bodily communication, demarcation, therapeutic frame and preoccupation. Discussion: Due to preoccupation presence understood as a relational quality of emotional, cognitive and functional availability could be continually lamented in distance therapy. The discussion results in a model showing that if a certain therapeutic technique, feeling in the room or therapeutic role is an underlying intention in the therapeutic process preoccupation will continue to be a factor in distance therapy encounters. Increased knowledge as regards therapists´ intentions in the therapeutic process is forwarded as a key factor to further acceptance of the distance therapy format.

Studien undersöker styvföräldrars upplevelse av vilka faktorer som påverkar relationerna och samspelet i styvfamiljen. Frågeställningen är: Vilka faktorer upplever styvföräldrar påverkar relationerna i styvfamiljen? Undersökningen är en kvalitativ studie med fem intervjuer av styvföräldrar. Intervjuerna har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultat: I studien framkommer tre teman; relationsbyggande, konflikter och skuldkänslor.Studien visade att om det finns en stabil grund där tid har lagts ner på att bygga upp relationerna i styvfamiljen påverkar det relationerna positivt. Styvföräldrarollen behöver klargöras speciellt när det gäller förväntningar på rollen, ansvar och vilka befogenheter styvförälderns ska ha. Vid konflikter i styvfamiljen och inom familjesystemet kan styvföräldern inta en roll som neutral medlare vilket upplevs som positivt. Då konflikt finns mellan de biologiska föräldrarna kan barnen bli budbärare mellan system vilket har en negativ påverkan på styvfamiljen. En biologisk förälders brist på engagemang kan skapa skuldkänslor hos den andre föräldern. Då en förälder är långvarigt sjuk kan barnet ta ansvar för denna förälder vilket kan påverka så att barnet får en minskad eller obefintlig kontakt med den andre föräldern. / An investigation of stepparents experiences of what factors influence the stepfamily and the relationships in stepfamilies.Research question: Which are the factors that stepparents experience influence the relationships in the stepfamily?This study uses a qualitative methodology. Five stepparents have been interviewed and the interviews have been analyzed using thematic analysis.Results: Three themes appeared from the analysis; building relationships, conflicts and feelings of quilt. If the relationships in the stepfamily have been developed and been build up it influence the stepfamily in a positive way. The stepparent role needs to be clarified, especially when it comes to responsibility and powers of the stepparent. When conflicts occur in the stepfamily the stepparent can take the role of being a mediator that could be a positive factor. When there is a conflict between the biological parents the children could take different roles that influence the family in a negative way. If the biological parent is’t engaged in the children, feelings of guilt could be developed among the other parent. If a biological parent is long term sick the child can take responsibility for this parent and it can affect so that the child have less or no contact with the other parent.

Inledning: Känslor spelar en betydande roll i psykisk ohälsa och är ett fokus i terapeutiskt arbete. De kan gömma sig bakom försvar och i förkroppsligade tillstånd och behöva medvetandegöras. Studien syftar till att utforska bild­psyko­terapeuters erfarenheter av att uttrycka känslor i bildterapi, för att se om bild­interventioner kan komplettera det verbala uttrycket i terapi. Frågeställningar: Hur har bildpsykoterapeuter använt bildskapande för att uttrycka och bearbeta egna känslor? Hur upplever de att det hjälpt till respektive försvårat det psykiska arbetet med egna känslor? Metod: Studien baseras på intervjuer med fem kvinnliga bildpsykoterapeuter. Materialet analyserades i en induktiv tematisk analys. Resultat: Studien visar att bildskapande hjälper till att synliggöra känslor. Det bidrar även till att väcka nya, lugna och symbolisera känslor. Vidare framkommer att bildarbetets ram i sig har en påverkan på känslor. Exempelvis kan ledaren/gruppen påverka, men även vilken sorts bildmaterial som används och hur rummet är utformat. Diskussion: Resultatet diskuterades i förhållande till att bildinterventioner både kan verka försvårande i arbetet med känslor och vara hjälpsamt. Terapeutens roll i att handskas med detta genom att bedöma patienten och förebilda känslomässigt hållande lyfts fram. Även vikten av att kontrollera variabler som patientens nuläge, typ av bildmaterial och gruppklimat. / Introduction: Feelings play a significant role in mental illness and are a focus in therapeutic work. They may hide behind defenses and in embodied states and may need to be made aware. The study aims to explore art psychotherapists' experiences of expressing emotions in art therapy, to see if art interventions can complement the verbal expression in therapy. Questions: How have art psychotherapists used image creation to express and process their own emotions? How do they feel that it has helped or hindered the mental work with own emotions? Method: The study is based on interviews with five female art psycho­therapists. The material was analyzed in an inductive thematic analysis. Result: The study shows that image creation helps to make emotions visible. It also helps to evoke new, calm and symbolize emotions. Furthermore, it appears that the framework of image creation itself has an impact on emotions. For example, the leader/group can influence, but also what kind of art material is used and how the room is designed. Discussion: The result shows that art interventions both can hinder and promote helpful work with feelings. The therapist's role in dealing with this by assessing the patient and to model containing of emotions is highlighted. Also the importance of controlling variables such as the patient's current situation, type of art material and group climate.

Syftet med denna studie var att undersöka vad ungdomar tyckte var viktigt i det första mötet med terapeuten, och vad i detta möte som fick dem att bestämma sig för att återkomma och påbörja en stödgrupp. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju unga vuxna i tjugoårsåldern som alla hade fullföljt en termin på en stödgruppsverksamhet för anhöriga till missbrukare i Stockholm. Utskrifterna av de inspelade intervjuerna tematiserades i tre steg genom tematisk analys. Resultaten från de teman som hittades analyserades utifrån teorier om arbetsallians. De främsta fynden i studien pekar mot att terapeuterna fick allians med ungdomarna redan på första mötet.  Terapeutens värme och mänsklighet var en nyckelfaktor som spelade stor roll för att skapa allians med de unga. De uppskattade även äkthet, självkännedom och flexibilitet hos terapeuterna. I materialet framkommer även att platsen i sig spelade roll. Faktorer som omgivning och inredning spelade roll för ungdomarna. Slutsatserna indikerar att allians är av största vikt och att det kan vara än viktigare med unga vars frågor är flyktiga och i familjer som kämpar för att hantera vad som ofta är extremt påfrestande situationer, vilket ofta är fallet i beroendefamiljerna. / The purpose of this study was to explore what adolescents found important during the introductory meeting with the therapist, as well as which aspects of the initial meeting encouraged them to participate in a support group for codependents. Qualitative interviews were compiled of seven individuals in their early twenties whom had all completed a term at a treatment center for codependents in Stockholm. The transcpripts were thematized in three steps using thematic analysis. The resulting themes were explored from the viewpoint of the Working Alliance Theory. The main findings in this study were that the therapists made a strong alliance at an early stage with the adolescents. The warmth and the humanity of the therapists was a key factor that made an important difference among the adolescents. The therapists expression of authenticity, self- disclosure and flexibility played part in their experience as well. The environment and furnishings held inviting properties and helped create a relaxed atmosphere. Conclusions point to the significance of alliance, especially within youth, for whom issues are volatile, and whose families are struggling to manage what often are extremely disruptive situations. These often include problems with addiction of some sort.

Denna studie var av explorativ karaktär. Syftet var att undersöka digitaliseringens effekter på det psykologiska kontraktet; ett forskningsfokus som tidigare inte har uppmärksammats i litteraturen. En kvalitativ design med utgångspunkt från teorin om sociala representationer valdes (Moscovici, 2000). Femton anställda (11 kvinnliga och fyra manliga) med varierande yrken i olika typer av organisationer deltog. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer och analyserades därefter med tematisk analys. Resultaten visade i korthet att digitaliseringen är representerat i det kollektiva medvetandet som positiv förväntan, social distansering, digitalisering som en förmedlande part i det psykologiska kontraktet och dess konsekvenser för ett socialt kontrakt. Dessa förståelser av den pågående digitaliseringsprocessen diskuteras avslutningsvis i rapporten. De har potentiell betydelse för hur olika organisationer och företag implementerar digital teknik. / This study was of an exploratory nature. The purpose was to explore the effects of digitalization on the psychological contract; a focus that has not been noticed in previous research. A qualitative design based on the theory of social representations was chosen (Moscovici, 2000). Fifteen employees (11 female and four male) with varying occupations in different types of organizations participated. Data were collected with semi-structured interviews and then analyzed with thematic analysis. In short summary, the results showed that digitization is represented in the collective consciousness as positive expectations, social distancing, digitization as a mediating party in the psychological contract and its consequences for a social contract. These understandings of the ongoing digitization process are discussed in the report. They have a potential impact on how different organizations and companies implement digital technology.

Sekulära välfärdskontexter påverkar individer genom att bidra till trygghet och tillit men också genom att minska religiositet. Att tillit till välfärdssystem, medmänniskor eller gud kan härröras från anknytningsmönster har studerats men utlandsföddas tillit i sekulära kontexter har inte studerats utifrån ett välfärdsperspektiv. Föreliggande studie åsyftade att utifrån ett anknytningsperspektiv genom välfärds och religionspriming i kombination med enkäter undersöka om välfärdssystemet kan associeras med trygghet. I en mellangruppsdesign med tre experimentbetingelser avsågs första generationens invandrare (n = 31) jämföras med infödd befolkning i Sverige (n = 98). Huvudresultatet visar ingen signifikant effekt av primingen och att ingen signifikant skillnad erhölls mellan grupperna varken för tillit till välfärdssystemet eller för generell tillit. Resultatet överrensstämmer med den sociala integrationsteorin. Däremot indikerade resultaten att tilliten till välfärdssystemet relaterar positivt till generell tillit och negativt till anknytningsdimensionen ångest. Aspekter som kan tänkas ha påverkat studiens resultat kan vara stort antal bortfall i den utlandsfödda gruppen samt ett stimulusmaterial som inte var tillräckligt omfattande. Framtida studier diskuteras.

Objektifiering är en av de vanligaste formerna av diskriminering mot kvinnor. Befintlig forskning inom ämnet är övervägande kvantitativ och har i huvudsak genomförts på vita kvinnor i en nordamerikansk kontext. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka svarta kvinnors upplevelser av objektifiering i Sverige. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades genom tematisk analys. Resultatet utmynnade i tre teman: Objektifierad – hur, var, av vem?, Att vara ett objekt och Motståndskraft. Studiens resultat visade att deltagarnas erfarenheter har skett mot bakgrund av patriarkala samhälleliga strukturer i kombination med stereotypa föreställningar och fördomar om svarta kvinnor. Den vanligast förekommande formen av objektifiering var att få utseendet granskat och utvärderat genom blickar, kommentarer eller fysisk beröring utifrån fysiska attribut som är stereotypt kännetecknande för svarta kvinnor. Deltagarna beskrev att deras erfarenheter bland annat har resulterat i en ökad vaksamhet, kroppsupptagenhet samt påverkade och förändrade relationer. Slutligen nämndes strategier för hur deltagarna hanterade de påfrestningar som objektifiering innebar. Studien understryker vikten av ökad kunskap i samhället avseende vilka faktorer som möjliggör objektifiering av svarta kvinnor. / Objectification is one of the most common forms of discrimination towards women. Contemporary research in the subject is predominantly quantitative and has mostly been done on white women in a North American context. The aim of this study was therefore to examine black women’s experiences of objectification in Sweden. Seven semi-structured interviews were performed and analyzed through thematic analysis. The result ensued in three themes: Objectification – how, where, by whom?, To be an object and Resistance. The study’s result showed that the participants’ experiences have occurred as a consequence of patriarchal societal structures, combined with stereotypical conceptions and prejudice about black women. The most common form of objectification was having one’s appearance scrutinized and valuated through looks, comments or physical touches of those physical attributes which are stereotypical features of black women. Participants expressed that their experiences have, among other things, resulted in increased watchfulness, bodily consciousness and affected and changed relations. Lastly, the participants described strategies applied to handle the strain caused by objectification. The study emphasizes the importance of increased societal knowledge in regards of which factors enable the objectification of black women.

Under de senaste decennierna har datorspel etablerats som ett legitimt forskningsområde. Inom denna forskning har den artificiella intelligensen (AI) varit av stort intresse framförallt i relation till de karaktärer inom spel som kallas för non-playable characters (NPC). Fokus har legat på att göra dessa karaktärer mer trovärdiga och på så sätt göra spel mer engagerande och potentiellt främja immersion. I och med detta bör alla aspekter av NPC:er utforskas för att säkerställa att alla bidragande faktorer har identifierats och kan därefter användas för att ytterligare utveckla dessa. Då social interaktion inom datorspel har tidigare kopplats till en spelares immersion är det viktigt att förstå alla komponenter som uppgör denna. Den mänskliga kommunikationen är grundad i både verbala och icke-verbala uttryck vilket tillsammans skapar den sociala interaktionen. Därför undersöker denna studie de aspekter av en karaktärs beteende som kan kategoriseras som icke-verbala uttryck. Detta utförs med hjälp av en kvalitativ observationsmetod för att identifiera vilka variationer som existerar, hur de uppfattas, samt om de påverkar karaktärers trovärdighet och därefter spelarens känsla av immersion. / In recent decades, computer games have been established as a legitimate area of research. In this research, artificial intelligence (AI) has been of great interest especially in relation to the characters in games called non-playable characters (NPCs). The focus has been on making these characters more believable and thus making games more engaging and potentially more immersive. In doing so, all aspects of NPCs should be explored to ensure that all contributing factors have been identified and can then be used to further develop them. As social interaction in computer games have previously been linked to a player's immersion, it is important to understand all the contributing components. Human communication is based on both verbal and non-verbal behaviors, which together create social interaction. Therefore, this study examines the aspects of NPC behavior that can be categorized as non-verbal expressions. This is achieved using a qualitative observation method to identify what variations exist, how they are perceived, and whether they affect the believability of characters and the player's immersion.