Psykologer har ett brett uppdrag vid särskilda ungdomshem. Trots det saknas det i nuläget forskning som undersöker särskilda ungdomshem utifrån psykologernas perspektiv. Syftet med förevarande studie var att öka kunskapen och förståelsen för psykologers erfarenheter av att arbeta vid särskilda ungdomshem samt vilka möjligheter och svårigheter som följer med yrkesrollen. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades utifrån tematisk analys. Analysen resulterade i tre huvudteman: Psykolog vid särskilda ungdomshem - en mångfacetterad roll, Ett utmanande vård- och behandlingsuppdrag samt Spänningar inom ramen för tvångsvård. Resultatet visade att deltagarna beskrev att psykologrollen kan variera mellan olika institutioner och att det inte finns en enhetlig mall för vad det innebär att arbeta som psykolog vid särskilda ungdomshem. Deltagarna i studien uppgav att psykologerna har en unik kompetens som behövs vid särskilda ungdomshem för att skapa förståelse för ungdomarna och underlätta för övrig personal i deras arbete. Resultatet visade att de utmaningar deltagarna beskrev i vård- och behandlingsarbetet kunde förklaras utifrån den svårbehandlade målgruppen, tvångsvårdkontexten- och institutionsmiljön, brister i själva behandlingsarbetet men även yttre faktorer så som avsaknaden av andra vårdformer samt problem i samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin eller socialtjänsten. Svårigheterna i vård- och behandlingsarbetet samt tvångsvårdkontexten beskrevs som etiskt utmanande av deltagarna. Arbetet med ungdomarna sågs samtidigt som positivt och meningsfullt. / Psychologists have a broad mission in special youth homes. Research regarding psychologists working in special youth homes is lacking. The purpose of this study was to increase the knowledge and understanding of psychologists' experiences of working at special youth homes and the opportunities and difficulties that are included in the professional role. Ten semi-structured interviews were conducted and analyzed based on thematic analysis. The analysis resulted in three main themes: Psychologist in special youth homes – a multifaceted role, A challenging care- and treatment assignment and Tensions within the framework of compulsory care. The results showed that the participants description of the professional role of psychologist can vary between different institutions and that there is no homogeneous template for what it means to work as a psychologist at special youth homes. The participants in the study stated that psychologists have a unique competence that is needed to benefit both adolescents and other staff. The challenges within care and treatment described by the participants were linked to the difficult target group, the compulsory care context and the institutional environment, but also external factors such as lack of other forms of care and difficulties in collaboration with child psychiatry and social services. The caregiving context was seen as ethically challenging by the participants, as it involves a major intervention in young people's lives. The work involving the adolescents was seen as positive and meaningful, which the participants emphasized.

Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (iKBT) är en effektiv och snabbt växnade behandlingsform, som fortfarande är relativt lite beforskad. Syftet med studien var att undersöka hur internetterapeuters kommunikation med klienter kan se ut, med data från en behandlingsstudie för unga med depression. Meddelanden från fem behandlingar med gott utfall analyserades med tematisk analys (TA). Studien fokuserade på terapeutbeteendena uppmuntra och bekräfta, samt hur terapeuter använder personligt tilltal. Analysen resulterade i sammanlagt tolv teman. Diskussionen visar hur temana skapar ett övergripande mönster där behandlingen beskrivs som ett hårt arbete, vilket kräver en stark klient, som förväntas bli motiverad av terapeuten. Fynden diskuteras också utifrån behandligens teoretiska grund, tidigare forskning kring terapeutbeteenden samt det faktum att behandligen ges över internet. / EaRly internet-based interventions for Children and Adolescents (ERiCA)

Mindfulnessbaserad stressreduktion och mindfulnessbaserad kognitiv terapi är två program som har god evidens vid ett flertal psykiska och fysiska tillstånd. Den övervägande delen av tidigare forskning är dock kvantitativ. Syftet med denna studie var att genom kvalitativ metod undersöka vilka förändringar människor upplever till följd av programmen. Sju tidigare deltagare intervjuades och resultatet bearbetades genom tematisk analys. Resultatet visade att deltagarna upplevde ett ökat psykiskt välmående och en större acceptans för sig själva och sina upplevelser. De beskrev en ökad förmåga till decentrering från tankar och känslor och minskad tendens att reagera automatiskt vid obehag. Många upplevde ökad affekttolerans och en stärkt känsla av agentskap. MBKT-deltagarna beskrev att de lättare kunde släppa taget om grubblerier och ältande. Flera deltagare beskrev att de börjat prioritera egna behov mer och sänka kraven på sig själva. Flera upplevde minskad känslighet för social bedömning och ökad förmåga till gränssättning och självhävdelse i relationer. Många beskrev en minskad känslomässig reaktivitet och ökad mentaliseringsförmåga i påfrestande interpersonella situationer. Vissa upplevde ökad medkänsla med sig själva och andra. Hos en del framkom behov av uppföljning efter avslutat program. Fynden diskuteras med hänsyn till studiens begränsningar och i relation till teori, tidigare studier och möjlig framtida forskning.

Command and control (C2) environments are complex, dynamic and rich in information. Thus, measuring the performance of an agent in a C2-system, in this case a platoon commander, poses a challenging task for the researcher. To measure the performance of a platoon commander in this thesis, the OODA loop is used as a model for representing the four processes in which the platoon commander is engaged in during a military C2 mission. In accordance with these processes, performance measurements for the platoon commander are identified. The relevance of the performance measurements, to the C2 tasks and goals of the platoon commander, are tested through three studies conducted in a simulated warfare scenario, and two workshops, one with a platoon commander and one with two scientists. As a result of the studies and workshops, an assessment tool for measuring the C2 tasks and goals of the platoon commander, is developed. This assessment tool consists of modified versions of the Crew Awareness Rating Scale (CARS), the Situation Awareness Global Assessment Technique (SAGAT) and the NASA-Task Load Index (NASA-TLX), as well as generic performance measurements measuring fratricide, deaths and completion of overarching goal.

År 2015 arbetade ca två procent av europeer på distans. Idag arbetar drygt 40% av Sveriges arbetsföra (15-74 år) befolkning hemifrån, varav en stor andel beror på de förändringar av förutsättningar som Covid-19 pandemin medfört. Den massiva omställningen till följd av den pandemiska kontexten av distansarbete har skapat behov av ny forskning inom området. Den här studien undersöker hur förändringarna har påverkat arbetsrelationerna i en organisation som arbetar med finansiering och affärsutveckling. Därtill undersöks hur relationsutveckling och socialt stöd kan främjas i ett digitalt och distansbaserat arbete. Genom en enkätundersökning baserat på LMX-7 tillsammans med tematisk analys, undersöker den här studien relationsutvecklingen mellan organisationens chefer, medarbetare och kunder/företagare sedan distansarbetets införande. Denna undersökning har givit insikt i flera fördelar och nackdelar med distansarbete, men summan av studiens resultat är att de undersökta arbetsrelationerna upplevs vara effektivare till följd av distansarbetet. Samtidigt visar resultatet att graden av informella och spontana sociala interaktioner minskat vilket påverkar det sociala stödet. Resultatet visade även att förändringen lett till en ökad förståelse för andras omständigheter, problem och behov. Insikten som studien ger skapar förutsättningar för ett mer hållbart arbete där gränslöshet och brist av social, personlig kontakt kan fångas upp genom nya och välanpassade arbetsstrukturer som främjandet av kommunikativa medel som ICT och social media. Vidare forskning inom området kan därför undersöka i detalj vilka slags strukturer som digitala organisationer kan utveckla för att sänka trösklarna för socialt initiativ och informella sociala interaktioner. / In 2015 about two percent of all Europeans were working remotely. Today about 40% of Sweden's working citizens (age 15-74) are working from home, of which a large share depends on the changes of circumstance following the Covid-19 pandemic. This conversion creates an entirely new context for remote work which demands new research within the area. This study examines how these changes have affected work relationships within an organization engaged in finance and business development. Furthermore, this study examines how relationship development and social support can be promoted in digital- and remote work. Through a survey based on LMX-7 combined with thematic analysis, this study examines the development of work relationships between the organization’s leaders, members, and customers since shifting to remote work. Several benefits and challenges with remote work have been found. In conclusion the examined work relationships have reportedly become more effective in response to remote work. Simultaneously the degree of informal and spontaneous social interaction has decreased which in turn affects social support. The results also showed that this change has led to an increase in understanding of others' circumstances, problems, and needs. The insights from this study contribute to forming prerequisites for a more sustainable remote work where boundaryless work and lack of social, personal contact can be highlighted and dealt with through new and well-adjusted work structures like ICT and social media. Further research within the area can therefore examine in detail what kind of structures that digital organizations can develop in order to lower the thresholds for social initiative and informal social interactions.

Syftet med denna uppsats är att belysa svenska gymnasieelevers upplevelser av sin motivation till fjärr- och distansstudier i ämnet idrott och hälsa. Detta med utgångspunkt i motivationsteorin self-determination theory (SDT). Inledningsvis presenteras syftet och de frågeställningar som denna uppsats tar sin utgångspunkt i. För att svara på frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer använts. Sammanlagt intervjuades 10 elever från 4 olika skolor. Det genomfördes 2 fokusgruppintervjuer, 1 parintervju och 2 individuella intervjuer.Den tidigare internationella forskningen visar på att det generellt sett går att tillgodose SDT’s grundläggande behov även om undervisningen sker genom fjärr- eller distansundervisning. Framför allt lyfts den höga graden av autonomi fram som något positivt. Svensk forskning visar däremot på en svårighet att tillgodose behovet av samhörighet. Resultatet visar på att eleverna har upplevt en i huvudsak externt reglerad motivation som är präglad av en kontroll från skolan där eleven behöver bevisa sin närvaro. Men i de fall eleverna inte blivit kontrollerade har det funnits utrymme att göra annat skolarbete vilket en del upplevt som positivt. Vidare har eleverna upplevt att undervisningen stundtals har saknat ett tydligt syfte vilket har lett till att eleverna inte upplevt undervisningen som meningsfull. Slutligen har eleverna upplevt en avsaknad av samvaro men att de vidmakthållit en kommunikation inom klassen med hjälp av kommunikationskanaler.

Distansarbete har blivit allt vanligare och många väljer att nyttja ett coworkingspace som arbetsplatslösning i stället för att arbeta från hemmet. Coworking-spacesskiljer sig markant från traditionella arbetsplatser eftersom de delas av flera olikaorganisationer och individerna som nyttjar arbetsplatsen arbetar tillsammans medmänniskor som inte är organisatoriska kollegor. Syftet med studien var att undersökahur tillhörighet upplevs vid arbete på ett coworking-space. En induktiv tematisk analysav kvalitativa data visade att begreppet tillhörighet kan beskrivas som ett brett spektrumav ingående ämnen. Fyra huvudteman av begreppet tillhörighet utkristalliserade sig idatamaterialet; social tillhörighet, tillhörighet till omgivning, professionell tillhörighetoch delade oskrivna sociala koder. Behovet av tillhörighet visade sig vara olika förinformanterna, några söker en mer social tillhörighet medan andra är mer intresseradeav tillhörighet kopplat till profession. Ett coworking-space fungerar således som ettkomplement till de tillhörighetsbehov som respektive individ har svårt att uppfyllaunder distansarbete.

Prestation i straffsparkar i fotboll inom ett själv-regulatoriskt fokus-ramverk undersöktes. Ävenkroniskt fokus och dess effekt på idrottsrelaterad ångest och emotioner under inramningarnastuderades. I en mixed faktoriell design gavs en regulatorisk inramning (promotion ochprevention) till deltagarna (n = 24) innan straffsparkarna (n = 24, Målder = 24.40, SD = 4.18 år).Deltagarna bestod av aktiva fotbollsspelare i ett manligt lag (n = 12) i division 2 respektive ettkvinnligt (n = 12) i division 1. Samtliga deltagare blev tilldelade att skjuta fem straffar underbåde en prevention och promotion-inramad straffsituation. Mätningar genomfördes pådeltagarnas prestation under de två olika inramningarna, upplevda emotioner underinramningarna samt på deras idrottsspecifika ångest. Resultaten visade att promotion-fokuseradeindivider presterade bättre i en promotion-inramad straffsituation (regulatory fit) jämfört med ien prevention-fokuserad straffsituation (regulatory miss). Prevention-fokuserade individerpresterade bättre i en prevention-inramad straffsituation jämfört med i en promotion-inramadstraffsituation. Studien visar att regulatory fit medförde lägre nivåer av negativa emotionerjämfört med regulatory miss. Dessutom har prevention-fokuserade deltagare visat en högreupplevd nivå av idrottsrelaterad ångest jämfört med de promotion-fokuserade deltagarna.Promotion-fokuserade deltagare har visat på en bättre prestation i straffsparkar oavsettregulatorisk inramning jämfört med de prevention-fokuserade deltagarna. Sammantaget visadestudien att det fanns en relation mellan kroniskt fokus och prestation under inramningar, kronisktfokus och emotioner under inramningar samt kroniskt fokus och idrottsspecifik ångest. Studien skulle kunna implementeras till tränare och spelare för att öka förståelsen om kroniskt fokus ochdess effekt på prestation och känslomässiga tillstånd. / Performance in penalty taking in football within a self-regulatory focus was examined, as well aschronic regulatory focus and its effect on sports related anxiety and emotions during the twodifferent frames. In a mixed factorial design with regulatory frames (promotion and prevention)was given to the participants (n = 24; Mage = 24.40, SD = 4.18 years) before the penalties weretaken. The participants in the study were all active football players. The participants consisted of12 male football players from a Swedish division 2 team and 12 female players from a Swedishdivision 1 team. Each participant was given five penalties in both prevention and promotionframed circumstances. Measures was implemented on the participants performance during thedifferent frames, perceived emotions during the frames and also on their sport specific anxiety.The results displayed that promotion focused individuals performed better in a promotion framedpenalty situation (fit) compared to the prevention framed penalty situation (miss). The sameapplied to prevention focused individuals that performed better in a prevention framed penaltysituation than in a promotion framed penalty situation. The study displayed that regulatory fitbrought lower scales of negative emotions compared to regulatory miss. In addition, theprevention focused participants showed a higher perceived level of sports related anxietycompared to the promotion focused participants. Promotion-focused participants have beenshown to perform better in penalty kicks regardless of regulatory framework compared to theprevention-focused participants. The study showed a relation between chronic regulatory focusand performance during the frames, chronic regulatory focus and emotions during the frames andalso between chronic regulatory focus and sports related anxiety. This study can be applied to coaches and players to raise awareness about chronic regulatory focus and its effect onperformance and emotional states.

Förekomsten av psykisk ohälsa bland ensamagerande våldsverkare i Sverige studerades genom en tematisk analys på textdokument. Trettiofem av 70 ensamagerande våldsverkare valdes ut genom ett systematiskt slumpmässigt urval. Textdokumenten innehåller sekretessbelagd information ifrån Polismyndighetens system. Av de undersökta ensamagerande våldsverkarna hade 43 % en psykiatrisk diagnos och tecken på psykisk ohälsa fanns hos 34 %. Resultatet går i linje med internationell forskning som visar att ungefär 40 % av ensamagerande våldsverkare innehar en psykiatrisk diagnos. Sammanfattningsvis i aktuell studie uppvisade 77 % av de ensamagerande våldsverkarna tecken på psykisk ohälsa vilket kan indikera att antalet med psykiatriska diagnoser i studien kan ha underskattats. Således visade studien att psykisk ohälsa är en viktig riskfaktor för våld och Polismyndigheten behöver samverka med andra samhällsaktörer för att kunna förebygga, förhindra och upptäcka brottslighet från ensamagerande våldsverkare. / The frequency of mental illness among lone actors in Sweden were studied through a thematic analysis on textual documents. Thirty-five of 70 lone actors were chosen with a systematic randomized method. The textual documents contain closed source data from The Swedish Police Authority. Of the studied lone actors 43 % had a mental disorder and signs of mental illness were observed in 34 %. The findings are consistent with previous international research that shows that approximately 40 % of lone actors have a mental disorder. In summary current study outlines that 77 % of lone actors in Sweden show signs of mental illness which can indicate that the quantity of mental disorders could have been underestimated. Finally mental illness appears to be an important risk factor for violence and The Swedish Police Authority needs to cooperate with other social actors to be able to prevent and discover violent crimes from future lone actors.

Syftet med studien var att kvantitativt undersöka om det fanns skillnader på upplevd stress och coping mellan olika arbetsplatser och yrkesgrupper inom vård och omsorg. Genom självskattning har tre validerade enkäter som handlar om stress, coping och work locus of control (WLoC) sammanställts till en enkät som bland annat delats i sociala media. Enkäten besvarades i sin helhet av 113 personer. Genom att använda statistikprogrammet Jamovi har sju hypoteser prövats och resultaten har sammanställts. Resultatet påvisar att det inte finns skillnad i stressnivåer WLoC och copingstrategier mellan de olika studerade arbetsplatserna. Det har dock framkommit att det finns skillnader i stress, WLoC och copingstategier mellan de olika yrkesgrupperna som studerats. / The purpose of the study was to quantitatively investigate whether there were differences in perceived stress and coping between different workplaces and occupational groups in healthcare. Through self-assessment, three surveys dealing with stress, coping and work locus of control (WLoC) have been compiled into a survey that has been shared on social media, among other places. The survey was answered by 113 people. Using the statistics program Jamovi, seven hypotheses have been tested and the results have been compiled. The results have shown, among other things, that there are no differences between stress levels, WLoC and coping strategies between the different workplaces studied. However, it has emerged that there are differences in stress, WLoC and coping strategies between the different professional groups studied.