Inledning: Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och ett folkhälsoproblem som måste bekämpas på flera olika sätt. Sammanfattningsvis är forskningsunderlaget för individuell psykoterapi med klienter som utövat våld begränsat och med specifikt psykodynamisk skolade psykoterapeuter ännu outforskat. Syftet: Syftet med den här studien var att undersöka hur psykodynamisk skolade psykoterapeuters erfarenhet av psykoterapi med klienter som utövat våld ser ut. Hur arbetar man? Vad är hjälpsamt? Metod: En kvalitativ metod. Psykodynamiskt skolade legitimerade psykoterapeuter intervjuades. Datan analyserades med tematisk analys. Resultat: Tre huvudteman framkom med tillhörande subteman: 1. Prioritering av klientens egen traumatisering är en nödvändighet 2. Våldet är i fokus i psykoterapin 3. Relationens är av betydelse i psykoterapin. Diskussion: Huvudfynden visade att erfarenhet fanns hos psykodynamisk skolade psykoterapeuter att bedriva psykoterapi med klienter som utövat våld. Både möjligheter och svårigheter framkom. Psykodynamiska interventioner användes i psykoterapin gemensamt med ett eklektiskt förhållningsätt. Relationen i psykoterapin användes som intervention och för att härbärgera klienten. Studiens resultat visar att psykoterapi med psykodynamisk skolade psykoterapeuter kan också vara en potentiell behandling att erbjuda klienter som utövat våld. Mer forskning behövs inom området. / Introduction: Men's violence against women is a major social problem and a public health problem that must be combated in several different ways. In summary, the research about individual psychotherapy with intimate partner violence perpetrators is limited and with specifically psychodynamically trained psychotherapists are still unexplored. Purpose: The purpose of this study was to investigate how psychodynamically trained psychotherapists experience psychotherapy with intimate partner violence perpetrators. How do they work? What is helpful? Method: A qualitative method. Psychodynamically trained licensed psychotherapists were interviewed. The data was analyzed using thematic analysis. Result: Three main themes emerged with associated subthemes: 1.Prioritization of the client's own traumatization is a necessity 2. Violence is in focus during psychotherapy 3. The relationship is important in psychotherapy. Discussion: The result of the study highlights that psychotherapy with psychodynamically trained psychotherapists can also be a treatment for intimate partner violence perpetrators. Both opportunities and difficulties emerged. Psychodynamic interventions are used in psychotherapy together with an eclectic approach. The relationship in psychotherapy is used as an intervention and as a tool to contain the client. The results of the study show that psychotherapy with psychodynamically trained psychotherapists can also be a potential treatment to offer intimate partner violence perpetrators. More research is needed in the area.

Svårigheter med känsloreglering har uppmärksammats som en orsak tillpsykologiska svårigheter samt som en förklaring till olika beteendeproblem. Behandling med fokus på känsloreglering kan således ge effekt inom flera olika områden i livet. Att utforska patienters egna erfarenheter av utfall av sådan behandling har inte skett i särskilt omfattande utsträckning. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka deltagares upplevelse av utfall avseende faktiska beteendeförändringar efter att ha genomgått en gruppbehandling i färdighetsträning i känsloreglering för ungdomar och föräldrar i en barn- och ungdomspsykiatrisk kontext. Studien avser svara på frågeställningar om; vilka beteendeförändringar deltagarna upplever att de själva gjort, vilka beteendeförändringar deltagarna upplever att personen de deltog i färdighetsträningen tillsammans med har gjort samt om andra personer i deltagarnas omgivning uppmärksammat beteendeförändringar hos deltagarna. Tjugoen deltagare (10 ungdomar och 11 föräldrar) intervjuades och intervjuerna analyserades med reflexiv tematisk analys. I analysen framkom olika beteendeförändringar som tolkats i två huvudteman. Första temat, Koverta beteenden, hade följande subteman: ”Lyssna inåt”, ”Kunskapsbaserad insikt”, ”Det är okej” samt ”Nya perspektiv och förhållningssätt”. Andra temat, Overta beteenden hade följande subteman: ”Kommunikation om känslor förenar”, ”Förnuft och känsla” samt ”Konflikthantering”. Analysen ledde fram till slutsatsen att färdighetsträning i känsloreglering förefaller leda till beteendeförändringar hos deltagarna. Kliniska implikationer diskuteras. / Difficulties with emotion regulation has been identified as a common factor that can lead to various psychological difficulties and behavioral problems. Treatments that focus on emotion regulation can thus have an effect in several different areas of life. Exploring patients’ own experiences of outcomes of such treatments has not been extensively studied. The purpose of this qualitative study is to investigate participants’ experiences of outcomes regarding behavioral changes after undergoing a group treatment in emotion regulation skills training in a child- and adolescent psychiatric outpatient setting. The study intends to answer questions about; what behavioral changes the participants feel they have made themselves, what behavioral changes the participants feel that the person they participated in the skill training together with has made and whether other people in the participants’ surroundings have noticed behavioral changes in the participant. Twenty-one participants (10 adolescents and 11 parents) were interviewed and the interviews were analyzed using reflexive thematic analysis. In the analysis, various behavioral changes emerged, which are interpreted into two overarching themes. The first theme, Covert behaviors, had the following subthemes: "Listen inwardly", "Knowledge-based insight", "It's okay" and “New perspectives and approaches". The second theme, Overt behaviors, had the following sub-themes: "Communication about emotions unites", "Reason and emotion" as well as "Conflict management". The analysis led to the conclusion that skills training in emotion regulation appears to lead to behavioral change in the participants. Clinical implications are discussed. / <p>Linköpings universitet | Institutionen för Beteendevetenskap och lärande Psykoterapeutexamensuppsats, 15 hp | PsykoterapeutprogrammetHöstterminen 2022</p>

No description available.

Covid-19 pandemin tvingade världen att ställa om och individer har fått ändra sina sätt att leva och arbeta. Studien behandlade ledarskap och hur anställda i olika chefsbefattningar arbetade med sitt ledarskap när arbetet gick från att vara på plats till vara helt eller delvis på distans samt vilka förändringar organisationen behövt genomföra. Studien genomfördes på en organisation inom industriproduktion. Genom åtta semistrukturerade intervjuer som analyserades med induktiv tematisk analys framkom fyra teman som behandlade att trots de utmaningar som pandemin medfört har organisationen hittat välfungerande arbetssätt som gynnat både den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön i hemmet. Ledarskapet ändrades till att fokusera mer på de anställdas välmående efter ökad förståelse gällande att de anställda kunde ha olika behov. Digitala verktyg har varit centrala under pandemitiden och har delvis fungerat bra men även medfört utmaningar. Vidare tog organisationen med sig nyttiga lärdomar till det fortsatta arbetet. / Covid-19 forced the world to take actions in all aspects of life. The purpose of this study was to examine how leaders developed their leadership and what changes the organization had to make to keep the business side going whilst taking care of their employees when the work went remote. The data was based on eight interviews with leaders at an industrial production organization. Through a thematic analysis four themes could be established, all of which focused on the challenges of the pandemic and remote leadership and the solutions the leaders found to ensure good physical and psychosocial work environment during remote work. The focus of leadership changed to becoming more focused on well-being through a knowledge of the fact that different employees have different needs. Digital tools played a central role during the pandemic and though it mostly worked out well, it did bring some challenges.

Studiens syfte var att undersöka om tillfredsställelse med skiftarbete kunde predicera inre motivation och yttre motivation inom sektorerna vård och industri. En enkät delades på sociala medier (Facebook och LinkedIn) samt skickades ut till vårdenhetschefer och HR. Kriteriet för att delta var att deltagarna behövde arbeta skift i någon form. Enkäten innehöll tre påståenden om inre motivation samt sex påståenden om yttre motivation som baserades på Multidimensional Work Motivation Scale (MWMS). För att mäta tillfredsställelse med att arbeta skiftarbete ställdes frågan ”hur nöjd är du med att arbeta skift?”. Enkäten genererade 79 deltagare. 4 regressionsanalyser visade inga samband mellan tillfredsställelse med att arbeta skift och yttre/inre motivation inom vare sig vård eller industri. Däremot fanns skillnader i typ av motivation, där den inre motivationen var signifikant högre inom vården än inom industrin. Inga skillnader i tillfredsställelse eller yttre motivation mellan sektorerna kunde ses. / The purpose of the study was to investigate whether satisfaction with shift work could predict internal motivation and external motivation in the care and industry sectors. A survey was shared on social media (Facebook and LinkedIn) and sent out to care unit managers and HR. The criterion for participation was that the participants needed to work shifts in some form. The questionnaire contained three statements about internal motivation and six statements about external motivation based on the Multidimensional Work Motivation Scale (MWMS). To measure satisfaction with working shifts, the question was asked "how satisfied are you with working shifts?". The survey generated 79 participants. 4 regression analyzes showed no relationship between satisfaction with working shifts and external / internal motivation in either healthcare or industry. On the other hand, there were differences in the type of motivation, where the internal motivation was significantly higher in healthcare than in industry. No differences in satisfaction or external motivation between the sectors could be seen.

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett globalt och komplext problem med begränsad forskning. Skolan har en unik möjlighet att tidigt identifiera och förebygga problematiken. Aktuell studie har genom en fokusgruppsintervju och fyra individuella intervjuer med skolpersonal undersökt hur de identifierar och hanterar hedersrelaterat våld och förtryck, samt hur de stödjer den utsatta eleven. En tematisk analys genomfördes och resulterade i fyra huvudteman med underkategorier: (1) Attityder av hedersrelaterat våld och förtryck, (2) Alliansskapande som grund, och (3) Försvårande faktorer i hanteringsarbetet, och (4) Elevens behov tillgodoses. Resultaten visade att hedersrelaterat våld och förtryck var en nedprioriterad fråga som bottnade i attityder på organisationell- och individuellnivå. Allianskapande mellan skolpersonal och elever, samt samverkan inom som utanför skolan, framkom vara viktiga faktorer i både identifierings- och hanteringsarbetet. Däremot, visade resultaten att en bristande tillit gentemot myndigheter förekom bland både skolpersonal och elever, vilket bidrog till ett försvårat identifierings- och hanteringsarbete. Mer forskning behövs för att undersöka komplexiteten av hedersrelaterat våld och förtryck i en skolkontext. Aktuell studie har dock belyst hur skolpersonals attityder samt tillgång till verktyg, utbildning och erfarenheter påverkar deras arbetssätt. Dessutom, hur stor inverkan en allians mellan skolpersonal och elever utgör. Vad som upplevs vara nödvändigt i det förebyggande och hanteringsarbetet av hedersrelaterat våld och förtryck belyses i aktuell studie och komplexiteten diskuteras.

Karriärövergång är en process som kan innehålla ett antal krav och barriärer som en idrottare behöver hantera med för att framgångsrikt fortsätta med sin idrott. Syftet med studien var att; (a) undersöka vilka krav och barriärer som svenska golfare upplevde när de genomförde junior till seniorövergången samt, (b) undersöka vilka resurser och coping-strategier som idrottarna använde sig av för att hantera de upplevde kraven och barriärerna. I studien deltog det 12 intervjupersoner mellan åldrarna 22–42 (Medelvärde=32, Standardavvikelse=2.61). Alla deltagare har någon gång varit aktiva inom golfen samt varit med om övergången mellan junioridrottare och senioridrottare. En semistrukturerad intervjuguide bestämdes vid utförande av intervjuerna. En kvalitativ innehållsanalys antogs och författaren bestämde följande teman skulle ingå i resultatet: krav, barriärer, resurser samt coping-strategier. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att krav var vanligt förekommande under karriärövergången bland annat förekom det personliga faktorer och individuella krav samt konkurrens i samband med övergången. Barriärer som upptäcktes under studiens gång var bland annat ekonomi och tidsbrist vid karriärövergången. I resultatet syntes även resurser samt coping-strategier såsom socialt stöd och planering, som användes och underlättade övergången. Utifrån resultatet i föreliggande studie kan det rekommenderas att använda sig utav resurser och copingstrategier för att hantera de tuffa kraven samt barriärer för att kunna genomföra junior till senior övergången. För framtida undersökningar rekommenderas vidare forskning inom golf. Det är av intresse att forskningen utökas inom denna målgrupp samt ökar forskningen kring övergången i andra typer av individuella sporter. / Career transition is a process that can contain a number of requirements and barriers that an athlete needs to deal with in order to successfully continue his or her sport. The purpose of the study was to; (a) investigate the requirements and barriers experienced by Swedish golfers when completing junior to senior transition; The study included 12 interviewees between the ages of 22–42 (Mean = 32, Standarddeviation = 2.61). All participants have at some time been active in golf and have been involved in thetransition between junior and senior athletes. A semi-structured interview guide was determined when conducting the interviews. A qualitative content analysis was adopted and the authors decided the following themes would be included in the result: requirements, barriers, resources and coping-strategies. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. The result showed that requirements were common during the career transition, including external and individual requirements as well as competition in connection with the transition. Barriers that were discovered during the course of the study were, among other things, finances and lack of time during the career transition. In the result, resources and coping-strategies such as social support and planning were also used, which were used and facilitated the transition. Based on the results of the present study, it is recommended to use resources and copingstrategies to deal with the tough demands as well as barriers to be able to implement junior to senior transition. For future investigations, further research in golf is recommended. It is of interest that the research is expanded within this target group and also increases the research on the transition in other types of individual sports.

Mixed reality (MR) technology is trending in various sectors at the present time. In MR applications, due to the interactions between two realities, the potential of experiencing Cognitive Overload is high. Hence, the present qualitative study has been conducted to broaden the understanding of Cognitive Load in MR interventions. Six participants were recruited for the study who were University students. The study was conducted with an activity, based on a car chasing scenario in police interventions. The participants were instructed to complete a questionnaire after the activity, which was designed based on Cognitive Load Theory (CLT), and thereafter semi-structured interviews were conducted. The data were analyzed through the Thematic Analysis method (TA), which resulted in generating three themes; Prevention of Intrinsic Load, Prevention of Extraneous Load, and Increase of Germane Load. Each theme was divided into categories, and the codes were generated and analyzed under the categories. Our findings elaborate on several elements that influence cognitive load in MR interactions. The major elements of our findings include; Expertise in operating HoloLens and MR, Prevention of Split-attention, Prioritizing and Grouping of information, Vigilance, Design of HoloLens and MR, and Comprehensibility. The study findings can be used in designing MR applications, especially for the use case of police interventions. Yet, we believe that further studies are needed to broaden the understanding of causes and prevention methods of Cognitive overload in MR interactions.

Det finns en växande oro för den inverkan som sociala medier har på ungas psykiska hälsa. Sociala jämförelser och orealistiska skönhetsideal nämns ofta i relation till sådana samband. Flickor i tonåren rapporterar högre förekomst av psykiska besvär samt lägre självkänsla än pojkar. Syftet med föreliggande studie var att undersöka högstadieflickors användning av sociala medier (med fokus på Instagram och Snapchat) och huruvida denna är associerad med generaliserad ångest. Medieringsanalys användes för att testa om självkänsla kunde förklara det potentiella sambandet bland ett slumpmässigt urval unga flickor i Stockholms län (N = 1161; medelålder = 14 år). Urvalet baseras på sekundärdata från en studie av Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP). För att mäta ångest användes Generalized Anxiety Disorder 7-item scale (GAD-7). Självkänsla mättes med Rosenberg Self-Esteem Scale (RSES). Resultatet visade på små effekter men indikerar att det finns ett samband mellan flickornas ångest och tid på sociala medier, och att drygt hälften (51%) av sambandet kan förklaras genom att tid på sociala medier indirekt påverkade deras självkänsla negativt (β = 0,13; p &lt; 0,001). Vidare antydde resultatet att flickor, vars självkänsla påverkades av sociala medier, ökade sin ångest med 1,16 GAD-poäng för varje extra 2,54 timmar på sociala medier, i kontrast till en ökning av 0,56 GAD-poäng hos flickorna med mer stabil självkänsla. Genom att få en ökad förståelse för det eventuella sambandet mellan flickors upplevda ångest och användning av sociala medier kan preventiva åtgärder, som exempelvis stärker deras självkänsla, utvecklas som ett led i att minska potentiella skadeverkningar av sociala medier.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka det vetenskapliga stödet för teorin bakom behandlingsmetoden Narrative exposure therapy(NET).I NET-modellen delas det autobiografiska minnet upp i varma och kalla minnen och mellan dessa minnestyper finns en koppling. Då en individ utsätts för en traumatisk händelse bryts denna koppling och PTSD kan uppkomma. Avbrottet gör att de som lider av flashbacks blir fast i ångest och rädsla och blir oförmögna att lokalisera en flashback i tid och rum. Med NET kopplas det varma och kalla minnet samman igen i syfte att göra ett traumatiskt minne tillgängligt för terapeutisk bearbetning.Denna minnesmekanism samt minnesindelningen varma och kalla minnen, har en oklar grund.Metoden som användes i detta examensarbete var litteraturstudie. Frågeställningarna var, existerar vetenskapligt underlag,som visar att minnen kan delas upp i varma och kalla minnenochkan PTSD uppstå om kopplingen mellan dessa minnen bryts? I de källor som granskats i denna litteraturstudie fanns inget stöd för NET-modellens minnesindelning och förklaring till uppkomsten av PTSD.Dock finns likheter mellan NET-metoden och forskningsunderlag men de är inte tillräckliga för att kunna ge stöd till NET-modellen. Likheter fanns bland annat mellan NET-modellen och S-reps och C-reps (Brewin, Gregory, Burgess &amp; Lipton 2010) samt datadriven bearbetning av traumaminnen(Halligan, Ehlers &amp; Clark, 2003).