I dagens affärssamhälle är utbytet av vanliga visitkort i papper enormt. Det är utan tvekan det ledande sättet för människor som träffas första gången att utbyta information i en affärsrelation. Det finns brister gällande uppföljning och hantering av vanliga visitkort och projektgruppen började då fundera på alternativ till pappersvisitkorten. I dagens samhälle flyttas alltmer teknik till mobiltelefoner. En mobiltelefon kan idag användas till allt från att göra bankärenden till att läsa tidningen på nätet, vilket för 15 år sedan skulle låta helt orimligt. Det dyker dagligen upp nya mobilapplikationer som ska underlätta och effektivisera vardagen på något sätt och marknaden är enorm. På denna snabbt växande marknad har projektgruppen valt att ta fram ett koncept som de kallar Meetia. Meetia är i huvudsak en mobilapplikation framtagen för att trådlöst utbyta digitala visitkort och förenkla bokning av möten genom att synka användarnas kalendrar. Applikationen har även funktioner som låter användaren enkelt och snabbt skapa nya visitkort direkt i telefonen. Projektgruppen har även tagit fram en kompletterande hemsida till mobilapplikationen där användare har möjlighet att lagra och hantera de digitala visitkort som mottagits, för att sedan genom smarta sökfunktioner enkelt hitta de visitkort man söker. Meetia kommer vara ett optimalt verktyg för att skapa nya kontakter då hela vägen från första kontakt till möte eller lagring av visitkort enkelt sköts med konceptet Meetia. Meetia kommer framför allt inrikta sig mot mässor där visitkort är vanligt förekommande och mängder affärskontakter skapas. För att nå ut till de stora mässorna i Sverige kommer applikationen finnas med mässfunktioner.

While the technological infrastructure that enables collaboration between municipalities, counties and private health care providers improves, so does the need for health-care providers to gain access to the right patient journal at the right time. For doctors, nurses and other health-care organization employees this goal is achieved by NPÖ, National Patient Summary. NPÖ effectively enables health-care records to be shared across organizational boundaries. This thesis is based on a demand by a mobile application that can give district nurses access to health-care records wherever they are. This thesis describes the development of a prototype of a mobile application aimed for NPÖ. This includes investigating a suitable mobile platform, investigating available card readers for reading electronic identification from SITHS cards and the ability to connect to external services such as NPÖ. The thesis also analyzes use of the security services that NPÖ is based on. From interviews with Jan Edquist, IT architect at Örebro County Council and Lennart Holeby, project manager of NPÖ roll out, the appropriate information sets for the mobile application has been identified. The thesis includes an investigation of two test frameworks for automated testing of the mobile application. Both frameworks could automate about 70 percent of the test cases that were identified for the application. The test frameworks proved rather different with respect to the requirements an organization has regarding learning curve, support and the mobile platforms the testing frameworks supports. During the implementation part of this thesis, the mobile application could not be finished due to some limitations regarding security and compatibility. The security services required for connections to NPÖ could not be implemented because SITHS card readers do not yet support mobile devices. Also, the SDK required on the mobile devices to implement security requirements cannot yet run in the mobile devices available to the market. Additionally, NPÖ does not support connections from public networks which are required for a mobile application. / Samtidigt som den tekniska infrastrukturen som möjliggör samverkan mellan kommuner, landsting och privata vårdgivare växer, ökar behovet för vård- och omsorgsgivaren att kunna komma åt rätt patientinformation vid rätt tidpunkt. För personal på sjukhus möjliggörs detta genom ett gemensamt journalsystem som kan ge tillgång till kritisk patientinformation över organisationsgränserna. Denna tjänst kallas nationell patientöversikt, NPÖ. Detta examensarbete grundar sig på en efterfrågan av en mobil applikation som kan ge distriktssjuksköterskor tillgång till patientinformation, var de än befinner sig. Examensarbetet beskriver framtagandet av en prototyp för en mobil applikation mot NPÖ. Inledningsvis analyseras möjligheter som finns för att utveckla applikationen. Detta innefattar utredning av lämplig mobil plattform, utredning av tillgängliga kortläsare för läsning av elektronisk identifikationshandling i form av SITHS-kort och möjligheten att ansluta sig till externa tjänster så som NPÖ. Rapporten beskriver även användning av de säkerhetstjänster som NPÖ bygger på. Med hjälp av en intervju med Jan Edquist, IT-arkitekt vid Örebro läns landsting och Lennart Holeby, projektledare vid införandet av NPÖ, har lämpliga informationsmängder för mobil applikationen valts ut. Examensarbetet har utrett två testramverk för automatiserad testning av den utvecklade applikationen. Båda ramverken kunde automatisera ca 70 procent av de testfall som var skrivna för applikationen. Testramverken skiljer sig främst med avseende på vilka krav en organisation har på bland annat testramverkens inlärningströskel, support och vilka mobilplattformar testramverken har stöd för. Det har i examensarbetet inte varit möjligt att utveckla en färdig applikation. Detta främst i och med att säkerhetslösningen inte har kunnat implementeras på grund av begräsningar i kortläsare. Säkerhetslösningen är inte heller kompatibel med mobila enheter. Därtill finns ännu inte NPÖ tillgängligt över publika nätverk.

Denna rapport beskriver det arbete vi gjorde hos Ninetech i Karlstad. Målet med vårtarbete var att skapa en applikation som hämtar information rörande resultat av automatiskabyggen i pågående projekt. Sammanställningen av olika projekt skulle visas löpande. Vårtarbete kan beskrivas som två delar, en praktisk och en teoretisk del. Den praktiska delenbestod av att skapa en applikation som visar status på de olika projekt som Ninetech förtillfället arbetar med. Denna applikation är tänkt att köras dagligen på en skärm synlig förpersonalen. Skärmen är också tänkt att visa gästande kunder statusen på deras projekt.Applikationen visar bl.a. information om tester som körs på de olika projekten.I den teoretiska delen skapades ett dokument som Ninetech kan använda för att introducerasin personal till att arbeta med automatiska tester. / This report describes the work we did at Ninetech in Karlstad. The purpose of our workwas to create an application that collects information about the results of automated builds inongoing projects. The combined information of projects should be presented continuously.Our work can be described as two parts, one practical and one theoretical part. Thepractical part consisted of creating an application that shows the status of Ninetechs currentprojects. This application is supposed to run daily on a screen viewable for the employees.The screen will also show visiting customers the status of their project. The application showsinformation about tests in the different projects among other information.In the theoretical section a document was created. This document can later be used byNinetech to introduce their personnel on how to work with automated tests.

Uppsatsen behandlar systemutvecklingsprocessen med fokusering på utvecklingsarbete och utvärdering. Syftet med uppsatsen har varit att genomföra ett systemutvecklingsarbete. För att uppnå det har två förstaversioner av en Java-applikation utvecklats. De två applikationerna jämförs och utvärderas sedan för att ge ett svar på vilken som bäst lämpar sig för vidareutveckling. Ett annat syfte med arbetet har varit att utveckla mig själv och av den anledningen har jag valt att göra två applikationer på olika sätt. Då applikationerna hanterar sökning av böcker skrivna av Astrid Lindgren har ett delsyfte inneburit att sprida information om författarens böcker och göra det enklare att få information om dem. Uppsatsen kan användas som ett praktiskt exempel på hur ett systemutvecklingsarbete kan gå till. Arbetet beskrivs främst utifrån rollen som utvecklare och utvärderare men jag har även varit beställare då jag gett uppdraget till mig själv. Av de två applikationerna som utvecklats körs klientapplikationen lokalt på datorn medan serverapplikationen ligger på en server där användaren kommer åt den genom en webbläsare. Efter utvecklingen genomfördes en utvärdering som bestod av tre delar. Jag kontrollerade hur väl de krav som ställts upp innan utvecklingen tillgodosetts. Därtill genomfördes en egen testning och även acceptanstester med tänkta användare. Resultatet påvisade att applikationerna blev väldigt lika och hade ungefär samma förutsättningar för en vidareutveckling. Skillnaden ligger i hur användaren kommer åt applikationen. Min bedömning är att serverapplikationen är bäst lämpad för vidareutveckling då fler användare kommer åt den på ett enkelt sätt.

Tack vare bättre och bättre förutsättningar för utveckling av mobila applikationer, samt utbredning av internetbaserade tjänster, presenteras här ett underlag inför val av mobil utvecklingsplattform. De undersökta plattformarna är Android och Iphone på grund av deras växande utbredning på smartphonemarknaden. Studien presenterar förutsättningar för att utveckla webbtjänst-understödda applikationer för intern distribuering. Ett visuellt tilltalande användargränssnitt är också i fokus för den typen av applikation studien riktar sig mot.Vi har kommit fram till att Android är lättare att lära sig om man kommer ifrån en Java- eller .Netmiljö samt lättare att distribuera. Iphone har däremot bättre stöd för att utveckla grafiskt tilltalande applikationer. Båda plattformarna har dock bristfälligt stöd för kommunikation via webbtjänster. Detta resultat uppnåddes genom litteraturstudier, samt en fallstudie där vi utvecklade applikationer med fokus på just webbtjänstkommunikation, intern distribuering samt ett tilltalande användargränssnitt.

Thesis (doctoral)--Christian-Albrechts-Universität zu Kiel, 2003.

No description available.

Vi valde att utforma skisser på en applikation som har till uppgift att förenkla informationsutbytet mellan vårdnadshavare och personal vid inskolning i förskolan. Med denna produkt vill vi även öka medvetenheten om tekniska verktyg som hjälpmedel i förskolans verksamhet. Vi har undersökt om det finns något behov av en applikation i denna bemärkelse genom att utföra intervjuer. Vi har i detta arbete utgått från ett sociokulturellt perspektiv där vår produkt kan ses som ett medierade redskap i kommunikationen mellan människor. Utvärderingen på applikationsskisserna påvisade ett stort och genuint intresse och den feedback som vi mottog fungerade som inspiration till hur vi senare kan vidareutveckla applikationen med nya förbättrade funktioner för att göra produkten så eftertraktad som möjligt.

Die Qualität von Lehre an Hochschulen ist durch die hohe Wirkungskraft von Prüfungen eng mit der Qualität von Prüfungen verbunden. Schriftliche Prüfungen können sehr verschieden ausgestaltet sein und Lehrende können sie über ganz unterschiedliche Wege erstellen. Eine Applikation, die zum Erreichen von pädagogisch-didaktischen sowie formalen Qualitätszielen bei schriftlichen Prüfungen beitragen will, muss diese unterschiedlichen Formen und Vorgehensweisen berücksichtigen. In diesem Beitrag wird anhand von ausgewählten Benutzersichten und Arbeitsschritten aufgezeigt, wie dies durch eine in der Entwicklung befindliche Applikation für das Erstellen von schriftlichen Prüfungen erreicht werden soll.

In den letzten Jahren zeichnet sich bei der Behandlung der Ornithose der sportlich genutzten Brieftaube die Entwicklung ab, anstelle der traditionellen intramuskulären Applikation von Doxycyclin eine orale Applikation über das Trinkwasser vorzuziehen, wofür bisher eindeutig experimentell belegte Dosierungsschemata fehlen. Ziel der vorliegenden Arbeit war es, ein oral zu verabreichendes Doxycyclin-Präparat auf seine Pharmakokinetik und Verträglichkeit bei Brieftauben zu untersuchen und ein geeignetes Dosierungsregime für die Trinkwasserapplikation zur Behandlung der Ornithose zu etablieren. Die anzuwendende orale Therapiedosis wurde in verschiedenen Schritten ermittelt. Zuerst wurde die Plasmakinetik von Doxycyclin nach einmaliger intraingluvialer Applikation von 60 mg Doxycyclin/kg KM bei einer Gruppe von 15 Brieftauben gemessen, um die gastrointestinale Resorption zu bewerten und pharmakokinetische Daten zu berechnen. Im zweiten Teil der Untersuchungen sollte an einer Gruppe von 36 Brieftauben überprüft werden, ob mit einer oralen Dosis von 30 mg Doxycyclin-Hyclat/ kg KM pro Tag, verteilt auf zwei Dosen zu 15 mg/kg KM, über einen Zeitraum von 14 Tagen Plasmaspiegel oberhalb 1,0 µg/ml bei geringen Fluktuationen erreicht werden können. Außerdem wurden in diesem Versuch Gewebespiegel von Doxycyclin in den Zielorganen von Chlamydophila psittaci (Lunge und Leber) von 12 Tauben jeweils 2 und 5 Stunden nach der letzten Doxycyclin-Applikation gemessen. In weiteren Untersuchungen sollten die Akzeptanz von Doxycyclin-supplementiertem Trinkwasser durch die Brieftauben sowie die daraus resultierenden Doxycyclin-Plasmaspiegel getestet werden. Dazu wurden in einem orientierendem Versuch 4 Tieren über 3 Tage Doxycyclin-supplementiertes Trinkwasser in der Konzentration von 800 mg/l Doxycyclin, anschließend in einem Hauptversuch 18 Brieftauben über 10 Tage supplementiertes Trinkwasser in der Konzentration von 750 mg/l angeboten, dem jeweils 1,0 g Zitronensäure/l beigemischt war. Die Verträglichkeit von Doxycyclin bei Brieftauben wurde im letzten Teil der Studie überprüft. Jeweils 12 Brieftauben wurden 5 Versuchsgruppen zugeteilt. Über einen Zeitraum von 20 Tagen wurden jeder Taube täglich Doxycyclin-Lösungen in folgenden Dosierungen oral appliziert: 0 mg/kg (Placebogruppe), bzw. 30 mg/kg, bzw. 45 mg/kg, bzw. 60 mg/kg, bzw. 150 mg/kg KM; die Dosis wurde auf zwei gleiche Mengen pro Tag verteilt. Mittels klinischer, blutchemischer, hämatologischer und pathologischer Untersuchungen wurde der Gesundheitsstatus der Tiere überwacht. Es zeigte sich, dass Doxycyclin nach oraler Gabe von 60 mg/kg KM an Brieftauben gut aus dem Gastrointestinaltrakt resorbiert wurde. Eine maximale Plasmakonzentration von 8,1 µg/ml wurde 6 h post applicationem erreicht und es wurde eine Plasmahalbwertszeit von 11,3 h ermittelt. DiePlasmaspiegel erwiesen sich in Anbetracht des angestrebten Wertes von 1,0 µg Doxycyclin/ ml Plasma zur Ornithosetherapie als ausreichend hoch. Bei Gabe von 30 mg Doxycyclin/kg KM pro Tag, verteilt auf 2 gleiche Einzeldosen, über einen Zeitraum von 14 Tagen, wurden maximale Plasmakonzentrationen von durchschnittlich 2,4 µg/ml, minimale Plasmakonzentrationen von im Mittel 1,8 µg/ml gemessen. Die Versuchsergebnisse bestätigen, dass die verabreichte Dosis ausreichend ist, um mittels oraler Applikation einen Plasmaspiegel von > 1,0 µg/ml, entsprechend den Anforderungen der PSITTAKOSE-VERORDNUNG (2005), zu gewährleisten. Noch ausgeprägter als im Plasma, reicherte sich das stark lipophile Doxycyclin in den Zielgeweben Lunge und Leber zum zwei-(Lunge) bis 7-fachen (Leber) gegenüber dem Blutplasma an. Im dritten Teil der Untersuchungen wurde mit einer täglichen durchschnittlichen Aufnahme von 37 ml/kg KM Doxycyclin-medikierten Trinkwassers (Konzentration von 750 mg Doxycyclin/ l) eine gute Akzeptanz des Präparates beobachtet. Während die Mittelwerte der Doxycyclin-Plasmaspiegel sich immer oberhalb der angestrebten 1,0 µg/ml befanden, verfehlten einzelne Tiere, jedoch nur in der ersten Hälfte des Applikationszeitraumes, an einzelnen Messzeitpunkten knapp diese Grenze. Die Supplementierung des Trinkwassers mit Zitronensäure erwies sich als notwendig, um die Ausfällung von Doxycyclin durch mehrwertige Kationen im Leitungswasser zu verhindern. Eine ausgezeichnete Verträglichkeit von Doxycylin bei der Zieltierart Brieftaube und oraler Applikation konnte bei 20-tägiger Applikation bis zur 2-fachen Überdosierung (60 mg/kg KM pro Tag) bestätigt werden. Eine höhere Überdosierung ist zu vermeiden, da in der Fünffachdosisgruppe (150 mg/kg KM pro Tag) Nebenwirkungen in Form von Regurgitieren und Leberbelastungen mit Polydipsie, Polyurie, Körpermasseverlust und einem Anstieg der Leberenzyme auftraten. Zusammenfassend ist festzuhalten, dass anhand der vorliegenden Untersuchungsergebnisse bei Brieftauben eine tägliche orale Dosis von 30 mg/kg KM Doxycyclin über das Trinkwasser zu wirksamen Blutplasma- und Gewebespiegeln führt, bei guter Verträglichkeit, und somit zur Ornithosetherapie empfohlen werden kann. Eine mehr als 2-fache, akzidentelle Überdosierung des Präparates ist zu vermeiden.