SammanfattningSyftet med detta examensarbete är att undersöka ifall nyexaminerade studie- och yrkesvägledare har större möjlighet till anställning på en arbetsförmedling i jämförelse med skola, då vi tror att på en arbetsförmedling finns fler tjänster tillgängliga för dem som har en studie- och yrkesvägledare examen i grunden. I denna studie undersöker vi möjligheter till anställning i södra Sverige för nyexaminerade studie- och yrkesvägledare inom skola, eller arbetsförmedling. Vi har valt att begränsa oss till studie- och yrkesvägledare som examinerades tidigast år 2003. För att genomföra denna studie valde vi att använda oss utav kvalitativ metod, då vi ansåg detta vara den mest lämpliga metoden för vårt arbete. Totalt har vi utfört sju intervjuer, varav med fyra studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor, samt tre med anställning på arbetsförmedlingar. I detta examensarbete tar vi upp sju nyexaminerade studie- och yrkesvägledares uppfattning avseende anställningsmöjligheter i södra Sverige. När vi började med denna studie ville vi undersöka var nyexaminerade studie- och yrkesvägledare hade större möjlighet till anställning, på arbetsförmedling, eller på skola. Grunden för våra tankar baserades på våra praktikveckor på var område. Resultatet visade att de flesta med anställning på skolan hade en uppfattning om att nyexaminerade studie- och yrkesvägledare har en större möjlighet till anställning inom skolväsendet än inom arbetsförmedlingen, dock med inslag av osäkerhet till detta uttalande.De med anställning på arbetsförmedlingen har en gemensam uppfattning om att den nuvarande situationen på dagens arbetsmarknad visar att arbetsförmedlingen har större möjlighet till anställning, än inom skolväsendet. Sökord: Anställning, Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknad, Skola, Studie- och yrkesvägledare

Internationell migration har ökat stadigt under de senaste decennierna och integrationen av migranter på arbetsmarknaden har blivit en utmaning för många länder. Tidigare litteratur har funnit att invandrare, särskilt icke-europeiska invandrare, missgynnas på arbetsmarknaden och att graden av denna nackdel varierar mellan ansökningar om jobb och att bli kallad tillintervju. Ett problem inom forskningen på detta område är bristen på empiriska metoder som kan urskilja skillnader mellan olika förklaringsmodeller. Vår uppsats syftar till att undersöka diskriminering på den svenska arbetsmarknaden. Undersökningen genomförs med hjälp av fyra fiktiva karaktärer som har olika nationaliteter och som skickar ansökningar till arbetsgivare via LinkedIn. Resultaten stödjer både statistiska och preferensbaserade diskrimineringsteorier och syftar till att ta tag i den ofullständiga information som statistisk diskriminering grundar sig på samt den fientlighet som preferensbaserad diskriminering bygger på.

The purpose of this degree project is to examine, gain a deeper understanding of and describe thefactors that contributed to a successful adaptation to the Swedish labor market for immigrant graduatesfrom the Middle East. We have used a qualitative data collection method and nine immigratedgraduates from the Middle East have been interviewed. Of these, five were male and four were female.The questions answered in our study are: "What significance have immigrant backgrounds had on theiradaptation to the Swedish labor market?" And "what role have social institutions in the individual'svicinity played for the individual's adaptation to the Swedish labor market?". The theoretical point ofdeparture used is a conceptual device based on Bourdieu's thoughts. The result of this study shows thatmost of the interviewees have experienced a successful adaptation to the Swedish labor market. Theresult shows that what matters to the individual's adaptation is on the one hand individual factors, onthe other hand, social institutions. Interviewees' social and cultural capital, both from home and inSweden, as well as their habitus in terms of adaptability, willingness to take another job, and selfconfidence and goal awareness have contributed to their adaptation to the Swedish labor market.Societal institutions such as the Employment Service and municipalities have also played an importantrole by filling in where individuals' equity has been insufficient. The conclusion of this study is thatindividual factors and social institutions have contributed to a successful adaptation to the Swedishlabor market. / Syftet med detta examensarbete är att undersöka, få en djupare förståelse för och beskriva vilkafaktorer som bidragit till en lyckad anpassning till den svenska arbetsmarknaden för invandradeakademiker från Mellanöstern. Vi har använt oss utav en kvalitativ datainsamlingsmetod och nioimmigrerade akademiker från Mellanöstern har intervjuats. Av dessa, var fem män och fyra kvinnor.De frågeställningar som besvaras i vår studie är: ” Vilken betydelse har invandrade akademikersbakgrund haft på deras anpassning till den svenska arbetsmarknaden?” samt ”vilken roll harsamhälleliga inrättningar i individernas närhet spelat för individernas anpassning till den svenskaarbetsmarknaden?”. Den teoretiska utgångspunkten som använts är en begreppsapparat baserad påBourdieus tankar. Resultatet av denna studie visar att de flesta av intervjupersonerna har upplevt enlyckad anpassning till den svenska arbetsmarknaden. Det som har haft betydelse för individernasanpassning är å ena sidan individfaktorer, å andra sidan samhälleliga inrättningar. Intervjupersonernassociala och kulturella kapital, både från hemlandet och i Sverige, samt deras habitus i form avanpassningsbarhet, villighet att ta ett annat arbete, samt självförtroende och målmedvetenhet harbidragit till deras anpassning till den svenska arbetsmarknaden. Samhälleliga inrättningar såsomArbetsförmedlingen och kommuner har också spelat en viktig roll genom att fylla upp där individernasegna kapital inte räckt till. Slutsatsen av denna studie är således att individfaktorer och samhälleligainrättningar har bidragit till en lyckad anpassning till den svenska arbetsmarknaden.

The process of integration has been shown to be intricate and particularly detrimental to immigrant women. In examining the Swedish labour market more closely, it is evident that immigrant women are disproportionately affected by unemployment. The aim of this study was to critically assess the various obstacles identified by immigrant women themselves, as well as professionals involved in integration, with a specific focus on the local context of Jönköping municipality through semi-structured interviews. Additionally, the study sought to explore the initiatives undertaken by the municipality and the local region to address these challenges. Prior research has acknowledged the lack of accessibility of assistance sources for immigrant women, the non-recognition of their educational credentials from their home countries, the potential hindrance of domestic gender traditions in job applications, the difficulty of language proficiency, and the prevalence of discrimination as barriers for women in obtaining employment. These findings align with the results obtained from the interviews conducted. Additionally, the interviews mentioned lack of fundings to integrate women, women not receiving important information, gender stereotypes and systematic factors as factors that hinders immigrant women’s labour integration. The study emphasizes how the implementation of intersectionality theory can offer policy makers and municipality workers a deeper understanding of immigrant women.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Göteborg : Univ., 2005.

Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Studien undersöker arbetsmarknadens förändrade förutsättning utifrån en riskgrupp vilket i studiens kontext är ungdomar (med eller utan utbildning), lågutbildade, arbetslösa samt nyexaminerade. Syftet är att undersöka riskgruppens förutsättning att med hjälp av en utbildningsinvestering uppnå en etablering på arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden upplever en inkomstojämnlikhet samt inkomstosäkerhet vilket har orsakat ett ökat behöv för anställningsbarhet bland riskgruppen. Denna studie avgränsar sig endast till utbildning på tertiär nivå. Således studeras övergången mellan studier och arbetsmarknad utifrån utbildningsformerna: folkhögskolan, vuxenutbildning, kompletterande utbildning, yrkeshögskolan och folkhögskolan. Övergången studeras främst i relation till riskgruppens förutsättning. Metoden som använts är en trianguleringsmetod där både kvalitativ och kvantitativ metod trianguleras för att nå fram till ett resultat. I den kvalitativa metoden används en narrativ litteraturgenomgång och i den kvantitativa metoden används en systematisk litteraturgenomgång genom en metaanalys. Det sistnämnda använder sig av en etableringsmått efter avslutad studier från tertiär utbildningsnivå.

Diss. Göteborg : University, 2002.

The purpose of the study is to investigate foreign-born academics experiences of the process into the Swedish labor market. The intention is to examine it in relation to the factors affecting language, integration and evaluation of education. The purpose leads to the following research questions; How is the process of getting into the Swedish labor market percieved by foreign-born academics? What factors are perceived to affect their entry into the Swedish labor market? In order to answer our questions, a qualitative method is used in the form of six semi-structured interviews. To understand and explain the phenomena that is explored the theoretical framework consists of a combination of different theories. It is a combination of socio-cultural perpectives, Linells (1978) theories of language and communication, and Foucaults (1982) power perspective. Based on the interview material four themes was constructed; valuation of education, the importance of language, the importance of integration and who shows the way? Inspite of their validated education the interviewees seemed to undervalue their professional skills and knowledge. This resulted in that they sought out jobs where they are considered to be overqualified. Because of the lack of knowledge in the Swedish language they felt that they were excluded from the labor market. All interviewees also felt that they would feel more connected to the Swedish society if they had a job. The material also showed that the guidance of authorities and private contacts contributed to the process into the Swedish labor market. Conclusions drawn from the results and the analysis was that experiences varied but that they because of informal reasons were discriminated in the Swedish labor market.