Prekariatet får allt mer uppmärksamhet, särskilt efter Guy Standings popularisering avfenomenet. Det råder emellertid delade uppfattningar om dess relevans i sociologisk forskning. Tyngdpunkten i tidigare studier har legat på teori. Uppsatsen försöker urskilja ett prekariat och därmed besvara frågor som rör dess karaktär, omfattning, riskfaktorer och variation i Danmark, Storbritannien och Sverige. Syftet är att skapa en empiriskt användbar definition av begreppet. Med latent klassanalys (LCA) som metodologiskt verktyg möjliggörs en analys som beskriverdess betydelse vad gäller skiktning på arbetsmarknaden. Resultaten visar att det finns två grupper med tydliga prekära anställningsförhållanden och skiljer sig även markant mellan länderna vad gäller storlek. Med låg klasstilhörighet (ESeC) och låg ålder ökar generellt sett risken att tillhöra prekariatet. De slutsatser som går att dra är att prekariatet är internt skiktat, med en uppdelning av ett övre och ett undre skikt, att LCA på ett effektivt sätt beskriver social stratifiering kopplad till arbetsmaknaden samt uppsatsen största bidrag, nämligen att faktisktskapa en definition av begreppet som är möjlig att applicera på empiriska studier.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om individers sociala kapital påverkar deras jobbkvalité i form av bättre anställningsförhållanden och högre löner. Med avstamp i Lins (2000) teori definierar uppsatsen socialt kapital som en investering och kan användas som en resurs med förväntan om en viss avkastning. Lin (2001) menar att det sociala kapitalet kan bidra till bättre arbetsförhållanden genom att individer kan få nyttig och användbar information om ”bättre” tjänster. Metod/data: I denna kvantitativa studie används data ur Levnadsnivåundersökningen 2010. I LNU innefattas ett svenskt riksrepresentativt urval mellan åldrarna 18-75 och slutade svarsfrekvensen på 4415 personer. Resultat visar ett positivt signifikant samband mellan visstidsanställningar och hur ofta individer träffar och har telefonkontakt med sina nära vänner. Fortsättningsvis visar resultatet ett negativt signifikant samband mellan “telefonkontakt ofta med nära vänner” och månadslön. Slutligen visar resultatet att individer som har mer telefonkontakt med sina nära vänner tenderar att ha lägre löner. När det kontrolleras för oberoende variabler visar resultatet att klass har ett negativt samband med visstidsanställningar. Variabeln “ålder” ger ett signifikant resultat på att yngre individer tenderar att inneha visstidsanställningar. Diskussion: Studiens hypotes får inte stöd i resultatet som visar på att individer med visstidsanställningar innehar större socialt kapital, vilket motsäger Lins (2001) teori om sociala resurser. Därmed anser vi att ålder har en betydande roll. Yngre personer besitter mer visstidsanställningar och kan således ha mer tid att umgås och ha kontakt med sina nära vänner vilket troligtvis har påverkat studiens utfall. Därför vore det intressant om sambandet studeras i fortsatt forskning för att få en djupare kunskap om ämnet.

<p>Ett mindre område i norra Sverige är finskt förvaltningsområde. I de fem kommunerna som omfattas gäller utökade rättigheter att använda finska i kontakt med myndigheter, samt i förskola och äldrevård. Eftersom flertalet finsktalande i Sverige bor utanför det befintliga finska förvaltningsområdet gjordes en utredning för att se vilka konsekvenserna skulle bli av ett utökat finskt förvaltningsområde. Det skulle omfatta Mälardalen, där Eskilstuna är en av kommunerna med stor finsk befolkning.</p><p>I en jämförande studie av hur Eskilstuna synliggör sin finsktalande befolkning och hur arbetsgivare ser på finska språket visade sig några intressanta skillnader. Eskilstuna kommun hade den enda helt finska hemsidan men samtliga undersökta kommuner hade mycket lite finsk närvaro på hemsidan. Däremot var det stor skillnad på platsannonserna då nästan inga arbetsgivare i Eskilstuna angav finska som en fördel, medan många olikartade arbeten i Norrland hade finska specificerat som önskemål eller krav.</p>

Uppsatsen undersöker situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning och arbetsgivares vilja att anställa personer med funktionsnedsättning genom förmedlares uppfattningar. Genom att intervjua förmedlare som arbetar särskilt med att få ut funktionsnedsatta på arbetsmarknaden har det gått att få en uppfattning om situationen. Förmedlarna utgör länken mellan personer med funktionsnedsättning och arbetsgivaren och har möjlighet att uppfatta båda perspektiven. Undersökningen strävar också att ta reda på vilka metoder förmedlarna använder för att påverka arbetsgivares anställningsbenägenhet och funktionsnedsattas anställningsbarhet. För att förklara hur förmedlarnas subjektiva uppfattningar är en del av en allmän kunskap om funktionsnedsatta användes Berger och Luckmanns Kunskapssociologi (1979). Det teoretiska perspektivet ger också en förklaring hur förmedlarnas erfarenheter, från att arbeta med funktionsnedsattas arbetsmarknadssituation, leder till ny kunskap som kan förändra människors uppfattningar. Resultatet av undersökningen visar att personer med funktionsnedsättning, särkskilt de med dolda funktionsnedsättningar som också har nedsatt arbetsförmåga, har en svårare situation på arbetsmarknaden än andra människor. Orsaken till det kan förklaras utifrån en bristande kunskap om funktionsnedsättningar hos olika aktörer på arbetsmarknaden men också de strukturella villkor som råder där och i samhället. / The paper examines, through the intermediary perceptions, the labour market situation of people with disabilities and employers' willingness to hire persons with disabilities. By interviewing intermediaries who work specifically with getting the disabled into the labour market, it has been possible to get an idea of ​​the situation. Intermediaries are the link between people with disabilities and employers and are able to perceive both perspectives. The investigation has also applied the methods intermediaries use to influence an employer’s employment propensity and disabled people’s employability. To explain how intermediaries’ subjective perceptions are part of a general knowledge of disabilities was Berger and Luck Mann's Sociology of Knowledge (1979) used. The theoretical perspective also explains how intermediaries’ experiences, from working with disabled people's labour market situation, may lead to new knowledge that changes people's perceptions.  The surveys result show that people with disabilities, in particular those with hidden disabilities who also have less capacity to work, have a more difficult situation on the labour market than other people. The reason for this can be explained by a lack of knowledge about disabilities of different actors in the labour market but also by the structural conditions which exists there and in the community.

Invandrarkvinnor är den grupp som har högst arbetslöshet i Sverige. Invandrarkvinnor är även den grupp som utsätts för mest diskriminering på arbetsmarknaden bland annat på grund av deras kultur och/eller etniska ursprung. Syftet med denna studie är att undersöka hur tio invandrarkvinnor själva upplever sin situation på den svenska arbetsmarknaden. Syftet är vidare att undersöka vilka förutsättningar invandrarkvinnorna upplever att de har för att komma in i arbetslivet samt hur invandrarkvinnorna upplever att myndigheter hjälpt dem att komma in på arbetsmarknaden. Syftet besvaras utifrån tio invandrarkvinnors subjektiva erfarenheter och tankar om den svenska arbetsmarknaden samt de myndigheter de har kommit i kontakt med. Studien har en kvalitativ forskningsansats och omfattar tio intervjuer med invandrarkvinnor från två olika verksamheter. Resultatet visar att studiens informanter befinner sig i en svår situation på den svenska arbetsmarknaden, dels på grund av diskriminering och dels på grund av att de saknar en del av de förutsättningar som krävs för att få ett arbete. Informanterna uttryckte bland annat att goda kunskaper i det svenska språket samt utbildning är viktiga förutsättningar för att få ett arbete. Studien visar även att de insatser invandrarkvinnorna fått för att komma på den svenska arbetsmarknaden inte har varit tillräckliga.

Studiens syfte är att undersöka sambandet mellan HR-studenters upplevda anställningsbarhet under sista terminen innan arbetslivet väntar. Studiens frågeställningar är: ”Har studenterna tänkt och reflekterat över sin egen anställningsbarhet?”, ”Påverkas och förändras upplevd anställningsbarhet av omgivningen?” och ”Hur upplever studenter att deras kompetens är anpassad till arbetsmarknadens efterfråga?”. För att besvara frågeställningarna genomfördes åtta kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med studenter med olika utbildningar inom HR, Human Resources. Anställningsbarhet är ett ämne som det har forskats på länge även om det finns mycket kvar att upptäcka. Jag har använt mig av olika teorier om anställningsbarhet, även nuddat teorin om rationella val och socialkonstruktivismen. Det finns även tidigare studier som har forskat på studenters anställningsbarhet. Slutsatsen i studien är att studenter inte är aktivt medvetna om sin egen anställningsbarhet då de är väldigt osäkra på sin egen kompetens, inte medvetna om vilka kompetenser som är eftertraktade att marknadsföra. De upplever inte att det de lär sig i skolan är kopplat till arbetsmarknaden, de upplever att de inte är eftertraktade om de inte redan har relevant arbetslivserfarenhet sen innan eller under studierna. Det framgår även att andra kompetenser är av stor vikt, främst ens sociala kompetens. Arbetsmarknaden är ett hårt klimat och det krävs att man via sin sociala kompetens vågar och ser möjligheter i att skapa ett värdefullt och nödvändigt kontaktnät.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse hur karriär uppfattas utifrån unga vuxna medarbetares perspektiv i Sverige år 2015. Vilka omgivande faktorer som kan tänkas påverka denna uppfattning kommer även studeras. Undersökningen har sin startpunkt i rapporter publicerade av Statskontoret och chefsorganisationen Ledarna som påstår att intresset att bli chef har svalnat bland unga vuxna i Sverige. Detta skapade i sin tur ett intresse att studera unga vuxnas uppfattning om karriär, ett angreppssätt som vi tror kan ge en bredare förståelse för unga vuxnas relation till arbetet ur ett större perspektiv. Frågeställningen som ämnas besvaras lyder därmed: ”Hur uppfattar unga vuxna medarbetare fenomenet karriär och hur kan omgivande faktorer påverka denna uppfattning?” För att besvara frågeställningen genomfördes 13 intervjuer med personer mellan 20-35 år som är verksamma i arbetslivet. De fick beskriva sin uppfattning om fenomenet karriär genom att redogöra för personliga drömmar, mål och även relationen till olika arbetsuppgifter och befattningar. Empirin analyserades sedan utifrån teorier om karriär, samhälle och organisation samt social omgivning. I teorin återfinns tre huvudsakliga karriärkategorier, den traditionella-, moderna- och expertkarriären. Enligt resultatet anser nästan alla deltagare i denna studie att den traditionella karriärstegen är den allmänna karriäruppfattningen. Däremot tycks den moderna karriären bäst representera intervjudeltagarnas uppfattning om sin egen karriär. Merparten värdesätter sin karriär utifrån personlig utveckling, samarbete, välmående och syftet är självförverkligande. De önskar även förvärva ny kunskap och söker variation i sitt arbetsliv. Den rådande samhällsstrukturen och den sociala omgivning de befinner sig i tycks påverka vilken uppfattning om karriären personen uttrycker.

Det finns många människor i samhället som har en svag anknytning till arbetsmarknaden. Sociala företag är en form av verksamhet som arbetar för att bemöta dessa problem genom att integrera människor till både samhället och arbetsmarknaden. Denna kvalitativa fallstudie syftar till att fördjupa förståelsen för sysselsättningens betydelse genom att undersöka erfarenheter som individer fått på ett socialt företag. Bronfenbrenners bioekologiska modell för mänsklig utveckling och Antonovskys känsla av sammanhang har använts för att analysera individernas erfarenheter med ett fokus på utveckling och sysselsättningens betydelse. Datamaterialet består av en blandning av semistrukturerade intervjuer, observationer och dokument och har insamlats under totalt fyra dagar i verksamheten. Studien tyder på att en meningsfull sysselsättning har positiva effekter för individer oavsett om de får sin försörjning från det sociala företaget eller annat håll. För vissa individer blir det sociala företaget ett steg mot den öppna arbetsmarknaden. För andra individer är det en meningsfull tillvaro som kan tänkas bevara hälsa och förhindra återfall i missbruk. Trots att sysselsättning på det sociala företaget inte erbjuder en långsiktig trygghet uttrycker intervjupersonerna en rad olika positiva effekter som sträcker sig från bland annat stärkt självförtroende till förbättrad språklig förmåga. Några av de faktorer som tycks vara betydelsefulla för utvecklingen är stort inflytande över den egna arbetsbelastningen och arbetsuppgifterna, låg grad av kontrollerande inslag från verksamheten, samt en öppen och tillåtande arbetsmiljö.

Detta är en kvalitativ studie, ämnad att ge bättre förståelse för muslimska kvinnors upplevelser av slöjans betydelse i det svenska samhället. Genom intervjuer med åtta slöjbärande kvinnor i Stockholm, diskuteras kvinnornas upplevelser om slöjbärandet i olika offentliga rum: hur de upplever bemötande från personer i specifika samhälleliga kontexter och i andra platser i det svenska samhället. Resultatet visar att det förekommer särbehandling och diskriminering i sociala och offentliga kontexter, samt även på den svenska arbetsmarknaden. Sammantaget visar den här studien att det är svårt för den ”beslöjade kvinnan” att bi betraktad som en egen individ, istället definieras hon utifrån slöjan - och möts av fördomsfulla värderingar och reaktioner. Den här studien illustrerar hur slöjan både provocerar och utmanar föreställningen om den beslöjade kvinnan som ”annorlunda” och mindre kompentent.

Sverige tar emot fler och fler högutbildade invandrare varje år. De börjar med att gå till de olika svenska kurser som finns som Svenska för invandrare (Sfi) eller Intensivsvenska för akademiker (Sifa), men det är ingen garanti för att lära sig svenska på en nivå som hjälper dem till en snabbare väg till arbetslivet. Undersökningen är fokuserad på invandrare som kommer till Sverige med en akademisk utbildning, det vill säga, en utbildning på universitets nivå som är minst tre år. Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll svenskan spelar för högutbildade invandrare när det är dags att hitta ett kvalificerat jobb samt undersöka om det finns andra faktorer som hjälper dem att snabbare hitta ett kvalificerat jobb. Resultatet visar att det finns andra faktorer som väger mer än själva behärskningen av svenska. Genom de djupa intervjuerna som genomförs i studien, kommer man fram till att en av de viktigaste faktorerna som påverkar hur snabbt man hittar ett jobb är kontakter. En till faktor som informanterna anger är behärskning av engelska. Till sist påpekar informanterna att tillgången till en praktikplats är mycket viktig, inte bara för att hitta ett lämpligt jobb, utan också för att få värdefulla kontakter som kan leda till arbetsmöjligheter.