Syftet med studien var att undersöka om och hur kvinnor upplever att deras föräldraskap och föräldraledighet har påverkat deras arbetssituation i förhållande till tre förutbestämda huvudteman: löneutveckling, karriärmöjligheter och det mentala hälsotillståndet. Syftet var även att undersöka vad kvinnorna ansåg vara de bakomliggande faktorerna till deras upplevelser. Studien var av kvalitativ ansats då vi strävade efter att få en sådan djup förståelse och beskrivning av fenomenet som möjligt. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer med tio kvinnor som analyserades med en tematisk analys. Resultatet visade att upplevelserna var både negativ och/eller positiv och att kvinnor upplevde att deras arbetssituation kan påverkas negativt av föräldraskap och föräldraledighet. I studien uppmärksammas två specifika underteman som samtliga kvinnor ansåg vara de främsta bakomliggande orsakerna till deras upplevelser: förena arbete med föräldraskap och chefen

Svenska för invandrare, sfi, är en frivillig språkutbildning för alla immigranter i Sverige, som har funnits sedan 1970-talet. Genom den etableringsreform som togs i bruk 2010 har alla flyktingar rätt till ett integrationsprogram där sfi ingår. Sfi utbildningen är gratis och även andra slags migranter kan ansöka om utbildningen på egen hand, men får inte ersättning för det. I denna uppsats analyseras statliga dokument, som Skolverkets kursplan och Skolinspektionens utvärdering av utbildningen, för att undersöka vad dessa förmedlar för integrationen. Fem intervjuer med immigranter som har gått sfi utbildningen används, vilka bidrar med åsikter om hur de anser att utbildningen har fungerat i praktiken för att främja integrationen i samhället. Rektorn för sfi i Gävle kommun används även som material för att få kommentarer om hur kommunen arbetar med detta. Slutsatsen av undersökningen kan sammanfattas utifrån att informanterna inte hade tagit del av de samhällsorienterande målen fast det står i kursplanerna att de ska uppnås. Däremot anser informanterna att om detta skulle fungera i praktiken skulle integrationen i det svenska samhället förenklas för de nyanlända immigranterna. Den viktigaste slutsatsen som kan tas från denna uppsats är att förbättring inom sfi:s utbildning måste ske för att skapa fler verktyg för integrationen i samhället och på arbetsmarknaden.

Allt fler individer väljer idag att utbilda sig på högskole- och universitetsnivå. Utbildningspolitikens mål är att öka inflödet av studenter i det svenska samhället och därmed har stora satsningar gjorts på utbildning. År 2014 har Sverige en budget på 60 miljarder kronor för utbildning och universitetsforskning men ändå går det 70 000 arbetslösa akademiker idag. Under utbildningens gång har det växt fram ett intresse att studera vad som händer på arbetsmarknaden när allt fler individer väljer att vidareutbilda sig. Syftet med studien är att öka förståelsen gällande individers uppfattningar kring utbildningens betydelse på arbetsmarknaden idag. Vi har valt att utföra en kvalitativ studie med hjälp av semistrukturerade intervjuer samt utgått från det hermeneutiska perspektivet. Vårt urval består av fem studenter som går sitt första år på ett personalvetarprogram samt fem förvärvsarbetare som innehar en personalvetarexamen och som idag arbetar inom HR. Vi valde att studera denna grupp då personalvetarutbildningen har ökat antalet platser fram tills idag och vi ville därmed ta del av dem som studerar programmet samt de som arbetar inom området idag. Resultatet visar att våra respondenter var eniga om att utbildning har en stor betydelse i dagens samhälle. Samtliga respondenter menar att utbildning är ett krav för att ta sig in på arbetsmarknaden. De är medvetna om att utbildning inte leder direkt till ett arbete utan att det är upp till individen själv att förvalta sin utbildning. De betonar att det inte finns tillräckligt med högkvalificerade yrken och ser tendenser till att individer som inte har en utbildning tenderar att bli socialt exkluderade i samhället. Respondenterna anser att ett resultat av att fler utbildar sig kan leda till att utbildningen sjunker i värde samt medför en risk för utbildningsinflation. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Under senare tid har fackföreningarna tappat allt fler medlemmar, en företeelse som inte bara skett i Sverige, utan även internationellt. Med anledning av förändringar på arbetsmarknaden i form av ökad global konkurrens, har företagen hittat nya lösningar för organisering av arbetskraften och nya anställningsvillkor tenderar att splittra den förut mer homogena arbetsskaran. Förhandlingar sker idag allt mer på företagsnivå, och de anställda knyts närmare företaget. Då arbetslivet tenderar att bli mer individualistiskt ställs frågan om kollektivet har någon betydelse idag. Med följande bakgrund är ett sjunkande medlemsantal inom facket något som måste ses i en vidare kontext. Uppsatsens syfte är att belysa medlemmars och fackliga företrädares inställning till facket ur följande aspekter: förändring på arbetsmarknaden, förändring på arbetsplatsen samt hur ett mer individualistiskt förhållningssätt påverkar kollektivets betydelse, och hur detta påverkar relationerna mellan fack-medlem-arbetsgivare. Uppsatsens empiriska del utgår från en kvalitativ ansats, där intervjuer genomförts med medlemmar och med fackliga företrädare från tre olika LO förbund samt från Vårdförbundet. Uppsatsens teoretiska del utgår från Lysgaards (2001) teori om arbetarkollektivet. Den framställer arbetarnas underordning och utveckling av kollektivet som skydd mot arbetsgivaren. Förutsättningar för detta är principerna om närhet, likhet och problemsituationsbetingelser. Då tidigare forskning i mångt och mycket argumenterat för att människor idag inte delar de kollektivistiska värdena, indikerar denna studie på att det fortfarande finns ett behov av kollektivet, inte minst i form av trygghet på arbetsmarknaden. Studien pekar på att facket skyddar dem som redan har trygga anställningar, och mer utsatta grupper på arbetsmarknaden, som till exempel bemanningsanställda omfattas inte av fackets skydd. De fackliga företrädarna framhåller vikten av att förhandla bra lokala avtal för att upprätthålla förtroendet för facket, men i själva verket har de väldigt lite att sätta emot, och går istället arbetsgivaren till mötes. Medlemmarna uppskattar hjälp av facket vid löneförhandling, men i andra mer praktiska frågor vänder man sig hellre till chefen. Facket tenderar att bli något man tar hjälp av först när problem inträffar. De fackliga kärnfrågorna, lön och trygghet, är de faktorer medlemmarna först och främst vill att facket tillgodoser. / Program: Magisterutbildning med inriktning arbetsvetenskap

The change in the information society has affected the development of the labour market for information specialists and informants as well as their roles. Companies are now aware of the fact that information specialists have a variety of important skills and competence that is important for them. The goal of this thesis is to see what defines an information specialist and an informant and also to find out their situation on the labour market. The similarities and differences between the two professions will also be discussed in the thesis. The main method used is the investigation of the job advertisements in the journal DIK-forum from the year 2000 and year 2004. It will help to examine some changes of the labour market seeing if it is going up or down. The literature review includes positive and negative forecasts of experts about the roll of information specialists and informants in the labour market. The results of the empirical investigation showed that the labour market demanded less information specialists in 2004 than in 2002, but there was a good chance that it is going to turn around. According to the advertisements, the work assignments of information specialists and informants have grown closer together. Of course, there still are some differences between them, information specialist are responsible for a large area of the company concerning the use and provision of information for different levels and tasks of organisational work, while informants are more focused on producing information within the organisation. / Uppsatsnivå: D

AbstraktPå dagens globala och konkurrensutsatta arbetsmarknad ställs höga krav på att individen själv ska ta allt mer eget ansvar för sin sysselsättning. Därmed ställs det krav på att medborgare utvecklar sig själva och sin kompetens för att bli attraktiva på arbetsmarknaden. Dessa krav kan sammanfattas i det aktuella begreppet anställbarhet. En grundförutsättning för att anställbarhet ska fungera och skapa välfärd är att stat och företag ger goda möjligheter för individen att öka sin anställbarhet. Samtidigt som anställbarhetsdiskursen växer har en expansion skett av alternativa former för arbete, såsom inom den växande bemanningsbranschen vilken blivit en allt viktigare del av arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att utifrån uthyrningsanställdas upplevelser undersöka om, och i så fall hur, bemanningsbranschen påverkar dessa individers anställbarhet. Vi har som teoretisk utgångspunkt Garsten och Jacobssons teori om anställbarhet samt Foucaults teori om självstyrning. Studien är kvalitativ, baserad på semistrukturerade, individuella intervjuer. Det empiriska materialet har bearbetats genom kodning och kategorisering för att finna mönster. Resultatet visar delvis på skilda erfarenheter hos respondenterna men även att vissa tydliga mönster går att finna. Likheter och skillnader mellan grupper är även framträdande i materialet. Slutsatserna vi kan dra av vår studie är att den intervjuade uthyrningspersonalens anställbarhet har påverkats genom deras anställning hos bemanningsföretagen. Hur stark denna påverkan är samt vilka delar av anställbarhetsbegreppet den innefattar skiljer sig däremot åt mellan individerna. Skillnaderna beror bland annat på vilken bransch de arbetar inom, vilken åldersgrupp de tillhör samt längden på deras uppdrag. Denna påverkan verkar till största del vara till det bättre, alltså att den fungerar främjande för dessa individers anställbarhet. Vi har sällan kunnat se någon direkt negativ påverkan som skulle ha kunnat resultera i att anställbarheten försämrats. Däremot har vi kunnat se tecken på bristfälliga förutsättningar för att vissa delar ska kunna utvecklats för uthyrningsanställda inom bemanningsbranschen. De delar som uthyrningsanställda verkade ha störst möjlighet att utveckla är social kompetens, tillägnande av bred kunskap där man lär sig lite om mycket samt meriter i form av ett stärkt CV. De komponenter som de intervjuade verkade ha sämre förutsättningar att stärka var utbildningskapital, specifika kunskaper samt egenskaper såsom att vara initiativtagande.

The subject of this paper is the library job market in Sweden 1975-1995. Job advertisementsin the periodical of DIK Association (the Swedish federation for occupational groups thatworks with documentation, information and culture) have been studied.1975, 1980, 1985, 1990 and 1995 there were 2 170 advertisements of situations for librarians.They have been examined with focus on the following:situation description:qualifications requested:• type of library• size of municipality•county• hours per week• duration• designation• tasks• education• knowledge of languages• knowledge of specific subjects• knowledge of computers• experience• driving licence, carStatistics have been made. The figures of the five years have been compared to give a pictureof the development.The results have also been compared with what has been written about the changes that arehappening on the labour market in general, and similarities and differences have been pointedat.

Studien grundade sig på sex semistrukturerade intervjuer samt en pilotintervju med yrkesverksamma personer med erfarenhet av att rekrytera programmerare. Undersökningen gav perspektiv kring både hur de bedömer, men även vad de värderar när de bedömer kandidaternas personlighet. Studien visar att arbetsintervjun utgör det främsta underlaget vid bedömningen av efterfrågade personlighetsdrag. Problemlösnings- och logisk förmåga var högt eftertraktat och olika former av tester användes ofta för att bedöma detta. Att kunna samarbeta och vara flexibel visade sig vara en förutsättning för att anses anställningsbar. Utöver detta framhävdes konsultmässighet som någonting som relativt ofta saknades hos arbetssökande programmerare, vilket beskrevs som en förmåga att vara utåtriktad och säljande. Detta resultat går dock delvis emot aktuell forskning som visar att personer med fallenhet för programmering tenderar att vara mer tillbakadragna. Dessutom bedömdes de arbetssökandes personligheter i termer av hur de passar in arbetslaget eller den övergripande företagskulturen. Avslutningsvis var informanterna överens om att personliga egenskaper var minst lika viktiga som praktisk kompetens.

<p>Studiens övergripande syfte har varit att undersöka vilka upplevelser personer med utländsk bakgrund har av att leva med inflytandet från flera kulturer, samt hur det påverkar deras syn på den egna etniska identiteten. Mer precist har fokus riktats mot barn till utrikesfödda personer och deras upplevelser av deras etniska identitet. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie har varit interaktionistisk.Studiens syfte mynnade ut i tre frågeställningar som lyder: Hur upplever barn till utrikesfödda personer sin etniska identitet? På vilket sätt har interaktionen med omgivningen bidragit till skapandet av de utrikesfödda barnens etniska identitet? Upplever barn till utrikesfödda personer att deras självupplevda och/eller av omgivningen tillskrivna etniska identitet utgör en börda eller en tillgång i det svenska samhället, exempelvis när de söker arbete? För att besvara frågorna har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts under hela arbetsprocessen. Sex personer med olika kön, bakgrunder och åldrar har intervjuats. Den gemensamma nämnaren för dem har varit att deras föräldrar kommer från ett utomnordiskt land.Studiens resultat visar på att barn till utrikesfödda, i denna studie, idag har en positiv inställning till sin utländska bakgrund. De upplever sig själva tillhöra först och främst en etnisk grupp. Vilken grupp det är varierar då interaktionen med det omgivande samhället har en stor betydelse. Både föräldrarna men också det svenska samhället (med dess maktstrukturer) har en inverkan på dessa individers upplevelse av sin etniska identitet. Det har också framkommit att merparten av de intervjuade inte upplever sin utländska bakgrund som en börda i det svenska samhället, exempelvis vid sökandet av arbete på den svenska arbetsmarknaden.</p>

<p>Föreliggande studie belyser den arbetslivsinriktade rehabiliterarens egen uppfattning om sin yrkesroll och eventuella rollkonflikt som kan uppstå, genom att yrkesrollen innefattar en dubbel roll, att både vara myndighetsperson och ”hjälpare”.</p><p>Vi valde att göra en kvalitativ undersökning och genom åtta intervjuer med yrkesverksamma inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen fick vi fram vårt empiriska material.</p><p>Detta bearbetades sedan genom att vi till viss del använde Grundad teori som metod.</p><p>Resultatet påvisar att det existerar varierande uppfattningar om den dubbla yrkesrollen och upplevelse av rollkonflikt. Genom ett tydligt och respektfullt bemötande gentemot de individer man arbetar med och stöd inom den egna verksamheten hanteras en eventuell rollkonflikt. Faktorer som påverkar yrkesrollen och dess utförande och därmed har inverkan på rollkonflikt är samverkan med andra myndigheter, arbetsmarknaden och ständigt föränderliga politiska och organisatoriska krav och riktlinjer.</p><p>Vår teoretiska inspirationskälla har varit Erving Goffmans dramaturgiska rollteori. I denna jämställs verkligheten med en teaterföreställning där individen framför olika roller.</p><p>Denna teori passade därför bra att applicera på vår studies resultat eftersom vi studerat yrkesroll och rollkonflikt.</p>