Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Invandrarkvinnor har haft störst svårigheter att integreras på den svenska arbetsmarknaden och är därför arbetslösa i större utsträckning än jämförbara grupper. Den här studien syftar till att undersöka hur invandrarkvinnor upplever sina möjligheter att komma in på arbetsmarknaden samt att undersöka vilka eventuella hinder och speciella förutsättningar i etableringsprocessen som dem upplever. Som en del av detta undersöker vi hur invandrarkvinnor upplever att myndigheterna hjälpt dem att integreras i arbetslivet. Studien baseras på en kvalitativ ansats i form av intervjuer med invandrarkvinnor från mellanöstern. Studien utgår från ett intersektionalitetsperspektiv för att förklara kvinnornas situation samt för att få en förståelse för vilka aspekter som påverkar deras etableringsprocess in på arbetsmarknaden. Resultatet visar att invandrarkvinnor upplever att de befinner sig i en svår situation på grund av att de saknar utbildning, arbetslivserfarenhet, språkkunskaper och lämplig kulturell kompetens. En viktig bakomliggande faktor är att kvinnorna är uppfostrade i hemländer med starka patriarkala strukturer vilket medför att de är djupt präglade av en traditionell kvinnoroll. Resultaten visar vidare att kvinnorna upplever att de särbehandlas på grund av att de avviker från rådande normer i det svenska samhället vilket gör att de exkluderas och diskrimineras på arbetsmarknaden. Slutligen indikerar resultaten att Arbetsförmedlingen inte har tillräckliga resurser för att ge stöd till invandrarkvinnor i en effektiv etablering på arbetsmarknaden vilket bidrar till att de drabbas av segregation och exkludering.

No description available.

Statistik visar att andelen personer med utländsk bakgrund som förvärvsarbetar är låg jämfört med inrikesfödda. Bland förvärvsarbetande personer med utländsk bakgrund är andelen lägst för personer som har kommit till Sverige på grund av flykt eller anknytning. Andelen förvärvsarbetande personer med utländsk bakgrund ökar med tiden, men är fortfarande låg efter tio år i landet. Det finns även skillnader mellan kvinnor och män, då andelen förvärvsarbetande kvinnor är lägre än andelen män. Konsekvenser som kan uppstå för personer som inte kommer in på arbetsmarknaden är socialt utanförskap, hälsoproblem och ekonomiska problem.  Syftet med studien är att genom kvinnors livsberättelser studera deras väg in på arbetsmarknaden samt eventuella möjligheter och hinder som kan uppstå. För att uppnå syftet har en narrativ metod använts med hjälp av livsberättelser. Studiens resultat visar att privata kontakter har varit betydelsefulla för kvinnorna för att kunna komma in i arbete eller praktik. Resultatet visar även att myndigheters insatser inte varit tillräckliga för att hjälpa kvinnorna in på arbetsmarknaden. Slutsatser av denna studie är att de resultat som har framkommit stämmer överens med tidigare forskning och teorier på många områden. Bland annat kan personers språkkunskaper och utbildningsnivå påverka deras väg in på arbetsmarknaden. Majoriteten av intervjupersonerna i vår studie har högre utbildning, men har trots det svårigheter att få arbete eller praktik. Studien bidrar till en ökad förståelse och bild av de utmaningar och situationer som personer som kommer till Sverige kan stå inför. / Statistics show that the proportion of people of foreign origin in employment is low compared with those born in Sweden. Amongst acquisiton workers with foreign background the percentage is lower among people coming to Sweden as refugees or due to connection with a relative. The proportion of employed people increase with time, but after ten years in the country it is still low. There are also differences between men and women, where the proportion of working women is lower than among men. Consequences that can arise for people who do not enter the labor market are social exclusion, health problems and financial problems. The aim of this study is by womens lifestories examine the way to the labour market as well as eventual possibilities and obstacles that can arise. To achieve the aim of the study a narrative method has been used by lifestories. The process of the empirical material was completed with the use of narrative analysis. The result shows that private contacts has been very important for the women to get in to work or internship and that the efforts by the authorities to help the women in to the labour market has been insufficient. Conclusions of the study is that the results have been consistent with previous research and theories in many areas. Among other things, people's language skills and education affect their way into the labour market. The majority of the participants in our study, however, has higher education, but despite that they have difficulty of finding work or training. The study contributes to a better understanding and picture of the challenges and situations people who come to Sweden may face.

Tidigare forskning har konstaterat att könsojämlikheten på arbetsmarknaden utgörs av fler aspekter än enbart löneskillnader, utan består även av betydande skillnader mellan kvinnor och män avseende andra arbetsvillkor. Denna kvantitativa studie undersöker ersättningsbarhet som en aspekt av könsojämlikhet och syftar till att studera hur kön samverkar med graden av ersättningsbarhet, relaterat till generellt och företagsspecifikt humankapital. Trots den begränsade forskningen kring ersättningsbarhet förväntar sig studien, med bakgrund i tidigare forsknings konstaterande avseende arbetsmarknadens könsojämlikhet, att det även finns en könsskillnad vad gäller ersättningsbarhet. Studiens hypotes är att män i högre utsträckning är svårare att ersätta än kvinnor i sina positioner på arbetsmarknaden. Analysen baseras på datamaterial från Levnadsnivåundersökningen 2010. Studien finner att kvinnor är mer utbytbara än män på arbetsmarknaden och därför verkar kön ha betydelse för en individs ersättningsbarhet. Varken utbildningsinriktning, utbildningsnivå eller arbetsmarknadsrelaterade faktorer kunde marginellt förklara denna könsskillnad, men största delen återstår oförklarad. För framtida forskning föreslås bland annat att vidare undersöka sambandet mellan kön och ersättningsbarhet för att identifiera vilka faktorer som faktiskt orsakar den påvisade könsskillnaden, förslagsvis inkludera de faktorer som studien bedömer saknas. Alternativt fortsätta studera individens subjektiva uppfattning om sin ersättningsbarhet i mer av ett mikroperspektiv.

Syftet med studien är att bidra med ökad förståelse för hur studenter i slutskedet avsin utbildning upplever övergången mellan studentliv och arbetsliv. Studien är avkvalitativ karaktär och empirin är genererad ur semistrukturerade intervjuer med tiostudenter som läser sin utbildning genom fristående kurser vid Linköpings universitet.Resultatet i undersökningen visar att studenter inom olika områden har skildauppfattningar om hur man upplever denna övergång samtidigt som många är överensom att konkurrens och krav är något som på arbetslivets sida ökar för varje år som går. Studien har ett tydligt fokus på den upplevda verkligheten hos studenterna och avståri stora drag från att dra slutsatser från statistik inom området.

This paper analyses the determinants of (Finnish, Polish, Thai and Iraqi) foreign-born women labour market employment rate in the Swedish labour market from 2005-2015. This study uses Human Capital Theory, the theory of Social Network and explanatory factors such as time of residence, culture and the reason for immigration. Further, this study provides a description of the researched groups and a presentation of previous research in the field. Statistics have been applied to account for the differences between the researched groups. The results high- light and explains the main differences between the researched groups in comparison with each other and native-born women. The study shows that foreign-born women have an overall lower labour market participation rate compared to native-born women. The result shows that Finnish women have the highest labour market participation rate among the researched foreign-born women groups in Sweden followed up by the Polish, Thai and Iraqi women. Furthermore, the results have shown that foreign-born women are heterogeneous group of different levels of employment which have been influenced by different factors, such as culture and education, depending on the country of origin.

I samhällskunskapens läroböcker har synen på elevers framtid förändrats från 1980-talet tills 2020. Genom att applicera Bourdieus kapitalbegrepp och Paulsens teori om det värdefulla arbetet har studien visat att arbetsmarknaden har gått från att vara i snabb förändring genom datoriseringen och därigenom möjlighet till mer fritid under 1980-talet till att numera fokusera på entreprenörskapsandan. Denna ämnesdidaktiska studie har gjorts med syfte att uppmärksamma hur olika socialskikt framställs i läroböckerna och hur läroböckernas syn på arbetsmarknaden och elevers framtid skiljer sig åt genom att jämföra läroböcker från två olika perioder. Frågeställningarna som analysen utgått ifrån är Hur framställs arbetsmarknadens krav på kompetens i läroböckerna?, Hur framställs individens villkor och förutsättningar på arbetsmarknaden? och På vilket sätt har synen på arbete och utbildning förändrats från 1980-talet till 2020? Studien visar att kravet på kompetens har ökat och att man som arbetstagare hela tiden ska vara positiv till vidareutveckling på arbetsmarknaden. Om en arbetstagare blir arbetslös finns det en risk att bli långtidsarbetslös vilket anses vara problematiskt både i dagens läroböcker och läroböckerna från 1980-talet. Läroböckerna under 1980-talet gav en utopisk framtidsvy där datoriseringen kunde bidra till ökad fritid och tid till kreativitet. Detta förmedlas dock inte i de nyare läroböckerna som istället genomsyrades av den hårda konkurrensen och att arbetstagarna ska vara beredda på att göra nästan vad som helst för att få ett jobb. Entreprenörskap lyfts också som ett attraktivt jobb där uppgiften att skapa nya jobb skrivs fram.

Det är idag svårt för nyutexaminerade att träda in på arbetsmarknaden då många arbetsgivare anser attnyutexaminerades kompetenser, som erhålls genom en universitetsutbildning, inte möter arbetsmarknadens kompetenskrav. För att kunna minska kompetensgapet och underlätta övergången från universitetsstudier till arbetsliv, behöver det lyftas fram vad som efterfrågas på dagens arbetsmarknad. Studiens syfte blev därför att analysera eventuella skillnader mellan jobbannonser riktade till nyutexaminerade, utan tidigare arbetslivserfarenhet från yrket, respektive arbetssökande med tidigare arbetslivserfarenhet från yrket, med fokus på kompetens. För att besvara syftet användes mixed methods, i form av kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan de båda grupperna. Det framgick skillnader i hur rubrikerna var utformade, vilka mjuka kompetenser som efterfrågades samt hur kompetensutveckling framställdes.Dessa skillnader kan vara ett resultat av arbetsgivares uppfattning om att nyutexaminerade har bristfälliga kompetenser för att kunna verka på arbetsmarknaden. Därav behövs mer forskning kring nyutexaminerades övergång från universitetet till arbetslivet för att kunna förbättra nyutexaminerades möjligheter till inträde på arbetsmarknaden.

Tidigare forskning visar att studenter med examen inom humanioraämnen spenderar längre tid i arbetslöshet, har oftare arbeten som har låg eller ingen relevans till deras tidigare utbildning och arbetar oftare deltid än studenter från andra utbildningar. Trots detta visar statistik på att ett stort antal studenter ansöker till kandidatprogram inom humaniora varje år.Syftet med denna studie är att undersöka hur etableringsprocessen har sett ut för studenter med kandidatexamen inom humaniora. Studiens frågeställningar lyder: Hur har respondenterna upplevt sin övergång från heltidsstudier till arbete som huvudsysselsättning efter examen? Vilka faktorer tror respondenterna kan ha påverkat deras möjligheter till att erhålla ett arbete som huvudsysselsättning efter examen? Vilka insatser anser respondenterna att kandidatprogrammen gjort för att öka deras möjligheter att erhålla ett arbete som huvudsaklig sysselsättning efter examen?Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex före detta humaniorastudenter som har etablerat sig på arbetsmarknaden och har förvärvsarbete som huvudsaklig sysselsättning vid intervjutillfället.Studien visar att det är flera faktorer som ömsesidigt och i interaktion med varandra haft en påverkan på respondenternas möjlighet att erhålla ett arbete som huvudsaklig sysselsättning. Några faktorer som varit betydelsefulla är: arbetsmarknad, geografiskt läge, kamrater, arbetsplats och familj. Det framkommer även att ovissheten som respondenterna upplever inför framtida arbetsliv kan hanteras genom att de utnyttjar vad teorin om planned happenstance benämner som slumpen. Respondenternas sociala kapital har varit en dörröppnare för dem när det kommer till arbetsmöjligheter. Slutligen så framkommer det även att respondenternas habitus och handlingshorisont har varit en påverkansfaktor för vad de ser som möjliga val i sin karriärutveckling.