With the implementation of ‘the Swedish model’ and the new Rehn-Meidner-system, active labor marketpolicies became an important part of Swedish social democracy in the 1950-and 60s. With the term ‘active’ onerefers to direct methods of improving labor market conditions funded by the state, such as education and supportof the unemployed. In contrast, passive labor market policies only refer to state funded allowances. With acontinued rise of interest regarding these policies, this study aims to investigate and map out the politicalattitude of three Swedish parties regarding their own labor market policies. These are then compared to theviews of the traditional labor market policies, which presents us with interesting similarities and differences.The parties which are treated in this research are the Social Democrats, the Centre Party and the Moderate Party.In order to analyze how these parties actively frame their preferred policies, this study develops an appliancebased on the principles of framing as a rhetorical method, which then is used to analyze three kinds of officialtexts published by the parties themselves. One then finds that while the Social Democrats share a lot ofimportant similarities to their traditional values, some interesting differences appear regarding the importance ofnational businesses and entrepreneurship. Moreover, the Centre Party proves to have some important values incommon with the reference point, although it pushes more policies in line with economic liberalism whichwould prefer less involvement from the state. Lastly, the Moderate Party proves its liberal-conservative core as itgoes against most active labor market propositions. This study therefore concludes that, while there are sometraces of tradition left, Swedish labor market policy seems to be affected by a more liberal view of the marketand its actors.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

No description available.

Diss. Lund : Univ., 2004.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2004.

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2005.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

This essay is a quantitative study of Swedish municipal labour market policy. The essay uses methods and theoretical constructs from evaluation theory in general and policy evaluation I particular to assess whether the labour market policies and priorities of Swedish municipalities are effective in increasing labour market participation and decreasing dependency on social security handouts. The material used is statistic variables from all or most of Sweden municipalities relating to the costs, organisation, and prioritized methods of their respective labour market departments as well as results indicators in the form of statistics on employment, dependency on social welfare and entrance into the labour market.  The correlations between these variables are calculated using the IBM SPSS statistics programme, which provides the essay with several statistically significant as well as statistically insignificant correlations. The statistically significant findings of the essay and thereby its overall results suggest that investments in adult education, lowered taxes, a competitive business climate, allowing private adult education providers, a focus on matching those unemployed towards the labour market, practise working in the private sector, active job-application initiatives and guidance counselling are the key pieces of municipal labour market policy. Combined with an organisation of the labour market units of the municipalities together with its units for financial aid and integration of immigrants, these policies and priorities seem to generally amount to a better situation on the local labour market.

Vårt samhälle präglas av demokrati och politik. Sveriges riksdag och regering styrs av politiska parti som, vart fjärde år, ställer upp på val för att få så många röster som möjligt från väljarna. Ett steg i detta är att partierna sammanställer valmanifest och partiprogram för att förmedla sina ställningstaganden och sin ideologi. Denna kandidatuppsats riktar in sig på just dessa valmanifest och partiprogram. En idéanalys genomförs på socialdemokraternas partiprogram och valmanifest, mellan 1990-2010, för att undersöka ideologi och ställningstaganden inom arbetsmarknadsfrågan.

Arbetslösheten är ett problem i dagens samhälle, och särskilt drabbade är ungdomar i åldrarna 18-24. Sverige har under historiens gång arbetat flitigt med arbetsmarknadsåtgärder, särskilt de aktiva åtgärderna som syftar till att sysselsätta, utbilda och utrusta arbetslösa ungdomar för arbetsmarknaden. Södertälje har liksom andra storstäder i Sverige länge kämpat mot segregationsproblematiken och den höga arbetslösheten bland ungdomar. Uppsatsen bygger på en komparativ studie baserat på Telge Tillväxt AB (TTAB) och Klivet. TTAB startades 1 April år 2010 av Arbetsförmedlingen, Södertälje Kommun och näringslivet. Det uppsatta målet var "Halverad ungdomsarbetslöshet i Södertälje på tre år". Klivet var ett projektföretag i Södertälje som startades med samma ändamål och varade i tre år (2004- 2007). Projektledaren Johan Brinck tillsammans med teamet, kontakterna och samarbetspartners uppnådde goda resultat och hjälpte flera att antingen hitta ett arbete eller studera vidare. Klivet lades på grund av minskade resurser. Syftet med uppsatsen är att undersöka de metoder som används inom TTAB, se hur företaget kan hjälpa ungdomar att komma ur arbetslöshet och jämföra deras metoder med Klivet, givet deras gemensamma fokus. Information om TTAB har erhållits genom intervjuer med Fayyad Assali chefen för kompetensutbildningen samt ungdomarna engagerade i TTABs program samt diverse dokument. Information om projektet Klivet erhölls genom en intervju med f.d. projektledaren Johan Brinck samt dokument om projektet. Resultatet visade att Klivet dubblade sitt satta mål och 63% av deltagarna gick vidare till arbete eller studier. TTAB har i dagsläget haft ca 300 deltagare vilket är hälften av sitt satta mål. Men utav deltagarna så gick 72% vidare till arbete eller studier. TTAB har fokus har varit arbete till ungdomarna medan Klivet har fokuserat på helheten av individen.