Diss. Göteborg : Univ., 2004.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2004.

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2005. / Härtill 6 uppsatser.

För tjugo år sedan lades fartygstillverkningen ned vid Kockums varv i Malmö. Det blev inledningen för en strukturomvandling på Malmös arbetsmarknad som än idag inte återhämtat sig. Under dessa 20 år har Malmö förändrats i många avseende, och den här studien är inriktad på de senaste 13 åren.För ungefär 13 år sedan upplöstes även det som i samhällsekonomiska kretsar kallas den svenska modellen och som bland annat gick ut på att staten skulle ta ett ansvar för att arbetskraftens kompetens motsvarar arbetsmarknadens efterfrågan. I inledningen av 2007 bantade Komvux Kronborg kraftigt sin verksamhet som en följd av bland annat minskat stadsbidrag. Syftet med undersökningen är att se vem som läser på komvux Kronborg ur ett individperspektiv och varför de gör de ur ett samhällsperspektiv. Studien är gjord utifrån den svenska modellen, en vidareutveckling av Keynes samhällsekonomiska teorier om samhällets ansvar för en långsiktig ekonomisk tillväxt. Undersökningen är gjord med utgångspunkt både i kvantitativa och kvalitativa undersökningar i form av enkäter och intervjuer. Resultatet från enkäter och intervjuer är kopplade till statistik för Malmö.Utifrån ett individperspektiv kan det konstateras att elevgruppen de senaste 13 åren blivit markant yngre samtidigt som den har en längre utbildningsbakgrund. Ungefär två tredjedelar av eleverna har som mål med sina studier att gå vidare till högskolan. Andelen studenter som har arbetslöshet som alternativ till sina studier har under samma period minskat. Utifrån ett samhällsperspektiv visar studien att komvux Kronborg haft betydelse för den ökade utbildningsnivån i Malmö genom att studien påvisar ett samband mellan komvuxstudier och högskolestudier.

Vi har i vårt arbete undersökt ett ideellt projekt, New City i Malmö - ett utvecklingspartnerskap som arbetar för att underlätta för ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Grunden till dess tillkomst ligger i en statlig utredning, som belyser en kategori unga utanför med svårigheter att få sina behov tillgodosedda i myndighetskontakter och genom ordinarie arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Förslag ges i utredningen till en försöksverksamhet med s.k. navigatorcentra, som New City, som söker upp ungdomarna och ger dem stöd utifrån ett helhetsperspektiv på deras situationer. Syftet med vår studie är att undersöka vilka metoder som används inom projektet, jämfört med i kommunala arbetsmarknadsåtgärder för ungdomar. Vi vill också ge en bild av individers upplevelser av verksamheten. Kunskap om New Citys arbetssätt och kompetenser har vi fått genom en verksamhetsberättelse som återges i bakgrundskapitlet, samt från en intervju med en anställd coach, vilken redovisas i resultatdelen. Fakta om kommunala ungdomsåtgärder och dess styrande regelverk och målsättningar, samt om sysselsättningspolitiken i Malmö, har erhållits via litteraturstudier och dokument från Internet. Dessa presenteras i kapitel 1. Genom kvalitativa intervjuer med ovan nämnda coach och fyra ungdomar inom projektet har vi tagit del av upplevelser av verksamheten. Resultaten av intervjuerna visar att coachernas kompetenser och engagemang är avgörande i arbetet med ungdomarna. De motivationshöjande och vägledande samtalen med dessa uppskattas av deltagarna. Friheten för de anställda att själv utforma arbetssätten skiljer projektet från de kommunala åtgärderna, och har en positiv inverkan på bemötandet av individen. Samtliga intervjuade ungdomar mår bättre sedan de började besöka New City, och coacherna har lyckats väl med att skapa individanpassade lösningar för dessa.

SammanfattningVi har med vårt examensarbete velat undersöka Arbetsmarknadsverket (AMV) och dess verksamhet. Vårt syfte var att närmare studera mål, styrning, organisation och enhetlighet. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi har intervjuat tjänstemän inom AMV.Vi har i vår kunskapsbakgrund velat ge en bild av AMV: s organisation och verksamhet. Detta har vi gjort för att öka förståelsen för vår studie om Arbetsmarknadsverket. Vi har även tagit fram och presenterat de teoretiska perspektiv som vi ansåg vara relevanta för vårt syfte och vår resultatanalys. Vi resonerar här framförallt kring decentralisering, mål- och resultatstyrning samt olika styrningsmodeller.I vårt resultat har det framkommit att det har skett stora förändringar inom AMV sedan decentralisering och mål- och resultatstyrning infördes. Alla chefer är positiva till ökad enhetlighet, tydligare definition av arbetsuppgifterna och mer ordning och reda. Däremot har kritik framkommit mot den svårhanterliga administrationen. De centralt styrda målen bryts ned till operativa mål på respektive arbetsförmedling där de sedan verkställs. Målen är enligt cheferna svåra att tolka, sätta och mäta. Trots detta anser de att målen i princip uppfylls. Alla våra intervjuade säger att de strävar efter att uppnå enhetlighet men menar att det är svårt p.g.a. olika förutsättningar och ett otydligt regelverk. Cheferna ger uttryck för att det finns flera hinder för att nå effektivitet inom organisationen, t.ex. ekonomi, politiska svängningar samt många och stora uppdrag.Vi menar att AMV trots dessa förändringar i verksamheten är en väldigt styrd organisation. Kontroll- och uppföljningssystemet har medfört en ökad administration och därmed en mer byråkratisk organisation. Tolkningsutrymmet medför att enhetligheten och ansvarsfrågan kan ifrågasättas. Målen uppfylls men hur de gör det kan få konsekvenser för den enskilde individen. Vi menar att effektiviteten och funktionssättet i arbetsmarknadspolitiken kan diskuteras.

Debatten om den stigande arbetslösheten och det försvårande inträdet på arbetsmarknaden för utsatta grupper är högst aktuell. Med det som bakgrund riktade vi in oss på gruppen, individer med nedsatt funktionsförmåga och på gymnasiesärskolan. Vårt syfte med studien är att analysera hur studie- och yrkesvägledare på gymnasiesärskolor arbetar med vägledningsprocessen. Frågeställningen lyder; Hur arbetar man som studie- och yrkesvägledare för att hjälpa elever med funktionshinder att lära sig hjälp till självhjälp? Används kreativa verktyg i vägledningssamtal för att underlätta processen och i så fall, vilka? För att besvara våra frågor valde vi att göra en kvalitativ undersökning med 7 olika studie- och yrkesvägledare. Studiens resultat är att studie- och yrkesvägledarna arbetar olika med sina elever. En del av vägledarna arbetar både med kreativa verktyg och övningar för att öka elevens självinsikt medan resterande respondenter till största del endast träffade sina elever inför deras praktikperioder. I de fall studie- och yrkesvägledare arbetade aktivt med kreativa verktyg och hjälp till självhjälp kunde vi relatera deras kompetenser till Krumboltz teori gällande uppmuntran och coachning, vi kunde även dra paralleller till Parsons trestegsmodell med insikt, utsikt och framsikt som ett ständigt återkommande moment. Vi har även valt att analysera respondenternas svar med hjälp av Goffmans sociologiska teori och begrepp ”stigma ”och att vara stigmatiserad.

Detta arbete behandlar vägledares arbete med att motivera personer med funktionsnedsättning att ta sig ut på arbetsmarknaden. Syftet med arbetet är delvis att undersöka vägledares kunskaper om de riktlinjer och insatser som finns för att underlätta för personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. Syftet är även att undersöka hur vägledare använder sig av motivationsteorier och modeller för att motivera personer med funktionsnedsättning. Våra frågeställningar lyder: •Vilka arbetsmarknadspolitiska riktlinjer och insatser, för personer med funktionsnedsättning, känner de vägledare vi intervjuat till? •Hur arbetar dessa vägledare med teorier och metoder för att motivera personer med funktionsnedsättning? Vi har använt oss av teorier som behandlar motivation, till exempel teorin om MI och lösningsfokus. Teorier om stigmatisering och KASAM har använts för att ge en djupare förståelse för den funktionsnedsattas upplevelse av samhället och av sin omvärld. För att samla in det empiriska materialet har vi använt oss av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sex intervjupersoner som arbetar inom två olika verksamheter. Det huvudsakliga resultat av undersökningen är att vägledarna har väldigt varierande kunskap om de insatser och riktlinjer som finns. Den mest använda teorin bland intervjupersonerna visade sig vara teorin om lösningsfokus. Det visade sig också att trots att intervjupersonerna kände till många teorier, så använder de sig bara av utvalda delar för att skapa sina egna arbetsätt utifrån dessa teorier.

Syftet med studien var att utifrån professionellas kunskaper och unga vuxnas upplevelser undersöka hur bestämmelsen i 4 kap 4 § SoL används i praktiken samt om den möjliggör chansen till självförsörjning. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer med försörjningsstödshandläggare, vägledare och unga vuxna med anknytningar till undersökningsområdet. Studien är induktiv med ett hermeneutiskt förhållningssätt och materialet har analyserats med hjälp av Maslows behovshierarki, empowerment teori samt tidigare forskning. Resultatet visade på att en kompetenshöjande insats i slutändan ska leda till självförsörjning, men även utvecklar deltagarnas psykiska välbefinnande. Även om deltagandet i den kompetenshöjande verksamheten är ett krav för att få försörjningsstöd, har de unga vuxna en positiv upplevelse av verksamheten och vägledarna i motsats till tidigare forskning. Anledningen till det positiva resultatet tycks bero på det individuella stödet och utformningen. / The purpose of the study was that based on professionals' knowledge and experiences of young adults explore how the provision in chapter 4 § 4 SoL used in practice and whether it allows the chance to self-sufficiency .This was done through qualitative interviews with welfare benefits administrators, counselor , and young adults with connections to the subject .The study is inductive with a hermeneutic approach and the material has been analyzed using Maslow's hierarchy of needs , empowerment theory and previous research. The result showed that a competence-raising effort will ultimately lead to self-sufficiency, but also develops the participants' psychological well-being. Although participation in skill-enhancing activity is a requirement to receive welfare benefits, the young adults have a positive experience of the activities and counselors in contrast to previous research. The reason for the positive outcome seems to depend on the individual aid and the design.

<p>Då Moderaterna, tillsammans med de övriga Allianspartierna, vann riksdagsvalet 2006 blev det också klart att en ny arbetsmarknadspolitik skulle komma att drivas i Sverige. Ändringar i bland annat arbetslöshetsförsäkringen har genomförts för att öka incitamenten för arbetssökande att acceptera ett jobberbjudande. Arbetslöshetsersättningen ska inte längre vara ett sätt att försörja sig på utan det ska löna sig att arbeta. Men vad betyder ändringarna i arbetslöshetsförsäkringen för de individer som drabbas av dem? Och hur konstrueras bilden av dessa individer i det empiriska materialet? Syftet med studien är således att undersöka hur Moderaterna konstruerar bilder av grupper som befinner sig utanför arbetsmarknaden, till exempel arbetslösa och förtidspensionärer. Syftet är också att analysera vilka lösningar Moderaterna presenterar på denna problematik samt vilka konsekvenser dessa åtgärder får för individer som står utanför arbetsmarknaden.</p>