Då Moderaterna, tillsammans med de övriga Allianspartierna, vann riksdagsvalet 2006 blev det också klart att en ny arbetsmarknadspolitik skulle komma att drivas i Sverige. Ändringar i bland annat arbetslöshetsförsäkringen har genomförts för att öka incitamenten för arbetssökande att acceptera ett jobberbjudande. Arbetslöshetsersättningen ska inte längre vara ett sätt att försörja sig på utan det ska löna sig att arbeta. Men vad betyder ändringarna i arbetslöshetsförsäkringen för de individer som drabbas av dem? Och hur konstrueras bilden av dessa individer i det empiriska materialet? Syftet med studien är således att undersöka hur Moderaterna konstruerar bilder av grupper som befinner sig utanför arbetsmarknaden, till exempel arbetslösa och förtidspensionärer. Syftet är också att analysera vilka lösningar Moderaterna presenterar på denna problematik samt vilka konsekvenser dessa åtgärder får för individer som står utanför arbetsmarknaden.

The aim of this paper is to research and discuss the role the cultural politics play for the Swedish employment office (Arbetsförmedlingen) and the meaning culture politics have within the labour market policy. A research has shown that Arbetsförmedlingen evaluates unemployed cultural workers differently than regular registered jobseekers. From an instrumental perspective on political implementation this can be considered as an anomali. Arbetsförmedlingen’s mandate derives from the government and its authority is a tool for carrying out state policy. A study, conducted on how Arbetsförmedlingen handles matching of culture jobseekers in the labour market can therefore be utilized as guidance towards possible answers regarding the state’s cultural policy in general. The problem formulation presented above led to the following inquiry: Does Arbetsförmedlingen have a cultural political assignment appointed by the government? Furthermore, what does the answer to the question imply regarding the Swedish cultural policy? A descriptive analysis of ideas are applied in order to examine governmental political documents and Arbetsförmedlingen’s regulations. The inquiry has generated a no answer for its question.  Arbetsförmedlingen does not have a cultural political assignment. The governmental organization has primarily a labour market political mission and in this context it signifies that it balances the cultural labour market. The result indicates that the Swedish cultural policy are presently diverting from the traditional Swedish model, where the state had a closer relationship to the culture and the culture workers.

Diss. Stockholm : Univ., 2003.

Diss. Göteborg : University.

The number of political parties in Sweden that are identifying themselves as caring for the labour politics and labour workers is increasing. Due to that and the upcoming Swedish parliamentary election in September 2018, I have investigated fulfillment of election pledges within the field of labour politics during two mandate periods seen to four cases. The questions that binds this thesis together is which of the four cases that have fulfilled the highest number and the highest percentage of the studied election pledges, and to what extent, during the mandate periods of 2006 to 2010 and 2014 to the 1st of May 2018. This is being made through a quantitative literature study which applies theory consuming methods of the responsible party model and the rational choice theory.   This study concludes that the socialist party, Socialdemokraterna, is the party that have fulfilled and started the highest percentage of the studied election pledges. Seen to the number, the socialist and environmental friendly coalition, de rödgröna, had the highest full fulfillment of pledges. However, the liberal conservative coalition, Alliansen, had the highest number of half fulfilled pledges. They also had the highest number of pledges with no fulfillmet, wherease the environmental friendly party, Miljöpartiet, had the highest percentage of election pledges with no fulfillment.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Arbetsförmedlingens arbete går mot nyanlända inom etableringsuppdraget; utifrån kundens perspektiv. En enkät delades ut till personer som har/har haft en etableringsplan på Arbetsförmedlingen under de senaste fem åren. Enkäten delades ut digitalt. Genom svaren från enkäten ville vi besvara vår frågeställning om att all får hjälp på samma utsträckning oavsett kön, utbildningsnivå eller ålder. Genom studien ville vi även se om kön eller utbildningsnivå har någon påverka för att få ett jobb som passar personens kompentens i frågan. Som stöd för vår studie, läste vi oss av tidigare forskning. Detta är för att få en bra bild om de studerade områden; etablering och hur möjligheten för en nyanländ påverkas för att komma in på arbetsmarknaden. I uppsatsen tog vi upp en jämförelse om sysselsättningsgrad bland utrikes födda kontra inrikes födda. Den jämförelsen gjorde vi med hjälp av tidigare offentliga statistik. Detta är för att se hur sysselsättningen för utrikes födda har varit i Sverige över tid. Vi anser att det ger oss en ökad förståelse över hur och varför saker och ting händer. Vår studie resultat visar att det finns ett samband mellan kön eller utbildningsnivå och att komma in i arbetsmarknaden samt att få hjälp av Arbetsförmedlingen. Vi rekommenderar vidare studier inom område, både kvantitativa och kvalitativa, i syftet att se om resultaten fortsätter vara samma som vi fick av vår studie och även varför resultaten ser ut på det sättet. / The purpose of this research study is to evaluate the work of Employment Service's when helping new immigrants in finding a job based on their sex, education and age. A survey was distributed to persons who have had an ”establishment plan” at the Employment Service in the last five years this would give us an overview of the customer's perspective. The survey was distributed digitally. The result from the questionnaire would help us answer our question regarding that everyone got the same help regardless of sex, educational level or age. Through the study, we also wanted to see if gender or education level has any effect on entering the job market. We supported our study by researches, to get a good picture of the area of focus; establishment and employment agency. In this investigation, we compared the of employment rates among foreign-born versus native-born. This helps us see how employment for foreigners has been in Sweden over time. We believe that it gives us a better understanding of how and why things happen. Our study showed that there’s in a correlation between gender or education level and entering the labor market as well as getting help from the Employment Service. We recommend the studies used of this field (both quantitative and qualitative) in order to see that the results continue to be the same as we received from our study and also why the results look like it does.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka unga arbetssökandes erfarenheter av Arbetsförmedlingens roll i deras etablering på arbetsmarknaden, samt analysera hur detta kan förstås utifrån en utveckling mot en individualiserad arbetsmarknadspolitik. Studien bygger på två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med totalt åtta arbetssökande personer i åldrarna 18-24 år. Studien visar att de arbetssökande upplever en ovisshet i vilken roll Arbetsförmedlingen ska spela i deras arbetssökande, och att deras förväntningar på myndigheten inte besannas i hur det verkligen går till. Ungdomarna i studien upplever att Arbetsförmedlingen ställer krav och har förväntningar på aktivering, vilket kan förklaras utifrån arbetsmarknadens utveckling mot en aktiveringspolitik. Centralt i vårt resultat är ungdomarnas syn på sin arbetslöshet som ett individuellt ansvar, vilket enligt vår analys kan tolkas som ett resultat av en individualiserad arbetsmarknadspolitik.Vidare tyder studien på att ungdomarna ser arbete som en del av deras identitetsskapande och en väg till självförverkligande. Detta ställer krav på deras personliga egenskaper och vidare vad som ska ingå i deras personliga varumärke på arbetsmarknaden. / The aim of this study is to examine young job seekers’ experiences with the Public Employment Service’s during their advance into the labor market. We will analyze how these can be understood with regards to an individualized labor market policy. The study is based on two qualitative focus group interviews done with a total of eight job-seeking individuals with an age rage of 18-24 years. The study shows that the young jobseekers are experiencing an uncertainty as to the role of the Public Employment Service during their gateway into the labor market. Furthermore, their expectations for the authority are not being fulfilled. The young individuals in the study find that the Public Employment Service insist on their activation in order to receive benefits. This would explain the labor market's development towards activation policies. The study draws the conclusion that the young jobseekers see their unemployment as an individual responsibility. According to our analysis this can be interpreted as the result of an individualized labor market policy. Furthermore, the study suggests that young people see work as a part of their identity and a step towards self-fulfillment. This results in demands on their personal qualities and what should be included in their personal branding in the labor market.

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera den aktiva arbetsmarknadspolitiken utifrån ett antal långtidsarbetslösas perspektiv. Tyngdpunkten i frågeställningarna har lagts på huvudinformanternas upplevelser, erfarenheter, attityder och åsikter om arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Även beteendet efter åtgärderna och hur man värderar dem har tagits med. Personer med god utbildning och arbetslivserfarenhet på högre nivå sa sig ha haft större utbyte av åtgärder och visade på större tilltro till deras självförtroendehöjande effekt. Något starkt samband mellan studiemotivation och åtgärder kunde inte finnas hos informanterna. Informanterna uttalade sig negativt om tvångsinslag inom åtgärder men visade sig också ha en förståelse för att vissa mått av tvång måste finnas för att systemet skall fungera. Studien tyder på att upplevt tvång också ger sämre resultat av åtgärderna. Vidare att avhopp eller nekande till åtgärd förekommer trots risken för sanktioner. Angående åtgärders självförtroendehöjande effekt rådde det delade meningar, likaså om deras studiemotiverande syfte. Inslag om vad som uppfattades som tvång väckte misstro och tycks ha lett till sämre studiemotivation eller till avhopp. Det fanns en rädsla hos alla informanter av möjligheten att som arbetspraktikant att bli utnyttjade som billig arbetskraft. Tilltron till att inom en snar framtid kunna skaffa ett lönearbete varierade bland informanterna – hög utbildning i kombination med arbetsuppgifter av kvalificerad karaktär verkar ha ökat tilltron. Angående jobbsökarbeteende visade några informanter på aktivitet, andra på passivitet, detta beteende följde i stort sett tron på åtgärdernas upplevda självförtroendehöjande effekt. För den gruppen människor kan det konstateras en rundgång mellan åtgärder och tider av arbetslöshet. / I den här studien har den aktiva arbetsmarknadspolitiken speglats utifrån fyra långtidsarbetslösa informanters erfarenheter av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Studien gjordes med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Frågeställningarna tog fasta på informanternas upplevelser, åsikter och attityder kring sin långtidsarbetslöshet. Den har också tagit upp deras jobbsökarbeteende och upplevda chanser till ett framtida lönearbete. Resultatet visade bland att: långtidsarbetslösa medvetet kunde välja att vara utan arbete; att man kunde ha vistats i landet i många år utan att få ett fotfäste på den öppna arbetsmarknaden; att tvångsinslag inom åtgärder väckte misstro; att en ”rundgång” mellan arbetslöshet och åtgärder kunde konstateras; att åtgärder kunde upplevas som ett slöseri; att avhopp från åtgärder kunde ske trots risken för sanktioner från myndigheters sida; med flera resultat.

The aim of this study was to describe and analyse implementation of Beskæftigelses Indikator Projektet (BIP) in project Sammansatt problematik i Kronobergs län (SPiK). The questions this study aimed to answer are: What motivated implementation of BIP in the project SPiK and what factors promoted and inhibited implementation of BIP in the project? Qualitative method was used to answer the research questions, eight interviews with individuals involved in the project were conducted as well as an observation of a conference. The perspective used in the study consists of a critical realist viewpoint. The data gathered in this study was analysed through content analysis and coded through deductive coding. The results of the study showcased that implementation of BIP was inhibited by many aspects. The key aspects which inhibited implementation were the late course about use of BIP as well as the many parallel interventions being implemented in the project at the same time as BIP. What promoted implementation of this work tool was the staffs previous experience of work with the target group for the project as well as their previous experiences of work in projects.

<p>Uppsatsen granskar 9 § i Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring i ett försök att kartlägga lagstiftarens resonemang och argumentering för att paragrafen skall anses rättssäker, skälig och rättvis samt hur detta framträder i tillämpning och praxis. Paragrafen handlar om de krav som den arbetslöse måste uppfylla för att få ersättning från arbetslöshetskassan. Om kraven inte uppfylls så är arbetsförmedlaren skyldig att skicka en underrättelser till den arbetssökandes a-kassa så att de kan se över om arbetslöshetsersättning skall utgå eller inte. Lagstiftarens intentioner för denna lag i allmänhet och 9 § mer specifikt visar på argument för såväl ett rättssäkert, skäligt som rättvist tankesätt. Men en genomgång av praxis och tillämpning visar att dessa intentioner inte alltid följer med hela vägen i arbetet på Arbetsförmedlingarna. Det finns en stor variation olika arbetsförmedlingar emellan av hur 9 § ALF tillämpas. Variationen beror på flera olika faktorer, allt ifrån hur arbetsförmedlingen lokalt är organiserad till den enskilda handläggarens egna värderingar. En stor variation i hur 9 § ALF tillämpas olika arbetsförmedlingar emellan resulterar i att lagstiftningen många gånger vacklar utifrån ett rättsäkerhets, skälighets och rättviseperspektiv.</p>