Uppsatsen granskar 9 § i Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring i ett försök att kartlägga lagstiftarens resonemang och argumentering för att paragrafen skall anses rättssäker, skälig och rättvis samt hur detta framträder i tillämpning och praxis. Paragrafen handlar om de krav som den arbetslöse måste uppfylla för att få ersättning från arbetslöshetskassan. Om kraven inte uppfylls så är arbetsförmedlaren skyldig att skicka en underrättelser till den arbetssökandes a-kassa så att de kan se över om arbetslöshetsersättning skall utgå eller inte. Lagstiftarens intentioner för denna lag i allmänhet och 9 § mer specifikt visar på argument för såväl ett rättssäkert, skäligt som rättvist tankesätt. Men en genomgång av praxis och tillämpning visar att dessa intentioner inte alltid följer med hela vägen i arbetet på Arbetsförmedlingarna. Det finns en stor variation olika arbetsförmedlingar emellan av hur 9 § ALF tillämpas. Variationen beror på flera olika faktorer, allt ifrån hur arbetsförmedlingen lokalt är organiserad till den enskilda handläggarens egna värderingar. En stor variation i hur 9 § ALF tillämpas olika arbetsförmedlingar emellan resulterar i att lagstiftningen många gånger vacklar utifrån ett rättsäkerhets, skälighets och rättviseperspektiv.

Hartz-reformen inleddes 2003 och förändrade mycket i den aktiva arbetsmarknadspolitiken och systemet för den ekonomiska ersättningen vid arbetslöshet stramades till stor del åt. Många regleringar rörande låginkomsttagare skrevs om och hela arbetsmarknaden verkade vändas upp och ner. Innan den ekonomiska krisen slog till i Europa var Tyskland ett land med hög arbetslöshet och statistiken såg inte alls bra ut. Vid 2005 vände detta, och när många EU-länder såg en kraftig ökning av arbetslösheten fortsatte Tyskland att reducera sin arbetslöshet. I Sverige kan vi se många förändringar som liknar reformen eller syftar till att åtgärda samma problemområden. Exempel på detta är subventioner på vissa grupper av arbetstagare, motverkan av svart husarbete och liknande arbetsmarknadspolitiska program genom arbetsförmedlingsstjänster för att hjälpa arbetssökande in på marknaden. De mest betydande faktorerna som spelat in i Tysklands höga sysselsättning bland ungdomar, är till synes en välutvecklad övergång mellan skola och arbetsliv samt en kulturell inställning och sedvänja bland företagarna att stötta ungdomar och leda dem in på arbetsmarknaden. Vidare finns ett samband mellan den generellt höga sysselsättningen i Tyskland och utvecklingen för gruppen låginkomsttagare. Omregleringar och skattesubventioner har möjliggjort låginkomstarbeten i en betydligt högre grad och det nya systemet tenderar att forcera arbetslösa till dessa arbeten. Uppsatsen behandlar en jämförelse av arbetsmarknadspolitiken bakom Tyskland och Sveriges utveckling av sysselsättningsgraden främst under 2000-talet. Syftet är att redogöra vilka likheter och skillnader som kan ha bidragit till ländernas olika utveckling vad gäller sysselsättningsgraden.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

<p>The study sheds light on how individuals from different countries experience the labour action Komjobb. The study aim to examine in which consideration experiences of the action Komjobb differs among the participants. The study is based on eight qualitative interviews and analyzed by using the method of phenomenography. We have based this research on a theory about Social constructivism. Other theories that we have used are Bauman's theory about the changing value of work in the modern and postmodern society and Andersson's theory of unemployment as a social category. The result is also based on previous research about labour market policies. We have concluded that Komjobb to a particular part meets individual needs. Other conclusions are that there are some differences in whether people from different countries perceive the action as satisfactory. The participants feel that Komjobb strengthens their position at the labour market and in a positive way affect their other routines in everyday life.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida sfi (svenskundervisning för invandrare)-bransch har varit en lyckad socialpolitisk satsning från Linköpings kommuns sida. Med intervjuer som det största empiriska materialet behandlar uppsatsen ämnen som anses vara relevanta för eleven på sfi-bransch. Sfi-bransch framträder som en plats för lärdom men också som en del av en kedja av restriktioner som tillsammans motverkar syftet med sfi, det vill säga att berättiga sig ett arbete och i vidare mening integreras. Uppsatsen diskuterar även enheter som under studien framträtt som betydelsefulla för eleven, utifrån syftet med sfi. Med teoretisk utgångspunkt i Bourdieus symboliska kapital ger sig många intressanta aspekter inom sfi-utbildningen tillkänna.</p> / <p>The aim of this essay is to analyse whether sfi (education in the Swedish language for immigrants)-bransch has been a successful social politic commitment from Linköpings municipality. With interviews as the prime material the essay handles relevant subjects for the student of sfi-bransch. At the same time as sfi-branch appears as a place for learning, it shows a number of paradoxes that seems to work in the opposite direction from the purpose of the education. Several interesting perspectives of sfi-bransch and the students situation, opens up with Pierre Bourdieus theory symbolic capital.</p>

Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida sfi (svenskundervisning för invandrare)-bransch har varit en lyckad socialpolitisk satsning från Linköpings kommuns sida. Med intervjuer som det största empiriska materialet behandlar uppsatsen ämnen som anses vara relevanta för eleven på sfi-bransch. Sfi-bransch framträder som en plats för lärdom men också som en del av en kedja av restriktioner som tillsammans motverkar syftet med sfi, det vill säga att berättiga sig ett arbete och i vidare mening integreras. Uppsatsen diskuterar även enheter som under studien framträtt som betydelsefulla för eleven, utifrån syftet med sfi. Med teoretisk utgångspunkt i Bourdieus symboliska kapital ger sig många intressanta aspekter inom sfi-utbildningen tillkänna. / The aim of this essay is to analyse whether sfi (education in the Swedish language for immigrants)-bransch has been a successful social politic commitment from Linköpings municipality. With interviews as the prime material the essay handles relevant subjects for the student of sfi-bransch. At the same time as sfi-branch appears as a place for learning, it shows a number of paradoxes that seems to work in the opposite direction from the purpose of the education. Several interesting perspectives of sfi-bransch and the students situation, opens up with Pierre Bourdieus theory symbolic capital.

The study sheds light on how individuals from different countries experience the labour action Komjobb. The study aim to examine in which consideration experiences of the action Komjobb differs among the participants. The study is based on eight qualitative interviews and analyzed by using the method of phenomenography. We have based this research on a theory about Social constructivism. Other theories that we have used are Bauman's theory about the changing value of work in the modern and postmodern society and Andersson's theory of unemployment as a social category. The result is also based on previous research about labour market policies. We have concluded that Komjobb to a particular part meets individual needs. Other conclusions are that there are some differences in whether people from different countries perceive the action as satisfactory. The participants feel that Komjobb strengthens their position at the labour market and in a positive way affect their other routines in everyday life.

Avhandlingen belyser vad som hänt i svensk integrationspolitik sedan etableringsreformen genomfördes 2010 och ansvaret för flyktingmottagandet överfördes till Arbetsförmedlingen. Utöver förändringen som Arbetsförmedlingens ansvar innebar medförde reformen också ökad marknadsorientering, införande av valfrihetssystem, villkorad aktiveringspolitik samt andra genomgripande organisatoriska förändringar. I fokus står aktörer som på olika sätt har makt att påverka hur integrationspolitiken görs i praktiken. Studien analyserar vad som händer när privata företag bedriver arbetsförmedlande verksamheter där ersättningen kopplas till uppnådda resultat. Vidare analyseras betydelsen av ”svenskhet” i görandet av integrationspolitik. Avhandlingen är etnografisk och det empiriska materialet består av intervjuer och observationer med individer som arbetar på arbetsförmedlingskontor, som etableringslotsar samt samhällskommunikatörer på utbildningsföretag. Genom att syntetisera teorier om gatubyråkratier med en intersektionell ansats visar avhandlingen att görandet av integrationspolitik också är ett görande av ojämlikheter som grundas i stereotypa bilder av ”svenskhet” och ”invandrarskap”. Studien visar vidare hur föreställningen om Sverige som jämställd nation påverkar hur politiken görs. I analysen framkommer att de strategier som arbetsförmedlarna utvecklar för att hantera de krav som ställs på dem, i form av aktivering och resultat, inte leder till att de nyanlända kommer närmare arbetsmarknaden. Studien visar även att privata företag prioriterar resultat, lönsamhet och satsar på de nyanlända som de lättast kan nå resultat med. / This dissertation examines how Swedish integration politics have been affected by the Establishment Reform 2010 and the transfer of responsibility for refugee reception to the Swedish Employment Service. In addition to the changes wrought by the transfer of responsibility, the reform also brought an increase in market orientation, the implementation of systems of choice, a conditional activation policy and other fundamental organizational changes. The focus is on actors who, in different ways, have the power to influence how integration policy work is done in practice. The study analyzes what happens when private companies run employment service activities where financial support is contingent upon results, as well as the significance of “Swedishness” in the shaping of integration policy. The dissertation is an ethnographic one, and the empirical materials consist of interviews with and observations of individuals who work as employment service officials, establishment pilots, and civic orientation guides. By synthesizing theories on street-level bureaucracies with an intersectional approach, the dissertation shows that the making of integration policy is also a making of inequalities which are based on stereotypical images of “Swedishness” and “immigranthood”. Moreover, the study shows how policy-making is influenced by the perception of Sweden being a gender-equal nation. The analysis makes it clear that the strategies developed by the employment service officials, in order to live up to the requirements imposed upon them regarding activation and results, do not lead to newly arrived immigrants getting closer to entering the labour market. The study also shows that private companies prioritize results and profitability, and focus on the new arrivals with whom they can easiest attain results.

This thesis examines how employability and the employable as a discursive subject was constructed through a Swedish labor market policy measure called “datortek”. The datortek was a form of combined computer lab and activity center that was set up in collaboration between local governance and the National market labour board. People who were registered as unemployed could be sent to the local datortek to learn how to use a computer. In this way, they would be made employable in the new, knowledge based society and Sweden would be well on its way to become a leading nation in the field of IT-technology and expertise. At least, that was the idea. In the 1990’s there was a shift in Swedish, as well as european, labour policy discourse. The politically defined problem of “unemployment” changed towards being an issue of the individual’s ability to make oneself “employable”. On a large extent, employability depends on certain individual properties, such as “flexibility”, “entrepreneurship” and being “active”. Earlier research have mainly focused on employability as a policy concept. In this view, employability is seen as something that is enforced through public policy onto the workers. This study is taking a somewhat different approach. Here, employability will be seen as a concept that takes form in a process of negotiation and articulation. A process that takes place in the interpersonal meeting, in the intercept between man and machine, in formal documents as well as through the design of the datortek itself. Thus, the datortek can serve as a study object that allow us to investigate how employability was articulated. It is this articulation, the process of becoming-employable through the datortek, which is at the heart of this study. The thesis shows that the datortek functioned as a simulated work place where the participants were made to stage and perform “teamwork” and learn “social competence”. The computer was given the role of an instrument for bringing out certain feelings amongst the participants. This emotive discipline can be understood as a way to achieve “emotional competence”. The thesis also shows a different way on how a concept such as employability can be studied. By looking into the very practical aspects of the datortek, the abstract idea of employability is made comprehensible. This gives us, not only deepened knowledge of the notion of modern labor, but also a better understanding of how ideology is (re)produced.

No description available.