No description available.

Konflikter är en oundviklig del i sammanhang där människor möts och arbetar. Studien utgick från forskningsfrågan: Hur uppfattar personalansvariga chefer sin roll och sitt agerande i mellanmänskliga konflikter på arbetsplatsen? En blandning av kvalitativ och kvantitativ ansats valdes. Ett bekvämlighetsurval gjordes och nio chefer intervjuades genom semistrukturerade intervjuer med inslag av en enkät. I analysarbetet gjordes en tematisk analys, där det letades efter likheter, skillnader, både i intervjudelen och enkätundersökningen samt mellan dessa och dokument. Spearmans rangkorrelationsanalys gjordes på enkätundersökningen. Resultatet visade att cheferna har en samstämmig uppfattning om vad konflikter är. De anser att de har en viktig roll när det gäller att hantera konflikter. Den vanligaste åtgärden cheferna vidtar är samtal och ofta räcker det för att lösa konflikten.

Brist på djupare sociala relationer på arbetsplatsen kan leda till lägre social tillfredsställelse och därmed lägre arbetstillfredsställelse. Den här empiriska studien har undersökt om det är någon skillnad i arbetstillfredsställelse mellan kontorsbaserade och fältbaserade läkemedelskonsulter, då möjligheterna till socialt umgänge med kollegor är lägre för fältbaserade konsulter. Hypotesen var att kontorsbaserade konsulter upplever högre arbetstillfredsställelse då de har möjlighet till mer social kontakt med sina kollegor. I studien ingick 112 personer. Signifikant samband uppvisades mellan social tillfredsställelse och arbetstillfredsställelse. Signifikant skillnad uppvisades mellan fältbaserade konsulter och kontorsbaserade konsulter i tre av sex karaktäristika beträffande social tillfredsställelse, dock ingen signifikant skillnad vid en sammanslagning av dessa sex. Ingen signifikant skillnad uppvisades beträffande arbetstillfredsställelse. De fältbaserade konsulterna arbetar mer självständigt vilket kan öka arbetstillfredsställelsen, och deras sociala tillfredsställelse kan istället ha uppnåtts genom social kontakt med kunder.

Syftet med den här studien var att undersöka om det finns någon skillnad i prestation beroende på om rekryteringstestet har en koppling mellan test och arbetsuppgifter och när denna koppling saknas. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det finns något samband mellan en persons prestation och dennes uppfattning om testet. För att undersöka detta gjordes en enkätstudie. En enkät konstruerades som bestod av tre delar; den första delen beskrev ett rekryteringsscenario som deltagaren ombads sätta sig in i, den andra delen bestod av ett kognitivt test och den avslutande delen bestod av frågor angående hur rättvist deltagaren uppfattade testet. Resultatet visade att det inte fanns någon skillnad i prestation beroende på vilket scenario man tilldelats. Inte heller kunde vi finna något samband mellan testresultat och upplevelse av rättvisa. Däremot fann vi intressanta könsskillnader i hur rättvist man upplevde testet där männen ansåg att testet var mer rättvist än kvinnorna oavsett vilket scenario de tilldelats. Att vi inte fick någon signifikant skillnad mellan grupperna kan bero på att studien utfördes på studenter, resultatet hade kanske sett annorlunda ut om studien hade utförts i en autentisk rekryteringssituation. / The aim of this study was to investigate if there is a difference in test performance depending on weather there is a clear connection between recruitment test and work task and when this connection does not exist. Another purpose was to investigate if there is a correlation between a persons performance and his or her attitudes towards the test. To investigate this a questionnaires was used. The designed questionnaire consisted of three parts; the first part consisted of a description of a hypothetical scenario in which the test persons were asked to put themselves. The second part consisted of a cognitive test and the final part consisted of questions concerning the test persons perceived fairness of the cognitive test. The result showed no difference in performance depending on which scenario the test person were given. There was no correlation between test result and perceived fairness. On the other hand we found interesting gender differences where men perceived the as more fair than women independent of which scenario they were given. An explanation to why there was no significant difference between the groups could be that the participants were students. It is possible that the results would have been different if the study had been performed in an authentic recruitment situation.

<p>Syftet med den här studien var att undersöka om det finns någon skillnad i prestation beroende på om rekryteringstestet har en koppling mellan test och arbetsuppgifter och när denna koppling saknas. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det finns något samband mellan en persons prestation och dennes uppfattning om testet. För att undersöka detta gjordes en enkätstudie. En enkät konstruerades som bestod av tre delar; den första delen beskrev ett rekryteringsscenario som deltagaren ombads sätta sig in i, den andra delen bestod av ett kognitivt test och den avslutande delen bestod av frågor angående hur rättvist deltagaren uppfattade testet. Resultatet visade att det inte fanns någon skillnad i prestation beroende på vilket scenario man tilldelats. Inte heller kunde vi finna något samband mellan testresultat och upplevelse av rättvisa. Däremot fann vi intressanta könsskillnader i hur rättvist man upplevde testet där männen ansåg att testet var mer rättvist än kvinnorna oavsett vilket scenario de tilldelats. Att vi inte fick någon signifikant skillnad mellan grupperna kan bero på att studien utfördes på studenter, resultatet hade kanske sett annorlunda ut om studien hade utförts i en autentisk rekryteringssituation.</p> / <p>The aim of this study was to investigate if there is a difference in test performance depending on weather there is a clear connection between recruitment test and work task and when this connection does not exist. Another purpose was to investigate if there is a correlation between a persons performance and his or her attitudes towards the test. To investigate this a questionnaires was used. The designed questionnaire consisted of three parts; the first part consisted of a description of a hypothetical scenario in which the test persons were asked to put themselves. The second part consisted of a cognitive test and the final part consisted of questions concerning the test persons perceived fairness of the cognitive test. The result showed no difference in performance depending on which scenario the test person were given. There was no correlation between test result and perceived fairness. On the other hand we found interesting gender differences where men perceived the as more fair than women independent of which scenario they were given. An explanation to why there was no significant difference between the groups could be that the participants were students. It is possible that the results would have been different if the study had been performed in an authentic recruitment situation.</p>

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ. / Härtill 5 uppsatser.

Tidigare forskning har visat att avlönat arbete inom ideella organisationer särskiljer sig genom de anställdas drivkrafter och arbetsvillkor. Svensk ideell sektor utmärker sig internationellt genom att domineras av demokratiska folkrörelser. I den här uppsatsen undersöktes upplevelser av avlönat arbete i svenska folkrörelser. Fyra chefer och fem tjänstemän från sju olika folkrörelser intervjuades och intervjuerna analyserades med tematisk analys, vilken genererade tre huvudteman: organisatoriska faktorer, individuella faktorer och ledarskap. I linje med tidigare forskning drevs intervjupersonerna av inre motivation, och hade låga löner och stor arbetsbörda. Nya fynd i denna studie var att de anställda la vikt vid att de motiverades av själva organisationen, påverkades av medlemsstyrningen, och av relationen till medlemmarna och de förtroendevalda. Framtida forskning som fokuserar på dessa aspekter kan hjälpa folkrörelseorganisationer att fungera bättre.

Syftet i studien var att undersöka sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö (krav, kontroll, stöd) och arbetstillfredsställelse. Till detta undersöktes även förekomsten av skillnader av arbetstillfredsställelse inom privat respektive offentlig sektor. Studien bygger på en enkätundersökning (n=128) där ett bekvämlighetsurval gjordes via det sociala nätverket Facebook. Instrumentet som användes i undersökningen konstruerades ut efter de fem variablerna kvantitativ belastning (Beehr, Walsh &amp; Taber, 1976) (α=.69), kvalitativ belastning (Sverke, Hellgren &amp; Öhrming, 1997) (α=.76), autonomi (Sverke &amp; Sjöberg, 1994) (α=.85), socialt stöd (Kinsten, Magnusson Hansson, Hyde, Oxenstierna et al., 2007) (α=.82) och arbetstillfredsställelse (Hellgren, Sjöberg &amp; Sverke, 1997) (α=.91). Korrelation-, regressions- och variansanalyser användes för att analysera data. Resultatet visade att autonomi (r=.80, p&lt;.05) och socialt stöd (r=.61, p&lt;.05) påverkade arbetstillfredsställelse positivt dock fanns inget signifikant samband mellan kvantitativ och kvalitativ belastning (p&lt;.05) och arbetstillfredsställelse. Resultatet visade även att det inte fanns någon signifikant skillnad av arbetstillfredsställelse hos arbetstagare inom privat och offentlig sektorn (p&lt;.05).

<p>Trots ett väldokumenterat samband mellan vårdpersonalens trivsel och välmåendet hos både personal och patienter inom vården, råder det brist på studier av arbetsklimatet inom psykiatrin. Syftet med denna studie var att utforska sambandet mellan arbetsklimatet och personalens arbetstrivsel inom slutenpsykiatrin, samt att se om det fanns skillnader i upplevt arbetsklimat mellan olika yrkesgrupper. För detta ändamål utformades en enkät som delades ut till personal på 11 avdelningar med varierande antal anställda inom slutenpsykiatrin i Stockholms Läns Landsting, vilket resulterade i 154 undersökningsdeltagare. Resultatet visade att upplevd vårdkvalitet var den starkaste prediktorn för arbetstrivsel för hela gruppen, att det fanns skillnader i arbetsklimat mellan de olika yrkesgrupperna samt att olika arbetsklimatsfaktorer tycktes vara av varierande betydelse för de olika gruppernas arbetstrivsel. Detta bekräftar betydelsen av personalens upplevelse av vårdkvaliteten samt framhäver vikten av att ta hänsyn till variation mellan olika yrkesgrupper i framtida studier av arbetsklimat.</p>

Trots ett väldokumenterat samband mellan vårdpersonalens trivsel och välmåendet hos både personal och patienter inom vården, råder det brist på studier av arbetsklimatet inom psykiatrin. Syftet med denna studie var att utforska sambandet mellan arbetsklimatet och personalens arbetstrivsel inom slutenpsykiatrin, samt att se om det fanns skillnader i upplevt arbetsklimat mellan olika yrkesgrupper. För detta ändamål utformades en enkät som delades ut till personal på 11 avdelningar med varierande antal anställda inom slutenpsykiatrin i Stockholms Läns Landsting, vilket resulterade i 154 undersökningsdeltagare. Resultatet visade att upplevd vårdkvalitet var den starkaste prediktorn för arbetstrivsel för hela gruppen, att det fanns skillnader i arbetsklimat mellan de olika yrkesgrupperna samt att olika arbetsklimatsfaktorer tycktes vara av varierande betydelse för de olika gruppernas arbetstrivsel. Detta bekräftar betydelsen av personalens upplevelse av vårdkvaliteten samt framhäver vikten av att ta hänsyn till variation mellan olika yrkesgrupper i framtida studier av arbetsklimat.