No description available.

No description available.

No description available.

<p>During year 2007 ClaraHälsan Ltd bought the company health service Solstahälsan in Karlstad. The wide merger of the two health services the problems arose around the employees’ employment agreements when certain parts of the agreement differ. At a transition of a company, in this case a health service, the rights and obligations for the employees will pass on to the new employer according to directive 2001/23/EG who came in force in the swedish legal system in year 1995. The former employer is only responsible vis-à-vis the employees ”for economic obligations related to the time before the transition, the code of protection of employment 6 b §. The new employer are committed to the old employment agreement vis-à-vis the employees during at least one year.</p><p>At a transition the employment will automatically pass on to the new employer who will take over the rights and obligations in connections to the transition. It is not the collective agreement in whole that will pass on to the new employer, only the employment conditions in the collective agreement.</p><p>The purpose of this essay is to examine what will happen to the employment conditions when two companies become one through a transition, especially pension benefits.</p>

Directive 96/71/EC concerning the posting of workers in the framework of the provision of services has as its main purpose to prevent social dumping throughout the European Union. This stated purpose is obtained by establishing conditions that posting employers have to comply with regarding for example wages. These conditions will be implemented in the Member States through laws, collective agreements or arbitrations that has general effect. Previously the implementation of a directive through a collective agreement has not been allowed but with this new directive even the Swedish model of collective agreements has been accepted as a method of implementation. Most of the regulations in the Directive have been implemented in the Swedish law on posted workers. In this law there are references to already existing Swedish legislation regarding the different areas. Rules concerning minimum wages are found in the Swedish collective agreements, as Swedish legislation regarding this area, do not exist. In the Swedish law on posted workers there are no references that refer to the collective agreements in these matters. There are however rules stipulating that Arbetsmiljöverket, the Swedish office of relations, will give needed information concerning the employment- regulations that have to be applied when sending posted workers in Sweden. Companies that are interested in sending posted workers to Sweden will have to contact Arbetsmil-jöverket in order to get information about the applicable collective agreements and minimum wages. Arbetsmiljöverket has however recieved critique for not fulfilling this responsibility in a satisfying way. When foreign employers arrive to Sweden with posted workers they mostly sign a local collective agreement in order to be bound by the conditions stated there. Foreign employers also have the possibility to get a temporary membership in a Swedish employers’ association in order to be bound by the collective agreement that already exists between the association and the corresponding employee association. The employers’ association, above all Teknikföretagen, has recieved critique from the Swedish unions for allowing temporary memberships in their organisations. The unions find that they, in those situations, lack satisfying opportunities to control the foreign employers. If a foreign employer refuses to sign a Swedish labour contract, the union may take offensive action to force the employer to sign the contract. According to the rules of Lex Britannia, the union also has the possibility to force foreign employers to sign a labour contract although they might already be bound to a contract in their native country. These rules have received a great deal of criticism for being contrary to EC-law. Most recently the issue was raised in the “Vaxholm-case”. This case made the Swedish labour court request a preliminary ruling from the European Court of Justice, in accordance with article 234 in the EC-treaty. It is difficult to ensure that foreign employers do not breach the Swedish labour con-tracts they have signed, for example by not paying the salaries they are obliged to pay. According to § 19 MBL, the Swedish union has the right to collect information from the employer if their employees are members of the union. This has caused problems when it comes to posted workers since it is very rare that they are members of a Swedish union. There is a proposal to extend the § 19 MBL. If the proposal is accepted the Swedish union will also be allowed to control employees that are employed by a company even if they are not members of the union. An alternative to the Swedish system of collective contract is the system of contract with general effect that is used in Finland. Finland has a labour legislation that is relatively similar to the Swedish legislation. Both sides on the Swedish labour market are however satisfied with the Swedish system. The system allows great amount of flexi-bility as it is not influenced by the Swedish government. The current Swedish system sufficiently guarantees minimum wages to posted workers. With some changes the system could however become even better. Arbetsmiljöverket must, for example, control that the information given is enough and also that it is understandable for foreign employers. If the suggested changes in the 19 § of MBL will be accepted, the Swedish system will become even more secure regarding the possibility of guaranteeing minimum wages to posted workers.

No description available.

No description available.

Rätten att inte bli diskriminerad är uttalad av FN, EU och Sveriges regering som en grundläggande mänsklig rättighet. Trots det finns skillnader i kvinnor och mäns representation på arbetsplatser, i bolagstyrelser, uttag av föräldraledighet och inte minst i löner. Att bli diskriminerad innebär en kränkning av en mänsklig rättighet som kan leda till ohälsa och sjukfrånvaro på arbetsmarknaden, lönediskriminering leder till att den som utsätts genom hela livet kommer att drabbas av sämre ekonomiska förutsättningar. Genom diskriminering sker ytterligare segregering när värderingar och synsätt befästs istället för att ändras. Samhället och arbetsplatser går också miste om kompetensen som de utestängda personerna besitter ifall de inte får tillträde till olika positioner i arbetslivet och i samhället.I denna uppsats redogörs för de aktiva åtgärder som är tänkta att främja jämställdhet på arbetsmarknaden. Reglerna återfinns i diskrimineringslagens (2008:567) regler om aktiva åtgärder. I uppsatsens andra kapitel ges en översiktlig beskrivning av diskrimineringslagen och tillsynen samt de övergripande regler som gäller för det målinriktade arbetet. Mer detaljerat om arbetsgivarens skyldigheter redogörs för i kapitel tre och fyra. Skyldigheterna gäller att aktivt verka för att främja jämställdhet på arbetsplatsen, bland annat genom att underlätta kombinationen av föräldraskap och förvärvsarbete samt att vid rekrytering främja en jämn könsfördelning inom särskilda arbetskategorier och på arbetsplatsen som helhet. Arbetet ska redogöras för i jämställdhetsplanen, som också ska innehålla en utvärdering av arbetet sedan föregående plan upprättades. En del av det aktiva arbetet är kravet på lönekartläggning. För att göra en lönekartläggning krävs enligt lagen en analys av de skillnader som finns i löner mellan lika och likvärdigt arbete. Bedömningen av vad som är lika och likvärdigt arbete görs efter vilka kriterier och krav som kan anses som sakliga. En stor granskning som gjordes av Jämställdhetsombudsmannen 2005 visade att efterlevnaden av reglerna gällande lönekartläggning är mycket dålig. Anledningen uppges i granskningsrapporten vara främst okunskap hos arbetsgivarna.Reglerna om aktiva åtgärder ger inga direkta besked om vilka åtgärder som ska vidtas och ingen har blivit dömt att betala det vite som är förknippat med kraven. I uppsatsens avlutande kapitel diskuteras om lagen är för diffust formulerad, om det verkligen finns tillräckliga incitament för en arbetsgivare att rätta sig efter lagens krav och vad som skulle kunna öka efterlevnaden av lagen.

Abstract The purpose of this essay is to investigate the priority rules in the event of termination due to redundancy, the rules functions according to the Swedish labour market and which other alternatives that exist besides the priority rules. The alternatives to the priority rules which are introduced in the essay are the Danish Flexicurity-model and a proposal from the Långtidsutredningen 2011. The rule of priority is a very controversial law at the Swedish labour market, which makes the essay also describing the criticism against the rules. The criticism that the essay presents claims that the rules of priority contribute to immobility effects for particularly older employees. Further on the essay presents the criticism towards the rules, that they disadvantage young employees on the labour market.  The essay investigates also what the researchers say about the criticism. The results that are presented in the essay points to the fact that the rules of priority contributes to the immobility effects of employees but the rules can not be claimed to be the only reason. Further factor seems so to be at least as important, like the economic situation. It seems to be more obvious that the rules of priority disadvantage young employees on the labour market. The results seems at the same time to be showing the difficulties that exist with employment security, since the increased safety for one group of employees is expensed because of another group. Concerning the alternatives to the priority rules, it’s discussed which possible consequences the alternatives may cause and what differentials they might imply compared to the rules of priority that exists today. / Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka turordningsreglerna vid uppsägning på grund arbetsbrist, hur reglerna påverkar den svenska arbetsmarknaden samt vilka alternativ det finns till turordningsreglerna. De alternativ till turordningsreglerna som presenteras är Danmarks flexicurity-modell samt ett förslag som presenterats i Långtidsutredningen 2011. Reglerna om turordning är kanske den mest omdiskuterade lagstiftningen på den svenska arbetsmarknaden vilket gör att uppsatsen även redogör för den kritik som riktats mot reglerna. Den kritik som uppsatsen tar upp påstår att turordningsreglerna bidrar till inlåsningseffekter för framförallt äldre arbetstagare. Vidare presenteras kritiken mot att yngre arbetstagare missgynnas på arbetsmarknaden på grund av turordningsreglerna. Uppsatsen utreder även vad forskningen säger angående den kritik som presenteras. De resultat som presenteras i uppsatsen pekar på turordningsreglerna bidrar till att arbetstagare blir inlåsta i sina arbeten men att det inte enbart går hävda att det är turordningsreglerna som är avgörande. Ytterligare faktorer tycks vara minst lika betydelsefulla, såsom konjunkturläge. Mer tydligt verkar turordningsreglerna bidra till att ungdomar missgynnas på arbetsmarknaden. Samtidigt visar resultatet i uppsatsen vilka svårigheter som finns gällande anställningsskydd, eftersom ett starkare skydd för en viss grupp av arbetskraften sker på bekostnad av en annan. Beträffande de alternativ till turordningsreglerna som presenteras i uppsatsen diskuteras det vilka konsekvenser detta kan tänkas medföra och vilken skillnad de skulle innebära jämfört med dagens regler.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur frågan om fackets skadeståndsansvar för olovliga stridsåtgärder är reglerat i svensk rätt och hur frågan hanteras i praktiken, samt hur dessa båda frågor förhåller sig till varandra. Alltså dels hur regleringen formulerats genom lagtext och förarbeten och dels hur frågan har hanterats i praktiken. Fokus har lagts på bestämmandet av skadeståndets storlek. För att ge en någorlunda heltäckande bild av det frågekomplex som ska undersökas görs först en kortare genomgång av begreppet olovliga stridsåtgärder, i bred bemärkelse, och förutsättningarna för en facklig organisations ansvar för dessa som en bakgrund till frågorna om skadeståndsregleringen. Därefter diskuteras de skadeståndsregler som är tillämpliga på olovliga stridsåtgärder. Här undersöks dels skadeståndsreglerna i MBL men även Skadeståndslagen (1972:207) (SkL) och allmänna skadeståndsrättsliga frågor behandlas, dels i de delar de är tillämpliga i skadeståndsbedömningen för olovliga stridsåtgärder och dels för att möjliggöra en jämförelse av MBL:s skadeståndsregler och övrig skadeståndsrätt. Därefter behandlas jämkningsreglerna i både MBL och SkL och MBL:s regler med en motsvarande jämförelse dem emellan. Efter detta behandlas helt kort den processuella regeln i Rättegångsbalken (1942:740) (RB) 35:5 som nära anknyter till frågorna om skadeståndsbedömning och jämkning och som haft relativt stor betydelse i praxis. Därefter görs en genomgång av praxis från både före och efter MBL:s införande. Genomgången är tänkt att vara heltäckande och omfattar ett stort antal fall. I och med att undersökningen är så omfattande och därmed ställer särskilda krav på presentationen görs en särskild genomgång av den metodik som använts i genomgången av praxis och i presentationen av densamma i avdelning 6.2. Slutligen görs en sammanfattning och några avslutande reflektioner.