Syftet med detta arbete har varit att få större insikt i hur en hälsosam arbetssituation kan skapas i förskolan genom att studera förskolepedagogers tankar kring och hanterande av arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress utifrån studiens huvudsakliga frågeställning: hur hanterar de intervjuade pedagogerna arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress? Jag har närmat mig undersökningsområdet med en kvalitativ ansats baserad på intervjuer med två förskollärare från olika förskolor. Som teoretiska redskap för tolkning av studiens resultat har jag använt mig av Sjödins (2012) forskning kring stress i förskolan, Lidholts (1999) hanteringsstrategier samt copingteori. Studien visar att de intervjuade pedagogerna arbetar förebyggande för att skapa en lugnare arbetsmiljö samt reflekterar kring hur situationer med hög arbetsbelastning kan lösas. Vidare förekommer i studien anpassningsstrategier, motstånds- eller kampstrategier samt problem- och känslofokuserad coping som redskap för att hantera arbetets belastning och arbetsrelaterad stress.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur undersköterskor upplevde stress i arbetet och vad som fick undersköterskor att uppleva stress i arbetet inom demens- och äldrevård, samt betydelsen av stöd i arbetet från omgivningen. En intervjustudie genomfördes med vårdpersonal på ett äldreboende med inriktning på demensvård. Sex undersköterskor intervjuades om deras upplevelser av arbetsrelaterad stress. Intervjuerna spelades in och det inspelade materialet transkriberades till ett textinnehåll som analyserades. Resultatet visade att undersköterskor upplevde höga krav i kombination med ett lågt beslutsutrymme i sitt arbete. Detta innebar låg kontroll i arbetet som t ex. att inte kunna påverka sitt arbetsschema och sina arbetstider. Andra faktorer som påverkade var obekväm arbetstid och ökad arbetsmängd. Resultatet visade också att stödet hemifrån och från kollegor, hade betydelse för den upplevda stressen i arbetet. Utmärkande var att undersköterskorna hade höga krav och lågt beslutsutrymme inom demens- och äldrevård, vilket resulterade i arbetsrelaterad stress.

Bakgrund: Genom att beskriva definitioner av stress och fysisk aktivitet får läsaren en inblick i dagens situation. Genom att jämföra arbetsmiljölagen och de vanligaste modellerna kan man se vissa gemensamma nämnare. Forskning visar att mer än var fjärde anställd påverkas av arbetsrelaterad stress, vilket är dyrt för samhället då 50-60 % av sjukfrånvaron har ett samband med arbetsrelaterad stress.   Metod: Designen som använts i denna uppsats är en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Olika databaser utnyttjades och de sökord som användes var fysisk aktivitet och arbetsrelaterad stress i olika kombinationer.   Resultat: Denna litteraturstudie undersöker möjligheterna att använda fysisk aktivitet för att förebygga arbetsrelaterad stress. Genom att analyser de artiklar som användes har författarna funnit bevis för att fysisk aktivitet är en viktig faktor vid förebyggande av arbetsrelaterad stress. Andra viktiga faktorer som hittats är beteendetyper, miljö och livsstil.  Syfte: Faktorer som påverkar fysisk aktivitet.  Slutsats: Avslutningsvis bör fortsatt forskning fokusera på att hitta nya vägar för att få fram bättre och lättare strategier, för att göra det möjligt för flera aktörer att använda sig av dessa, både organisatoriskt och individuellt. Fysisk aktivitet bör i framtiden ses som ett verktyg i utveckling mot arbetsrelaterad stress.

Bakgrund: Kraven inom hälso- och sjukvården har ökat och sjuksköterskor måste ha kunskap inom många områden och samtidigt bedriva en säker vård. Arbetsmiljön är i många lägen bristfällig och har betydelse för arbetsrelaterad stress. Arbetsrelaterad stress uppstår när det upplevs att det inte finns möjlighet att lösa arbetsuppgifter på grund av otillräckliga kunskaper eller resurser. Syfte: Syftet var att belysa orsaker till arbetsrelaterad stress och hur sådan stress påverkar sjuksköterskors arbete och privatliv. Metod: Detta arbete utformades som en litteraturöversikt för att ge en övergripande bild av forskningsläget. Databassökningar gjordes och artiklar granskades, analyserades och ett resultat skapades som inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom fem huvudteman: “Arbetsmiljö och krav som orsak“, “Arbetslaget som orsak”, “Fysiska och psykiska effekter som drabbar sjuksköterskan”, “Påverkan på patientsäkerheten” och “ Behov av kunskap och kompetensutveckling”. Diskussion: I sjuksköterskors arbetsmiljö förekom förhållanden som orsakade hög arbetsbelastning och stress. Detta ledde till att många sjuksköterskor övervägde att lämna yrket. Sjuksköterskor oroade sig för kvaliteten på vården på grund av den höga arbetsbelastningen. Slutsats: Flera faktorer påverkade sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress. Dessa faktorer kan leda till konsekvenser, inte bara för patientsäkerheten utan också för personalens egen hälsa. Nyckelord: Arbetsbelastning, Arbetsförhållanden, Arbetsmiljö, Arbetsrelaterad stress, Sjuksköterskor, Stress.Chattkonversationen är avslutad

Sjukskrivningarna i samhället har ökat betydligt det senaste året. Stress i arbetet är en av orsakerna till detta och statistik visar att det främst är kvinnor som drabbas. Då majoriteten av företagen i Sverige består av småföretag samt att allt fler kvinnor väljer att starta eget, väcktes en nyfikenhet av att undersöka stressorsaker hos denna kategori. Därmed är syftet med studien att undersöka vad som kan stressa kvinnliga småföretagare i arbetet samt vad som kan kompensera denna eventuella stress. Vi vill även undersöka hur småföretagare sammantaget upplever stress när stressfaktorer och kompenserande faktorer vägts emot varandra. För att försöka finna svar på syftet utfördes en kvalitativ studie baserad på åtta intervjuer med kvinnliga småföretagare. I dessa intervjuer kunde flera orsaker till stress identifieras. Vidare identifierades även faktorer som verkar kunna kompensera den stress som småföretagarna utsätts för i arbetet. Resultatet visar att intervjupersonerna inte upplever att den arbetsrelaterade stressen är så stor, att det leder till ohälsa. Studien har resulterat i en modell som visar att det bör finnas en balans mellan de faktorer som orsakar stress och de som kompenserar stressen. / The number of people on sick leave has increased significantly in the past year. One of the causes is stress at work and statistics show that mainly women are affected. As the majority of companies in Sweden are small enterprises and as more and more women opt to start their own businesses, we became interested in examining what causes stress for them. Therefore the purpose of this study is to examine what stresses female small business owners at work as well as what might compensate potential stress. We also wanted to investigate to what extent they are stressed due to work. In order to find answers to the causes a qualitative study based on eight interviews with female small business owners was carried out. Based on these interviews several causes of stress could be identified. Factors that seem to be able to compensate for the work-related stress that small business owners are exposed to could also be identified. The results show that the respondents do not feel that the work-related stress is so great that it is unhealthy. The study has resulted in a model showing that there should be a balance between the factors that cause stress and those which compensate for the stress.

Syftet med föreliggande studie är att få kunskap om hur medarbetarna uppfattar sina arbetsförhållanden, sitt välbefinnande i relation till arbetet och ledarskapet. Vidare syftar studien till att få kunskap om hur ledarskap påverkar medarbetarnas uppfattning om arbetsförhållanden och medarbetarnas välbefinnande. 85 deltagare (N=85) kompletterade ett webbaserad frågeformulär som bestod av 48 frågor med frågerubrikerna krav, kontroll, stöd, rättvisa, mobbing och trakasseri, hälsa och välbefinnande samt ledarskap. Resultatet visar att medarbetarna upplever sig ha delvis bra arbetsförhållanden och delvis bra välbefinnande. Vidare visar resultatet att arbetsförhållanden, välbefinnande och ledarskap korrelerar signifikant positivt med varandra där starkaste korrelationen finns mellan välbefinnande och ledarskap. En multipel regressionsanalys visar att ledarskap har en unik och direkt relation till välbefinnande. Slutsatsen av studien är att ledarskap är den viktigaste faktorn som påverkar medarbetarnas välbefinnande och att företaget bör fokusera på ledarskapsutveckling.

Bakgrund: Arbetsmiljön för sjuksköterskor är ett ämne i tiden, detta eftersom sjuksköterskor idag påverkas i stort av ohälsosam stress. Många sjuksköterskor överväger att lämna yrket redan under det första yrkesverksamma året på grund av utmattning och bristande självkänsla. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilken arbetsrelaterad stress nyutexaminerade sjuksköterskor utsätts för under sitt första år som yrkesverksam samt beskriva de granskade artiklarna beträffande urval och undersökningsgrupp. Metod: En litteraturstudie på beskrivande nivå som baserats på 11 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Den första tiden som yrkesverksam består av kaos och osäkerhet. Många nyutexaminerade sjuksköterskor betonar rädslan de lever med dagligen under arbetstid och den bristande tilltron på sig själv och sin kunskap inom området. Det finns svårigheter att delegera ut uppgifter på grund av rädsla för att förlora kontrollen. Den höga arbetsbelastningen kantas av tidsbrist och förväntningar från omgivningen om att alltid finnas till hands. Samtidigt bemöts de nyutexaminerade sjuksköterskorna med respektlöshet och bristande stöd från kollegor som orsakar frustration och arbetsrelaterad stress. Slutsats: Föreliggande studier visar att arbetsrelaterad stress är något nyutexaminerade sjuksköterskor utsätts för. Brist på introduktion och vägledning från erfarna kollegor resulterar i bland annat rädsla, osäkerhet i sin nya yrkesroll och frustration. Den höga arbetsbelastningen nyutexaminerade sjuksköterskor utsätts för består av tidsbrist, stort ansvar, låg personaltäthet och höga krav. Kollegor har ett stort ansvar att vägleda nyutexaminerade sjuksköterskor. Genom att stärka övergången till yrkesverksam sjuksköterska kan den första yrkesverksamma tiden som sjuksköterska stärkas.

Vi informeras mer eller mindre dagligen om hur dåligt ställt det är bland äldre som bor på äldreboenden i Sverige. Däremot talas det inte ofta om hur personalen mår och trivs på sin arbetsplats. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av psykosocial arbetsmiljö bland verksamhetschefer och undersköterskor som arbetar på äldreboenden. Urvalet bestod av tre verksamhetschefer och fyra undersköterskor som arbetade på två äldreboenden i en kommun i mellersta Sverige. Metoden som användes i denna studie var intervjuer som genomfördes med en intervjuguide. Resultatet visade att både verksamhetscheferna och undersköterskorna upplevde krav i sitt arbete, dock på olika sätt. Gällande upplevelsen av stöd och hjälp från kollegor, visade det sig att majoriteten av respondenterna upplevde sig ha det, dock med undantag från en verksamhetschef som arbetade mycket ensam. Att arbeta på ett äldreboende, upplevdes som stressigt och ibland psykiskt påfrestande bland samtliga respondenter.

There has been a dramatic increase in long-term sick leave in Sweden, which largely depends on occupational stress. Occupational stress applies particularly in relationship-intensive jobs, which means that the individual works with a lot of contact or responsibility for other people. Research has shown that attachment is relevant to the choice of coping style and perception of stress in the workplace. The aim of the present study was to investigate the relationships between attachment patterns, coping styles and occupational stress in relationship-intensive jobs and to extend previous studies by adding the variables age, work experience and education in relation to coping styles and occupational stress. The study was in quantitative form in which 186 participants from various relationship-intensive jobs across Sweden participated. The results showed that insecure-anxiety and insecure-avoidance attachment was correlated with a higher level of occupational stress. The results also showed that the higher the use of problem-focused coping style, the lower the level of occupational stress. The study’s results contradicted previous research, in the way that emotion-focused coping style had a negative correlation with insecure-avoidance attachment and occupational stress. Finally, the study's results showed that the higher the age of the individual, the lower the level of occupational stress. The result of this study is important for working-life research and highlights the importance of attachment patterns and coping styles effect on occupational stress. / Det har skett en dramatisk ökning av långtidssjukskrivningar i Sverige som till stor del beror på arbetsrelaterad stress. Den arbetsrelaterade stressen gäller framförallt relationsintensiva yrken som innebär att individen arbetar med mycket kontakt eller ansvar för andra människor. Forskning har visat att anknytning har betydelse för valet av copingstil och upplevelsen av stress i arbetslivet. Syftet med den aktuella studien var att undersöka sambanden mellan anknytningsmönster, copingstilar och arbetsrelaterad stress inom relationsintensiva yrken samt att utvidga tidigare studier genom att lägga till variablerna ålder, arbetslivserfarenhet och utbildningsnivå i relation till copingstilar och arbetsrelaterad stress. Studien var i kvantitativ form där 186 deltagare från olika relationsintensiva yrken runt om i Sverige deltog. Resultatet visade att otrygg-ångest och otrygg-undvikande anknytning var korrelerat med en högre grad av arbetsrelaterad stress. Studiens resultat visade även att ju högre användning av problemfokuserad copingstil desto lägre grad av arbetsrelaterad stress. Studiens resultat gick emot tidigare forskning då emotionsfokuserad copingstil hade ett negativt samband med otrygg-undvikande anknytning och arbetsrelaterad stress. Till sist visade studiens resultat att ju högre ålder individen har desto lägre grad av arbetsrelaterad stress. Studiens resultat är viktigt för arbetslivsforskning och belyser betydelsen av att ta hänsyn till anknytningsmönstret och copingstilarnas påverkan på arbetsrelaterad stress.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress förekommer inom hälso- och sjukvården och uppkommer som en följd av belastande arbetsförhållanden, vilket skapar en obalans i sjuksköterskornas arbete. När sjuksköterskorna upplever arbetsrelaterad stress kan det inverka på den vård som de bedriver. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av hur arbetsrelaterad stress kan påverka vårdandet. Metod: En kvalitativ metod i form av intervjuer med allmänsjuksköterskor låg till grund för studien. De inspelade intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades därefter enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier kunde urskiljas; Helhetsbilden av patienten uteblir, Patientsäkerheten hotas och Patienterna upplevs reagera negativt på sjuksköterskornas stress. Slutsats: Arbetsrelaterad stress påverkar både sjuksköterskorna, patienterna och vårdandet. Sjuksköterskornas arbetsrelaterade stress medför att det är svårt att upprätthålla en god vård samt att bedriva ett patientsäkert arbete. Genom att uppmärksamma sjuksköterskor och chefer om problemet kan åtgärder vidtas och förutsättningar för att bedriva en god och säker vård kan öka.