Syftet med denna studie var att undersöka faktorerna som bidrar till lärares yrkestrivsel, samt om förväntingarna de hade innan de började arbeta har uppfyllts. Positiva förväntningar kan vara motiverande i yrket, men om de inte uppfylls kan de ha motsatt effekt. I dagens samhälle finns många negativa föreställningar om skolan. I media får man ofta höra om hur läget är i skolan, mycket framställs i negativ ton. Vi undrade då hur det kommer sig att trots allt negativt som cirkulerar kring skolan så finns det lärare som år efter år arbetar kvar i skolan. Som metod använde vi halvstrukturerade intervjuer med tre lärare. Dessa tre har flertalet års yrkeserfarenhet bakom sig. Före intervjuerna lämnade vi missivbrev till våra informanter där vi informerade om syftet med intervjuerna och vetenskapsrådets etiska regler. I resultatet upptäckte vi att våra intervjupersoner ser på ungefär samma sätt på yrkets meningsfullhet och varifrån de hämtar sin drivkraft. Våra tre intervjupersoner har alla märkt hur arbetsbelastningen ökat de senaste åren, men har än så länge inte slagits ner av den utan fortsatt att arbeta och trivs i yrket. Men på vissa punkter skiljer de sig åt.

To enjoy work, and be satisfied in the work you do, is important to most people. Work scientific research shows that dissatisfaction with physical or the psychosocial work environment often gives negative effects on the performed work. The purpose of our study is to chart the experience in work satisfaction and psychosocial work environment amongst nurses within psychiatric care. It is an empiric cross section study. The participants in the study contains nurses who are either employed on a conditional tenure or have a temporary post (>3 months) in policlinics and wards in general adult psychiatric care (n=126). In the study a PAK/AK questionnaire (psychosocial work environment/ work satisfaction-survey) was used. The form includes 49 questions which were analyzed in the Statistical Package for Social Sciences (SPSS).  The outcome shows that there is a considerable dissatisfaction with salary, advantages, and possibilities for personal development. Nurses who work in policlinics are more satisfied compared to nurses who work in wards. They feel that they have possibilities to decide how the work should be performed, possibilities to learn new things and they feel that they have support from the employer when it comes to education. Almost everyone thinks that it is important to use their capacity and competence in their work. The participants are relatively satisfied with the work climate created by the employer.  The most negative answer as to workload is about the psychological strain, which is to be tired and exhausted after work, and stress. The frequency of psychosomatic pain is low, but the work described as difficult in a mental aspect. The study shows no connection between how work satisfaction can affect the nursing - an important aspect in the nurses work. / Att trivas på sitt jobb och vara tillfredsställd i det arbete man utför är viktigt för de allra flesta. Den arbetsvetenskapliga forskningen har visat, att missnöje med den fysiska eller psykosociala arbetsmiljön oftast ger negativa effekter för verksamheten. Syftet med studien var att kartlägga upplevelsen av arbetstillfredsställelse och psykosocial arbetsmiljö hos sjuksköterskor inom psykiatrisk vård. Studien är en empirisk tvärsnittsstudie där deltagarna utgörs av hela populationen sjuksköterskor (n =126) som är tillsvidareanställda eller anställda på vikariat (>3 månader) inom öppen och sluten allmän vuxenpsykiatrisk vård inom ett landsting i Sverige. I studien användes frågeformulären PAK/AK (psykosocial arbetsmiljö-/arbetstillfredsställelsekartläggning). Formulären omfattade 49 frågor som bearbetades och analyserades i Statistical Package for Social Sciences (SPSS).  Resultatet visar att det finns ett ansenligt missnöje med lön och andra förmåner, även utvecklingsmöjligheter visar på otillfredsställelse. Sjuksköterskor inom öppenvård uppger att de i signifikant högre grad än kollegorna inom slutenvård har möjlighet att lära sig nya saker i arbetet och att själva bestämma hur arbetet ska utföras. De allra flesta tycker att det är viktigt att få användning för sina anlag och sin kompetens i arbetet. Man är också relativt nöjd med arbetsledningsklimatet. Frekvensen av psykosomatiska besvär är låg, men arbetet beskrivs som mentalt påfrestande. Sjuksköterskor inom öppenvård upplever i högre grad än kollegorna inom slutenvård arbetet som psykiskt tungt. Studien visar dock ingen koppling mellan arbetstillfredsställelse och hur det kan påverka patientens omvårdnad - en viktig aspekt av sjuksköterskans arbete.

Syftet var att med en enkätstudie undersöka om det fanns någon upplevd skillnad mellan två produktionsflöden inom stålindustrin gällande arbetsrelaterad stress och tillfredsställelse. Val av flöde baserades på sjukfrånvarostatistiken då flöde 1 hade en högre korttidssjukfrånvaro än i flöde 2. Studien syftade även till att undersöka om det fanns någon mätbar skillnad mellan yngre och äldre arbetstagares arbetsrelaterade stress och tillfredsställelse.Resultaten visade en signifikans för delmåttet rolltydlighet där de äldre deltagarna skattade rolltydligheten högre än de yngre deltagarna. Resultaten visade också signifikans för arbetstillfredsställelse för delmåtten belysning, ljud, smuts och temperatur där deltagarna i flöde 2 var mer nöjda än i flöde 1. De yngre jämfört med de äldre visade sig uppleva mer psykosocialt stöd och deltagarna i flöde 1 upplevde sig ha en högre grad av autonomi än deltagarna i flöde 2, äldre deltagare upplevde sig även ha en bättre autonomi än de yngre deltagarna. Resultatet visade även att deltagarna i flöde 1 upplevde sig ha en lägre grad av arbetsbelastning än deltagarna i flöde 2. En interaktionseffekt mellan ålder och flöde på delmåttet upplevd mental hälsa, visade att yngre deltagarna i flöde 1 skattade sin hälsa högst och de yngre i flöde 2 skattade sin mentala hälsa lägst, medan det omvända resultatet gällde för den äldre gruppen.

Studiens syfte var att undersöka om det förelåg några skillnader i upplevelsen av arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse bland lärare avseende organisationsform och kön samt om det fanns en interaktion mellan organisationsform och kön avseende arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse. Totalt deltog 84 respondenter i undersökningen. Mätinstrumenten som användes var Minnesota Satisfaction Questionnaire och Basic Need Satisfaction at work scale. Resultatet visade att det inte förelåg några signifikanta skillnader i arbetsmotivation beroende på organisationsform och kön. Vidare visade resultatet att det fanns signifikanta skillnader i yttre, inre och generell arbetstillfredsställelse beroende på organisationsform, där privatanställda var mer tillfredsställda i jämförelse med offentligt anställda. Resultatet visade också att det förelåg signifikanta skillnader i yttre, inre och generell arbetstillfredsställelse beroende på kön, där män var mer tillfredsställda än kvinnor. Ytterligare visades ingen interaktion mellan organisationsform och kön avseende arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse. / The purpose of the study was to examine whether there were any differences in teachers' work motivation and job satisfaction depending on sector and gender and whether there was an interaction between sector and gender regarding work motivation and job satisfaction. A total of 84 respondents participated in the study. The instruments used were the Minnesota Satisfaction Questionnaire and Basic Need Satisfaction at work scale. The results showed that there were no significant differences in work motivation depending on sector and gender. Further the results showed that there were significant differences in extrinsic, intrinsic and general job satisfaction due to sector, where private sector employees were more satisfied compared to public sector employees. The results also showed that there were differences in extrinsic, intrinsic and general job satisfaction depending on gender, where men were more satisfied than women. Finally there was no interaction between sector and gender regarding work motivation and job satisfaction.

Är volontärt psykoterapeutarbete en win-win situation eller en fattigdomsfälla? Finns detblinda fläckar i den goda intentionen eller är en volontärresurs enbart av godo? Syftet med undersökningen var att beskriva hur några psykoterapeuter ser på sin arbetsinsats och arbets-situation som volontärer och samtidigt väcka frågor kring det ideella arbetets drivkrafter, eventuell påverkan på psykoterapirelationen och arbetstillfredsställelsens betydelse.  Verksamheten som studerades finns inom Stadsmissionens regi i Stockholm på Terapicentretför unga, där merparten av psykoterapeuterna är volontärer. Den undersökningsmetod som användes var semi-strukturerad intervju och fem volontärer deltog i undersökningen. Den teoretiska anknytningen har huvudsakligen utgjorts av litteratur inom den psykodynamiska teoribildningen och då särskilt forskning inom psykoterapins område avseende terapeutisk effektivitet. Även forskning inriktad på relationell psykoterapi och forskning inom ideellt och volontärt arbete har bidragit till den teoretiska referensramen. Resultaten visade att volontärerna upplever drivkrafter som egennytta,  att få vara del i ett meningsfullt sammanhang och att få göra nytta för andra som centrala drivkrafter för sin volontärinsats som också beskrivs som mycket engagerande, meningsfull, stimulerande, givande och som starkt hoppingivande. Viktigt var också upplevelsen av positivt bekräftande från omgivningen. Arbetssituationen upplevdes som mycket tillfredsställande och parametrar som gott ledarskap, frihet, flexbilitet och den sociala kontexten lyftes fram. I undersökningen kunde inte konstateras någon uppenbar koppling mellan det volontära engagemanget och innehållet i psykoterapi-relationen. Undersökningsresultaten kan tolkas som att volontärarbetet sammantaget upplevs som identitetsstärkande för volontären.

Syftet med studien är att få en förståelse hur förskollärare motiveras till sitt arbete. Vilka faktorer ökar respektive minskar motivation på arbetsplatsen, samt vilken betydelse har arbetets utformande för motivation och arbetstillfredsställelse? Studien utgår ifrån Herzberg (1993) tvåfaktors teori kring motivation samt Hackman och Oldmans The Job Characteristics Model (Robbins & Judge, 2007) som förklarar att arbetets upplägg kan ses som grund för hur motiverad personal är. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats utifrån semistrukturerade intervjuer. Sex stycken förskollärare har intervjuats kring upplevelsen huruvida arbetstillfredsställelse och motivation infinner sig. Resultat visar att som en primär grund till arbetsstillfredsställelse ligger goda relationer till arbetskamraterna. Resultat visar även att barnens utveckling ligger som en grund gentemot hur intervjupersonerna motiveras i sin yrkesroll. Barnens utveckling samt det sociala stödet motiverar intervjupersonerna till fortsatt ansträngning och därmed till att stanna kvar på sin arbetsplats. Förutom positiva faktorer visar resultat på hämmande faktorer hos motivation. Så som för lite tid till planering samt för lite pedagogiska diskussioner. Vidare anser intervjupersonerna att för mycket ansvar och höga krav i förhållande till de resurser de har att tillhandahålla hämmar. Resultaten har bearbetats utefter Herzbergs (1993) tvåfaktorsteori rörande motivation och arbetstillfredsställelse. Arbetets utformande har bearbetats utifrån Hackman och Oldmans (Robbins & Judge, 2007) teori. / The aim of the study is to gain an understanding how preschool teachers motivates to their work. What factors increases or reduces the motivation in the workplace, and what is the significance of the work design for motivation and job satisfaction? The study was based on Herzberg (1993) two factor theory on motivation and Hackman and Oldmans The Job Characteristics Model (Robbins & Judge, 2007) explaining that the work arrangement can be seen as the basis of how motivated the personal is. The study was conducted using a qualitative approach based on semi-structured interviews. Six preschool teachers were interviewed about the experience whether job satisfaction and motivation arises. Results show that as a primary basis for job satisfaction is a good relationship with colleagues. Results also show that children's development is as a basis for the respondents motivation in their professional. The children developing and the social support motivate the respondents to continue their effort and also motivates them to remain in the workplace. Besides positive factors results show inhibitory factors of motivation. Things such as to little time for planning and for educational discussions. Furthermore, the interviews think that too much responsibility and high demands in relation to the resources they have to provide is also something that inhibition their motivation. The results have been processed with Herzberg (1993) two factors theory on motivation and job satisfaction. The design of work has been compared to Hackman and Oldman (Robbins & Judge, 2007) theory.

Syftet med studien var att undersöka skillnader i arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse bland omsorgspersonal beroende på om de hade en fast eller flexibel arbetsplats. I studien ingick två deltagargrupper där den ena gruppen tillhörde en fast avdelning medan de anställda i den andra gruppen flyttade runt mellan avdelningar beroende på var det för tillfället fanns behov. Studien genomfördes som en enkätundersökning inom omsorgsförvaltningen i en mindre kommun. Totalt besvarade 55 personer på enkäten som var uppdelad i två delar; Basic need satisfaction at work scale som mätte arbetsmotivation med delskalorna autonomi, kompetens och samhörighet och Minnesota job satisfaction som mätte inre och yttre arbetstillfredsställelse. Studien visade att anställda med en flexibel arbetsplats hade lägre arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse än anställda med fast arbetsplats. Autonomi, samhörighet och inre arbetstillfredsställelse visade ett signifikant resultat, kompetens och yttre arbetstillfredsställelse hade en tendens till signifikant effekt / The aim of the study was to examine differences in work motivation and job satisfaction among nursing assistants, depending on whether they had a permanent or flexible workplace. The study involved two groups of participants, the one belonging to a permanent ward while the employees of the other group moved around between wards depending on where they were currently needed. The study was conducted as a survey in care administration in a small municipality. A total of 55 people responded to the questionnaire, which was divided into two parts; Basic need satisfaction at work scale measuring the motivation subscales of autonomy, competence and connectedness and Minnesota job satisfaction scale measuring job satisfaction based on intrinsic and extrinsic aspects. The study showed that employees with a flexible workplace had lower motivation and job satisfaction than workers with permanent workplace. Autonomy, connectedness and internal job satisfaction showed a significant result, competence and external job satisfaction tended to significant effect.

Bakgrund Många patienter i vården drabbas av vårdskador till följd av avvikelser i vården. Ett antal studier pekar på faktorer som påverkar patientsäkerheten, bland annat att hög arbetsbelastning, otillräcklig bemanning och långa arbetstider inverkar negativt. Inom intensivvård är uppmärksamhet och vaksamhet viktigt för att identifiera förändringar hos patienten. Flera studier visar att längre arbetspass och veckoarbetstid förknippas med ökad fysisk och psykisk trötthet och risk för minskad vaksamhet vilket medför ökad risk för att avvikelser inträffar. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur införandet av behovsanpassad bemanning relaterar till medarbetarnas upplevelse av stress, tid för återhämtning och arbetstillfredsställelse samt till kostnader och aspekter på patientsäkerhet. Metod Studien har genomförts med hjälp av en kombination av metoder. Enkäter lämnades ut före och ett år efter införandet av bemanningsmodellen. Fem fokusgruppsintervjuer genomfördes med medarbetare och arbetsledare och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Författaren har under studien verkat som vårdenhetschef och medverkat i, samt observerat, införandet av den nya bemanningsmodellen. Resultat Enkätstudien visar att 94 % av respondenterna upplever att de har tid till återhämtning varje dag eller vecka efter införandet jämfört med 74 % innan modellen infördes. 67 % rapporterar att de inte känner sig stressade mot 50 % tidigare. Intervjuerna visar att medarbetarna upplever att de kan påverka sina arbetstider, minska arbetstiden och att de har mer tid för återhämtning. Mindre positiva upplevelser var oro för lönen då man i hög grad påverkar den själv. Flera medarbetare menar att patientsäkerheten påverkas positivt eftersom medarbetarna är gladare och mer utvilade när de arbetar, det minimerar riskerna för att medicinska avvikelser inträffar. Patientsäkerheten påverkas också av att kompetensen har stärkts eftersom det är färre vikarier i tjänst. Ekonomiskt resulterade modellen i ett underskott på 1 % av personalbudgeten under 2011, men under 2012 har vi ett positivt utfall på ca 700 t kr under årets första 4 månader. Diskussion Den behovsanpassade bemanningsmodellen resulterade i att medarbetarna upplevde en större arbetstillfredsställelse och en ökad återhämtning samtidigt som verksamheten har fått en mer balanserad bemanning. Medarbetarna upplever att patienterna påverkas positivt dels då medarbetarna är gladare på arbetet, dels då kompetensen har stärkts eftersom det är färre vikarier. Ekonomiskt har modellen visats sig vara kostnadsneutral vilket var ett krav. / Background Many patients in care suffer health damage due to adverse events in health care. A number of studies point to factors that affect patient safety, including the heavy workload, inadequate staffing and long working hours have a negative impact. In intensive care, is attention and vigilance is important to identify changes in the patient status. Several studies show that the longer the work shifts and weekly working hours are associated with increased physical and mental fatigue and the risk of reduced vigilance resulting in increased risk of adverse events. Purpose The study aims to investigate how the introduction of needs-based staffing related to employees' perception of stress, time for recovery and job satisfaction as well as costs and aspects of patient safety. Method The study was conducted using a combination of methods. Surveys were released before and one year after the introduction of the staffing model. Five focus group interviews with employees and supervisors were conducted and were analyzed by qualitative content analysis. The author has during the study served as a head nurse and participated in and observed the introduction of the new staffing model. Results The questionnaire shows that 94% of respondents consider that they have time to recover every day or week after the introduction of the new model compared with 74% before its introduction. 67% report that they do not feel stressed to 50% previously. The interviews indicate that employees feel they can influence their working hours, reduced working hours and that they have more time for recovery. Less positive experiences were concerns about the salary when the employees have a significant impact on the salary by themselves. Many employees believe that patient safety is positively affected because employees are happier and more rested when they work, it minimizes the risks of adverse events. Patient safety is also affected by the skills have been strengthened because there are fewer agency staff on duty. Economic model resulted in a deficit of 1% of the personnel budget in 2011, but in 2012 we have a positive outcome of about 700 000 SEK during the first 4 months. Discussion The needs-based staffing model resulted in the employees experienced greater job satisfaction and increased recovery, and the clinic has had a more balanced staffing. Employees feel that patients are affected positively and when the employees are happier at work, partly because expertise has been strengthened because there are fewer substitutes. Economically, the model has proven to be cost-neutral, which was a requirement.

Studiens syfte var att undersöka om verksamhetstyp och de anställdas biologiska ålder påverkade den arbetsrelaterade identiteten och strävan. Studien genomfördes som en enkätundersökning på ett servicemanagement företag i en svensk mellanstor stad. Totalt deltog 56 personer, som bestod till 98.2% av kvinnor. Resultaten visade att ålder hade en tendens till signifikant effekt på organisationsidentitet och signifikant effekt med yrkesidentitet samt identifikation med kollegor, där äldre visades ha en starkare identitet än yngre. Verksamhetstyp visades ha en signifikant effekt på identifikation med kollegor och en tendens till signifikant effekt för strävan vad det gäller utvecklingsmöjligheter. / The study aimed to examine if the line of business and the employees' biological age had an impact on work-related identity and striving. It was conducted as a questionnaire survey at a service management company in a Swedish medium-sized town. A total of 56 people participated, consisting of 98.2% of women. According to the results older compared to younger participants were shown to have a stronger organizational identity, professional identity and identification with peers. Line of business was shown to have an on identification with peers and strivings in terms of development opportunities.

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka den arbetspsykologiska vinsten i form av kontroll, stress och arbetstillfredsställelse av en utbildningsinsats med skiftlagsutveckling. En enkätundersökning genomfördes på ett stort industriföretag i Mellansverige. Totalt 65 personer svarade på enkäten, indelade i de som deltagit (experimentgrupp) och de som inte deltagit (kontrollgrupp) i utbildningen. Resultatet visade att experimentgruppen jämfört med kontrollgruppen skattade sin kontroll över arbetshastigheten högre. Likaså ansåg sig experimentgruppen bättre kunna förutsäga resultatet av sina beslut i arbetet än kontrollgruppen. Resultatet indikerade även en tendens till signifikant huvudeffekt av ålder på skattad stress; yngre kände större stöd i arbetet medan äldre kände att de kunde utnyttja sina färdigheter och talanger till fullo i arbetet. Nyckelord: Arbetsrelaterad kontroll, arbetsrelaterad stress, arbetstillfredsställelse, utbildning / Abstract The work psychology-related benefits of group training in a shift-going work team The objective of the study was to investigate whether team building-based training could improve work satisfaction, reduce stress, and increase perceived control of the work environment for a shift-going work team. A questionnaire study was performed at a large industrial company in central Sweden. 65 participants were divided into an experimental (participation in training) vs. a control (no participation in training group). The results showed that former compared to latter participants perceived a greater amount of control over their work, as well as estimated their ability to predict the results of their work decisions as higher. Concerning the perceived stress, younger compared to older were shown to experience more support whereas older vs. younger rated the ability to fully use skills and abilities as higher. Keywords: Work control, work stress, work satisfaction, training