Syftet med studien var att undersöka inre arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse genom att se vilket motivationsbehov och vilken typ av arbetstillfredsställelse som skattades högst. Syftet var även att undersöka vilka motivationsbehov som bäst predicerar inre och yttre arbetstillfredsställelse. Studien genomfördes inom äldreomsorgenen i en mindre kommun i Sverige. 80 personer deltog i studien som genomfördes som en enkätundersökning. Mätinstrumenten som användes var Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och Basic Need of Satisfaction at work Scale (BNS). MSQ mätte inre och yttre arbetstillfredsställelse medan BNS mätte inre arbetsmotivation med utgångspunkt från Self-Determination Theory och de tre komponenterna autonomi, kompetens och samhörighet. Resultatet visade att samhörighet var det behov som skattades högst och det fanns en signifikant skillnad till autonomi och kompetens. Inre arbetstillfredsställelse skattades högre än yttre arbetstillfredsställelse och autonomi och kompetens predicerade inre arbetstillfredsställelse medan kompetens predicerade yttre arbetstillfredsställelse. / The purpose of the study was to examine intrinsic work motivation and work satisfaction by seeing which basic motivation need and which type of work satisfaction that was highest estimated. The purpose was also to examine which basic motivation needs that were the predictors to internal and external work satisfaction. The study was conducted among employees in nursing homes. 80 nurses participated and the study was conducted as a survey. The instrument used in the study was Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) and Basic Need of Satisfaction at work Scale (BNS). MSQ measured internal and external work satisfaction while BNS measured intrinsic work motivation based on Self Determination-Theory and the three components autonomy, competence and relatedness. The results showed that relatedness was highest estimated and that there was a significant difference to autonomy and competence. Internal work satisfaction was rated higher than external work satisfaction and autonomy and competence was the predictors of internal work satisfaction while competence predicted external work satisfaction.

Skatteverket är en av Sveriges viktigaste statliga myndigheter då myndigheten på något sätt berör alla individer i samhället. Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för varför det finns en diskrepans i svaren från Skatteverkets medarbetarundersökning 2013, gällande upplevelsen av arbetstillfredsställelse, i relation till synen på Skatteverket som en attraktiv arbetsplats samt till synen på att rekommendera arbetsplatsen till andra personer. Studien tar utgångspunkt i begreppet arbetstillfredsställelse, som betraktas som attityder människan känner gentemot sitt arbete, och tillämpar ett kvalitativt angreppssätt. Genom 12 semistrukturerade intervjuer med handläggare på ett skattekontor i Västsverige, görs en ansats till att förklara diskrepansen utifrån en analys av medarbetarnas uppfattningar. Det empiriska materialet har analyserats genom fenomenologisk dataanalys och studiens slutsatser visar att det finns en viss grad av missnöje bland handläggarna gällande faktorer såsom löneutveckling, bristande karriärvägar samt upplevelsen av andra människors uppfattning om handläggarens arbete och arbetsplats. / The Swedish Tax Agency is one of the most important governmental agencies as it affects all individuals of the society in some way. This studies purpose is to create a deeper understanding of why there is a discrepancy in the answers from the Tax Agency employee survey in 2013, regarding the experience of job satisfaction in relation to the perception of the Swedish Tax Agency as an attractive workplace and to the view of recommending the workplace to other people. The study uses a qualitative approach and is based on the concept of job satisfaction, which is regarded as the attitudes people feel towards their work. By means of 12 semi-structured interviews with caseworkers at a tax office in Western Sweden, an attempt was made ​​to explain the discrepancy through analysis of employee perceptions. The empirical material was analyzed by phenomenological data analysis and the conclusions are that there is a certain degree of dissatisfaction among case workers relating to factors such as wages, lack of career paths and the experience of other people's perception of one's work and workplace.

Försvarsmakten har nyligen ersatt värnplikten med ett personalförsörjningssystem där gruppbefäl och soldater anställs på samma villkor som på den civila arbetsmarknaden. En oväntad konsekvens av detta är en oönskat hög personalomsättning inom denna anställningskategori. Syftet med denna studie var att kartlägga faktorer som bidrar till intentionen att stanna kvar i eller lämna sin anställning hos kategorin gruppbefäl och soldater i Försvarsmakten. Ett konceptuellt ramverk utvecklades med grunden i den klassiska tvåfaktormodellen för arbetstillfredsställelse av Frederick Herzberg kombinerat med ett perspektiv på personalomsättning baserat på intentioner hos de anställda. Undersökningen har gjorts i form av en casestudie med kvalitativ, intervjubaserad ansats vid en enhet på Livgardet i Stockholm. Resultatet är ett antal olika faktorer som bidrar till de anställdas intentioner att stanna, motivationsfaktorer, och ett antal olika faktorer som bidrar till de anställdas intentioner att lämna sin anställning, hygienfaktorer. Motivationsfaktorerna som identifierades var: personlig utveckling, engagemang från chefer, erkännande & feedback, arbetsuppgifter samt gemenskap. Hygienfaktorerna var: ledarskap (inkluderat värnpliktstänk och kommunikation), arbetsgivarrollen, planering & ovisshet, arbetsmiljö samt övriga faktorer. Dessa faktorer stämde överlag överens med det konceptuella ramverket och tidigare studier, samt gav en fördjupad bild av fenomenet. / The Swedish Armed Forces have recently introduced an organisational change which entailed that squad leaders and soldiers are employed under the same contractual conditions that exist in the civilian job market. An unexpected consequence of this change has been an undesirable level of employee turnover within this occupational category, largely due to employees choosing to terminate their employment before the fulfilment of their contracted time. Therefore, the aim of this exploratory study was to uncover and map out factors that contribute to employees intentions to leave or to continue in their employment as squad leaders and soldiers within the Swedish Armed Forces. A conceptual framework was developed based on the classic two-factor model for job satisfaction presented by Frederick Herzberg combined with an intention-based perspective on the phenomenon employee turnover. The study utilised a qualitative, interview-based approach for a case study of a unit within the Lifeguard Regiment based in Stockholm, Sweden. The study yielded a set of factors that are indicated as contributing to the employees’ intentions to stay, herein termed motivational factors, and a different set of factors that are suggested to contribute to the employees’ intentions to leave, herein termed hygiene factors. The set of motivational factors were identified as personal development, manager engagement, acknowledgement & feedback, work tasks, and community & camaraderie. The set of hygiene factors were identified as leadership (including subcategories conscription attitude and communication), the employer role, planning & uncertainty, work environment, and other factors. Overall the results were consistent with previous findings, and also offered a more in-depth view of the phenomenon.

Ett nytt ”gränslöst arbetsliv” med fokus på och bedömning av prestation har idag växt fram. Individen har större eget ansvar över sitt arbete och förväntas leva upp till höga krav. Syftet med denna studie är att i det prestationsinriktade arbetslivet undersöka upplevelser av högprestation och arbetstillfredsställelse inom ett företag som använder ett högpresterande system, områden som berörs är motivation och ledarskap. Undersökningens frågeställning som besvaras är: Hur upplever chefer och medarbetare högpresterande system och arbetstillfredsställelse? Undersökningen tar utgångspunkt i kvalitativ metod. Sammanlagt 8 intervjuer har genomförts, med 4 chefer och 4 högpresterande medarbetare. Det framkommer i resultatet att chefer ställer höga krav på medarbetare som i sin tur ställer höga krav på sig själva. Vissa egenskaper så som driv, energi, engagemang och viljan att utvecklas ses som speciellt värdefulla bland de intervjuade. Resultatet påvisar upplevelser kring att högpresterande system kan bidra med såväl positiva- som negativa konsekvenser.

We approached a multinational manufacturing company that wants to reduce its employee turnover among white collars workers. Thailand's current labour shortage requires an ability to retain employees and a quantitative survey is conducted to measure the perceived job satisfaction. Job Satisfaction is a key component in strive for employee retention. The study identifies and analyzes organizational reasons that contribute to job satisfaction and that can contribute to increased employee retention. By investigating perceived job satisfaction amongst white collar worker, aims the study to find factors that are central to employee retention and how the most central factors can be strengthen and developed by the organization. The study creates an understanding of the benefits of employee retention strategies and the results may support the organization in the development of these. The conclusion is that organizational effort within work design, leadership, social support; development, compensation & benefits, and work-life balance are essential for employee retention. The study indicates that employees‘ annual development, competitiveness within compensation & benefits and a leader that lives up to the employee's expectations have an influence on the perceived job satisfaction. A continuous effort to increase job satisfaction reduces employee desire of movement. The pros of staying and the risks of leaving the organization increases and the result is an increased opportunity for employee retention / Vi kom i kontakt med ett multinationellt tillverkningsföretag som vill minska sin personalomsättning bland tjänstemän. Thailands rådande arbetskraftbrist ställer krav på en god förmåga att behålla personal och en kvantitativ undersökning genomförs för att mäta den upplevda arbetstillfredsställelsen. Arbetstillfredsställelse ses i tidigare studier som en nyckelkomponent för arbetet med personalbehållning, och vår studie fortsätter i samma riktning. Syftet är att finna och analysera organisatoriska grunder i arbetstillfredsställelse som kan bidra till ökad personalbehållning. Genom att undersöka tjänstemännens upplevda arbetstillfredsställelse kan vi besvara vilka faktorer som är centrala för personalbehållning och hur de mest centrala faktorerna kan stärkas och utvecklas av organisationen. Resultatet ökar förståelsen av fördelarna med personalbehållningsstrategier och kan stödja organisationen i utvecklingen av dessa. Slutsatsen är att organisationens arbete med Arbetsdesign, Ledarskap, Socialt stöd, Utveckling, Kompensation &Förmåner samt Balansen mellan privat- och arbetslivs är centrala för deras personalbehållning. Studien indikerar även att årlig utveckling hos de anställda, konkurrenskraftiga kompensationer & förmåner och en ledare som lever upp till de anställdas förväntningar har en stark inverkan på arbetstillfredsställelsen. Ett kontinuerligt arbete för ökad arbetstillfredsställelse minskar de anställdas önskan om att byta arbete. Fördelarna med att stanna kvar samt riskerna med att lämna organisationen ökar och resultatet blir en förbättrad möjlighet till personalbehållning

Sammanfattning   Titel: Företagskulturens roll inom banksektorn – Samspelet mellan företagskultur och arbetstillfredsställelse.   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi.   Författare: Daniel Larsson och Daniel Elmersjö.   Handledare: Tomas Källquist och Stig Sörling.   Datum: 2015 – Juni   Syfte: Syftet med vår studie är att belysa samspelet mellan företagskultur och hur de anställda upplever arbetstillfredsställelse. Företagskultur studeras med hjälp av beslutsfattande på individnivå som en faktor inom begreppet företagskultur. Tidigare forskning tyder på ett samspel mellan delaktighet och arbetstillfredsställelse men den berör inte specifikt beslutsfattande på individnivå som är en aspekt inom begreppet delaktighet.   Metod: Denna studie antar ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studien har en abduktiv ansats och de viktiga begreppen tematiseras. Studien är av kvalitativ art och antar en fallstudiedesign där vi studerar tre företag inom bankbranschen med hjälp av semi-strukturerade intervjuer.   Resultat & slutsats: Studien antyder ett samspel mellan underliggande företagskultur och upplevd arbetstillfredsställelse. Studien antyder även att delaktighet i beslutsfattande på individnivå är en viktig aspekt för upplevd arbetstillfredsställelse, men inte den enda aspekten. Arbetstillfredsställelse är känslobaserat och svårt att studera genom kvalitativ forskning.   Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag på vidare forskning är att studera vidare på samspelet mellan underliggande företagskultur och upplevd arbetstillfredsställelse. Dessutom föreslår vi en kvantitativ ansats vid vidare studier inom detta forskningsområde.   Uppsatsens bidrag: Denna studie ger ett underlag för samspelet mellan starka företagskulturer och upplevd arbetstillfredsställelse. Om företagskulturen är väl integrerad, eller stark, påverkas de anställdas upplevda arbetstillfredsställelse i den bemärkelsen att respondenterna reflekterar över gemensamma aspekter. Vidare bidrar studien med en metodpoäng som innebär att detta forskningsområde med fördel studeras genom kvantitativa studier.   Nyckelord: Företagskultur, arbetstillfredsställelse, beslutsfattande, decentralisering, delaktighet. / Abstract   Title: The role of corporate culture in the bank sector – The relationship between corporate culture and job satisfaction.   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Daniel Larsson and Daniel Elmersjö.   Supervisor: Tomas Källquist and Stig Sörling.   Date: 2015 – June   Aim: The aim with the study is to illuminate the relationship between corporate culture and job satisfaction. Corporate culture is studied with empowerment used as a factor to study the underlying corporate culture. Previous research indicates a link between participation and job satisfaction, but does not concern specific about empowerment which is an aspect of participation.   Method: This study has a hermeneutic and social constructionist perspective. It also has an abductive method and the important concepts are thematized. The study has a qualitative character and it adopts a case study design in which we study three different companies in the bank sector by semi-structured interviews.   Result & Conclusions: The study suggests that participation in decision making at the individual level is an important aspect of perceived job satisfaction, but it is not the only aspect. Job satisfaction is emotionally based and it is difficult to study through qualitative research. However, the study implies a relationship between the underlying corporate culture and perceived job satisfaction.   Suggestions for future research: A suggestion for further research is to study the relationship between the underlying corporate culture and perceived job satisfaction on a deeper level. Furthermore, we propose a quantitative approach by further studies in this area of research.   Contribution of the thesis: This study provides a basis for the relationship between strong corporate cultures and perceived job satisfaction. If the corporate culture is well integrated or strong, it will affect the employees' perceived job satisfaction in the sense that the respondents will reflect on common issues. Furthermore, the study contributes with a methodology point, which means that this area of research can advantageously be studied with a quantitative method.   Key words: Corporate culture, empowerment, job satisfaction, participation, decision making.

Syftet med studien var att undersöka om feedback från närmaste chef leder till ökad arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation hos arbetstagare. Urvalet för studien var arbetstagare mellan 18-65 år och undersökningen utfördes genom en webbaserad enkät som genererade 157 enkätsvar. Enkäten baserades på frågor från Feedback Orientation Scale (FOS), Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och Basic Need Satisfaction at Work Scale (BNS). Analyserna genomfördes i SPSS och resultatet visade att det fanns en positiv korrelation mellan indexet feedback och arbetstillfredsställelse men inte mellan indexet feedback och arbetsmotivation. Resultatet visade också att positiv feedback predicerade både arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. Det fanns inga skillnader i skattning av feedback, arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation mellan män och kvinnor. / The purpose of this study was to investigate whether feedback from the first line manager increase job satisfaction and work motivation for employees. The sample for the study were employees between 18-65 years, and data collection was conducted through a web-based survey which generated 157 completed questionnaires. The survey was based on Feedback Orientation Scale (FOS), Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) and Basic Need Satisfaction at Work Scale (BNS). The analyse were performed in SPSS and the result showed a positive correlation between the index of feedback and job satisfaction, but not between the index of feedback and job motivation. The result also showed that positive feedback predicted job satisfaction and job motivation. No differences in estimation of feedback, job satisfaction and work motivation were found between men and women.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om skillnad fanns bland tjänstemän inom stålindustrin avseende arbetstillfredsställelse i kön, ålder och anställningstid samt om interaktionseffekter fanns mellan de tre variablerna. Arbetstillfredsställelsen mättes genom en webbenkät i Google formulär utifrån utvalda dimensioner från mätinstrumentet Copenhagen Psychosocial Questionnaire 2 (COPSOQ 2). Dessa var arbetstillfredsställelsen med arbetet i helhet, ledningskvalitet, socialt stöd från överordnade, socialt stöd från kollegor samt social gemenskap. Enkäten skickades ut av HR-avdelningen via mail till alla 584 tjänstemän på stålverket, 321 av dessa valde att delta i undersökningen vilket motsvarar en svarsfrekvens på 55 %. I resultatet korrelerade alla dimensioner med varandra och slogs därför ihop till en variabel, total arbetstillfredsställelse. Ingen skillnad fanns i kön och ålder medan anställningstid visade signifikanta skillnader där arbetstillfredsställelsen sjunker ju längre man varit anställd. Inga signifikanta interaktionseffekter kunde urskiljas. / The purpose of this quantitative study was to examine differences in gender, age and period of employment in job satisfaction. The study also examined interaction effects between the three independent variables. The study was conducted on officials at a workplace in the steel industry in Sweden. A survey was constructed in Google forms based on five selected dimensions from Copenhagen Psychosocial Questionnaire 2 (COPSOQ 2) that measured job satisfaction. The dimensions were the overall job satisfaction with work, quality of leadership, social support from superiors, social support from colleagues and social relations. All 584 officials were invited to participate where 321 responded to the survey, which corresponds to a response rate of 55%. In the result, all dimensions were found to correlate with each other and were therefore combined into one variable, total job satisfaction. There was no significant difference in sex or age, while period of employment had a negative relationship with job satisfaction. No significant interaction effects could be distinguished.

Arbetstillfredsställelse är ett komplext, men intressant begrepp som undersöks ur olika perspektiv och inom olika akademiska discipliner, vilket anses bidra med kunskap inom olika områden, exempelvis hälsa och sjukfrånvaro. Inom arbetssociologin undersöks arbetstillfredsställelse ofta utifrån den anställdes perspektiv, vilket är fallet i denna studie. Fokus i denna studie är lagd på variabler som anses kunna förklara stressen i arbetet i både negativ och positiv bemärkelse, eftersom de anses påverka arbetstillfredsställelse. Med detta syfte formulerade jag en frågeställning för att ta reda på i vilken mån mentala arbetskrav, autonomi och socialt stöd från arbetskamrater påverkar de anställdas tillfredsställelse i arbetet. För att besvara frågeställningen valde jag kvantitativ ansats. Utifrån den teoretiska modellen jag valde för studien deducerade jag tre hypoteser. Hypoteserna operationaliserade jag på basis av data från Levnadsnivåundersökningar (LNU) 2000. Samtliga hypoteser kunde jag anta med stöd av studiens resultat. Studiens resultat visar att anställda i arbetsförhållanden med hög stress dvs. arbetsförhållanden som karaktäriseras av höga arbetskrav utan betydande autonomi har minst tillfredsställelse i arbetet. Anställda i arbetsförhållanden med höga arbetskrav i kombination med betydande autonomi är däremot mycket mer tillfredsställda (arbete med positiv stress). Socialt stöd och hjälp från arbetskamrater visar sig också öka tillfredsställelsen i arbetet. Slutligen föreslår jag bland annat vidare studier om skillnaden i arbetstillfredsställelse mellan könen.

Forskning visar på att arbetstillfredsställelse leder till ökad arbetsprestation och flera studier har visat att feedback samt autonomi predicerar arbetstillfredsställelse. Syftet med denna kvantitativa studie är därför att undersöka samvariationen mellan arbetstillfredsställelse, positiv feedback och autonomi. Studien genomfördes genom att distribuera en enkätundersökning via sociala medier. Enkäten innehöll totalt 36 items och var uppdelad i tre delar, arbetstillfredsställelse, feedback samt autonomi. Några demografiska frågor inledde enkäten. Totalt deltog 123 personer i studien. Mätinstrumenten som användes var Minnesota Satisfaction Questionnaire för att mäta arbetstillfredsställelse, för att mäta autonomi användes en dimension, bestående av sex items, från Barrick och Mount (1993) och slutligen användes Feedback Environment Scale (FES) för att mäta feedback. Resultatet visar på positiva samband mellan variablerna arbetstillfredsställelse, positiv feedback och autonomi, samt att feedback predicerar arbetstillfredsställelse bättre än autonomi. / Studies have shown that feedback as well as autonomy predicts job satisfaction. The purpose of this quantitative study is therefore to investigate the correlation between job satisfaction, positive feedback and autonomy. The study was conducted by distributing a survey through social media. The survey contained a total of 36 items and was divided into three parts, job satisfaction, feedback and autonomy. Some demographic questions began the survey. A total of 123 people participated in the study. The measuring instruments used were the Minnesota Satisfaction Questionnaire for measuring job satisfaction, for measuring autonomy, a dimension consisting of six items, from Barrick and Mount (1993), was used, and the Feedback Environment Scale (FES) was used to measure feedback. The result shows positive relationships between the job satisfaction, positive feedback and autonomy variables, and feedback predicts job satisfaction better than autonomy.