Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer i en psykosocial arbetsmiljö som krävs för att medaretare ska vilja och kunna fortsätta lära under sitt yrkesliv. Undersökningen utfördes genom kvalitativ metod i form av individuella intervjuer med sex informanter som kom från sex olika arbetsplatsenheter på ett stort sjukhus i Mellansverige. Intervjuerna handlade om vad informanterna uppfattar som god psykosocial arbetsmiljö samt om hur lärande och meningsfullhet hör ihop med psykosocial arbetsmiljö. Resultatet påvisar att informanterna har både intresse och lust i fortsätta vidareutbildas och utvecklas på arbetsplatsen, men då önskar och/eller behöver/kräver de uppmuntran och engagemang från sina respektive chefer. Engagerande och uppmuntrande chefer är en stor del av en fungerande och god psykosocial miljö på en arbetsplats och anses vara den bärande faktorn gällande moitivation och vilja med ett aktivt fortsatt lärande.

Arbete är en stor del av människors vardag, således är en god arbetsmiljö viktig för att känna arbetstillfredsställelse. Då Arbetsmiljöverket uppmärksammat brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön utfärdades den 31 mars 2016 en föreskrift, AFS 2015:4, för att komma till rätta med problemen. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur AFS 2015:4 tillämpas i en organisation, samt vilka faktorer i AFS 2015:4 som har effekt på de anställdas arbetstillfredsställelse. För att besvara syftet har tre frågeställningar ställts upp som handlar om hur chefer och Human Resources (HR) tillämpar föreskriften, samt hur insatta medarbetarna är i organisationens tillämpning av föreskriften. Den sista frågeställningen behandlar vilka effekter faktorerna i AFS 2015:4 har på de anställdas arbetstillfredsställelse. För att besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer använts som  datainsamlingsmetod, och det empiriska materialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys. I resultatet framkommer det att chefer arbetar olika med tillämpningen av föreskriften och att den ännu inte är en integrerad del av verksamheten. Medarbetarna är inte delaktiga i arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, vilket försvårar möjligheten att arbeta förebyggande med föreskriften. Den faktor som har störst positiv effekt på de anställdas arbetstillfredsställelse är den sociala arbetsmiljön, vilket kan härledas till att organisationen fortsatt bör bedriva ett proaktivt arbete med att främja sociala relationer. / Work is a major part of humans’ everyday life, thus a good work environment is crucial for perceived job satisfaction. When Arbetsmiljöverket (The Swedish Work Environment Authority) noted deficiencies in the organisational and social work environment, a provision, AFS 2015:4, was issued on March 31, 2016, to address the problems. This qualitative study aims to investigate how AFS 2015:4 is applied in an organisation, and what factors in AFS 2015:4 have effect on employees’ job satisfaction. To answer the purpose, three questions have been raised that deal with how managers and Human Resources (HR) apply the provision, as well as how aware employees are in the organisation's application of the provision. The final issue addresses what effects the factors of AFS 2015:4 have on employees’ job satisfaction. To answer the purpose of the study, semi-structured interviews have been used as data collection method, and the empirical material has been analyzed using content analysis. The results show that managers work differently with the application of the provision and that it is not yet an integral part of the business. Employees’ are not involved in the work of the organisational and social work environment, which complicates the ability to work preventively with the provision. The factor that has the greatest positive effect on the employees’ job satisfaction is the social work environment, which can be deduced to the organisation continuing to pursue proactive work in promoting social relations.

Bakgrund och syfte: Tidigare forskning tyder på att det är viktigt med icke-finansiella belöningar för att uppnå inre motivation och arbetstillfredsställelse hos medarbetare. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för om medarbetares arbetstillfredsställelse påverkas av icke-finansiella belöningar med avseende på karriärutveckling och flexibelt arbete.   Metod: Studien har ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Vår forskningsansats är abduktiv. Vi har tillämpat kvalitativ forskning med hjälp av semistrukturerade intervjuer för att samla in vår empiriska data. Den teoretiska referensramen är baserad på tidigare forskning. Den empiriska delen bygger på sammanfattningar från intervjuerna. I studien har vi analyserat tidigare forskning tillsammans med den empiriska datan.   Slutsats: Vår studie tyder på att icke-finansiella belöningar påverkar medarbetares arbetstillfredsställelse, främst när det gäller karriärutveckling och flexibelt arbete som vi valt att fokusera på. Studien belyser en ny term av begreppet karriärutveckling vilket är personlig utveckling.   Förslag till fortsatt forskning: För vidare forskning föreslår vi att bygga vidare på vår kvalitativa studie baserat på ett ledningsperspektiv, att få ökad förståelse för hur chefer använder belöningssystem. Ett annat förslag är att gå in på djupet och studera den nya generationen som är mer benägna att få bekräftelse och återkoppling i samband med att de har vuxit upp med sociala medier. Genom det få en bättre förståelse för hur chefer arbetar för att locka till sig den nya generationen.   Studiens bidrag: Denna studie bidrar ur teoretisk synpunkt till att vikten av icke-finansiella belöningar är av betydelse för medarbetares arbetstillfredsställelse. Ur praktisk synvinkel föreslår vi att det är av betydelse att chefer fokuserar på att kommunicera vilka belöningar som finns på arbetet och hur de uppnås. Genom att använda icke-finansiella belöningar, särskilt utveckling och flexibelt arbete, kan det bidra till mer nöjda medarbetare. Det leder även till lägre kostnader för företaget. / Aim: Previous research suggests that it is important for non-financial rewards to achieve internal motivation and job satisfaction with employees. The purpose of this study is to create an understanding of how employees' job satisfaction is affected by non-financial rewards in terms of clear career development and flexible work.   Method: The study has a hermeneutic and social constructivist perspective. Our research method is abductive. We have applied ourselves to qualitative research using semi-structured interviews to collect our empirical data. The theoretical frame of reference is based on previous research. The Empirical study is based on summaries from the interviews. In the study we have analyzed the previous theory along with the empirical data.   Conclusions: Our study suggests that non-financial rewards affect employees' job satisfaction, primarily with regard to career development and flexible work that we have chosen to focus on. The study highlights a new term of the term career development which is more personal development that is important.   Suggestion for future research: For further research, we propose to build on our qualitative study based on management perspective. Get an increased understanding of how managers use the remuneration reward system. Another suggestion is to go into more depth and study the new generation who are more likely to get confirmation and feedback related to the fact that they have grown up with social media. To get a better understanding of how managers work to attract the new generation.   Contribution of the thesis: This study contributes from a theoretical point of view highlighting the importance of the non-financial rewards to the employee's job satisfaction. From a practical point of view, we propose that managers focus on communicating what rewards are at work and how they are achieved. By using non-financial rewards, and especially development and flexible work, it can contribute to more satisfied employees, which also leads to lower costs for the company.

Denna replikationsstudie undersökte vilka motivations- och hygienfaktorer som predicerar arbetstillfredsställelse hos medarbetare med repetitiva arbetsuppgifter inom en svensk industriell verksamhet samt om de demografiska egenskaperna (ålder och anställningstid) påverkade den upplevda arbetstillfredsställelsen. Faktorerna som inkluderades i studien utgick från Herzbergs (1966) Motivations- och hygienteori. I studien deltog 79 industriarbetare (17 kvinnor, 62 män) med repetitiva arbetsuppgifter. Åldersspannet på respondenterna var 20 – 64 år (M=38,61, SD=11,6). Enkäten som användes i aktuell studie är ursprungligen utformad av Teck-Hong och Waheed (2011) och användes med anledning av att den innehåller frågor som undersöker samtliga faktorer i Motivations-och hygienteorin. Stegvis regressionsanalys användes för att analysera inkomna data. Den faktor som ansågs predicera arbetstillfredsställelse starkast var erkännande, följt av arbetsvillkor och därefter relation till chefer. Vidare visade ett independent sample t-test att de demografiska variablerna inte hade en effekt på arbetstillfredsställelsen. En slutsats som drogs var att majoriteten av de faktorer som predicerar arbetstillfredsställelse tillhör kategorin hygienfaktorer.

The rate at which people change jobs is high, including in Sweden. Previous research has shown that work motivation and job satisfaction affect the performance and wellbeing of co-workers among other things. Therefore, the purpose of this study was to examine what motivates employees to stay at a company. The data were collected through semi structured interviews, which meant that the study was qualitative. The guide for the interviews contained 19 questions in total. The questions were categorized according to three different themes. Six employees from separate organizations were included in the study. Thematic analysis was used as a method to analyse the data, which showed that several factors affected the participant’s motivation to continue working at a specific company. The result was presented through four major themes and various sub-themes. These were opportunities for development, leadership, work tasks and work environment, topics that often were mentioned during the interviews. What characterized this study was that all the participants expressed that they were satisfied at their current workplace. Thus, further research can help increase the knowledge about what makes people stay at a company and why they might leave.  Keywords: Motivation, job satisfaction, employees, labour mobility / Rörligheten på arbetsmarknaden är idag mycket stor i Sverige. Tidigare forskning har visat att arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse påverkar alltifrån prestation till välmående, varpå syftet i denna studie var att undersöka vad som motiverar yrkesverksamma personer att stanna kvar på en arbetsplats. Datainsamlingen skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer, något som innebar att studien hade en kvalitativ ansats. Intervjuguiden bestod av 19 färdigformulerade frågor, vilka kategoriserades utifrån tre olika teman. Totalt sex yrkesverksamma personer från olika organisationer deltog i studien. Tematisk analys användes som metod för att bearbeta och analysera insamlat material, vilken visade att flera faktorer påverkade viljan att fortsätta inom en viss verksamhet. Resultatet presenterades genom fyra huvudteman med tillhörande underteman. Dessa var utvecklingsmöjligheter, ledarskap, arbetsuppgifter och arbetsmiljö, olika återkommande ämnen under intervjuerna. Utmärkande för aktuell studie var att samtliga deltagare uttryckte att de trivdes på sin nuvarande arbetsplats. Vidare forskning kan därför ge ännu större förståelse för vad som får människor att stanna kvar på respektive lämna en organisation.  Nyckelord: Motivation, arbetstillfredsställelse, medarbetare, rörlighet på arbetsmarknaden

Bakgrund: Skolsköterskor är oftast ensamma i sin profession på skolan och det ställs höga krav på att en skolsköterska ska kunna arbeta självständigt, fatta egna beslut och vara trygg i sitt eget kunskapsområde. Psykisk och social ohälsa är ett ökande problem bland elever och skolsköterskor förväntas i större utsträckning identifiera och ge lämplig intervention till elever som riskerar psykisk ohälsa. Forskning inom omvårdnad där sjuksköterskor har fått reflektera över sitt arbete tillsammans med en handledare har påvisat positiva effekter som stressavlastning, ökad arbetstillfredsställelse och psykosocialt välbefinnande. Syftet: Att undersöka skolsköterskans psykosociala arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse samt att undersöka i vilken utsträckning skolsköterskor erbjuds psykosocial handledning. Metod: En prospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Resultat: Skolsköterskorna upplevde sitt arbete som meningsfullt samtidigt som det ställdes höga känslomässiga krav. Majoriteten av skolsköterskorna var tillfredsställda med sitt arbete. Skolsköterskorna ansåg att psykosocial handledning är viktigt för arbetet. De som inte fick handledning ansåg att det kunde bero på ekonomiska faktorer, okunskap hos ledning eller att de var en bortprioriterad arbetsgrupp. Konklusion: Vidare studier behövs för att undersöka skolsköterskans psykosociala arbetsmiljö, samt vilket stöd som erbjuds i ett arbete som är känslomässigt krävande. Det behövs fler studier som beskriver vilken effekt handledning har för skolsköterskor och hur handledningen utformas. / Background: School nurses are usually alone in their profession at school and high demands are placed on a school nurse to be able to work independently, make their own decisions and be safe in their own area of expertise. Mental and social illness is an increasing problem among students and school nurses are expected to identify and provide appropriate intervention to students at risk of mental illness. Research in nursing where nurses have had to reflect on their work together with a supervisor has shown positive effects such as stressrelief, increased job satisfaction and psychosocial well-being. Purpose: The purpose of the study was to investigate the school nurse's psychosocial work environment, job satisfaction, and investigate the extent to which school nurses are offered psychosocial guidance. Method: A prospective cross-sectional study with quantitative approach. Result: The result shows that the school nurses perceived their work as meaningful while at the same time setting high emotional demands. Most school nurses were satisfied with their work and they considered that psychosocial supervision was important for their work. Those who did not receive supervision felt that it could be due to economic factors, ignorance of management or that they weren’t a prioritized group. Conclusion: Further studies are needed to investigate the school nurse's psychosocial work environment, as well as what support is offered in a job that is emotionally demanding. More studies are needed that describe the effect supervision has on school nurses and how the supervision can be designed.

Syftet med den här studien har varit att studera hur kompetensutveckling påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse och hälsa, genom att ställa frågor om deras upplevelser av arbete, kompetensutveckling och lärande. Data samlades in från 129 projekt- och serviceledare på ett svenskt tjänsteföretag med hjälp av ett webbaserat enkätverktyg. Enkätens frågor formulerades utifrån de psykosociala faktorer som enligt tidigare forskning, främjar lärande och hälsa på en arbetsplats. Hypotesen om att kompetensutveckling påverkar medarbetaren, testades genom att jämföra skillnader utifrån respondenternas olika bakgrund och samband mellan olika variabler. Resultatet visar att utebliven kompetensutveckling påverkar medarbetarens arbetstillfredsställelse negativt, samtidigt som resultatet motsäger förväntningarna om att finna ett samband mellan arbetstillfredsställelse och att brister i arbetet går ut över hälsan. Då uppfattningar och värderingar är beroende av individuella faktorer så som yrkeskategori och erfarenhet, gör att studiens resultat inte är representativt för medarbetare inom andra branscher eller för andra yrkesgrupper på samma arbetsplats. Resultatet av studien kan vara ett stöd för aktuell arbetsplats i deras förbättringsarbete för lärande och kompetensutveckling av sina projekt- och serviceledare. En förhoppning är att studien kan bidra till ökad kunskap om arbetslivspedagogiska förutsättningar för lärande och utveckling i arbetslivet men också för att utöka medarbetarens förståelse för och medvetenhet om betydelsen av bildningsidealet det livslånga lärandet.

Föreliggande studie syftade till att undersöka om det fanns något samband mellan respondenternas upplevda tillfredsställelse gällande motivationsfaktorer och deras upplevda tillfredsställelse gällande hygienfaktorer på arbetet. Vidare syftade studien till att se om personlighetsdraget extraversion predicerar respondenternas upplevda tillfredsställelse av hygien- och motivationsfaktorer på arbetet. 61 respondenter från två olika organisationer fick svara på en enkät med personlighetsfrågor som konstruerades med hjälp av mätverktyget “Ten item personality inventory”. Vidare fick respondenterna svara på frågor angående deras upplevda tillfredsställelse av hygien- och motivationsfaktorer på arbetet som konstruerades utifrån Herzbergs tvåfaktorsteori gällande arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. Resultatet som kunde utläsas av enkäten påvisade ett statistiskt signifikant samband mellan respondenternas upplevda tillfredsställelse av hygienfaktorer och deras upplevda tillfredsställelse av motivationsfaktorer på arbetet. Inget statistiskt signifikant samband kunde upptäckas i föreliggande studie mellan personlighetsdraget extraversion och respondenternas upplevda tillfredsställelse av hygien- och motivationsfaktorer på arbetet. / The present study aimed to investigate whether there is any connection between the respondents perceived satisfaction regarding motivational factors versus their perceived satisfaction regarding hygiene factors at work. Furthermore, the study aimed to see if the personality trait extraversion predicts the respondents perceived satisfaction with hygiene and motivational factors at work. 61 respondents from two different organizations were asked to answer a questionnaire with personality questions that were constructed using the measuring tool "Ten item personality inventory". Furthermore, the respondents had to answer questions regarding their perceived satisfaction of hygiene and motivational factors at work, which were constructed on the basis of Herzberg's two-factor theory regarding job satisfaction and work motivation. The results that could be deduced from the survey showed a statistical significant relationship between the respondents perceived satisfaction of hygiene factors and their perceived satisfactions of motivational factors at work. No statistical significant relationship were found in the present study between the personality trait extraversion and the respondents perceived satisfaction with hygiene and motivational factors at work.

Belöning och erkännande är två fenomen som sägs öka medarbetares motivationsfaktorer för att nå en ökad arbetstillfredsställelse hos dem. Dessa fenomen är omdiskuterade ämnen i dagens samhälle då organisationer förser sina medarbetare med detta på olika sätt, eller i vissa fall inte alls. Vårt syfte med studien var att undersöka relationen mellan fenomenen belöning och erkännande med medarbetares arbetstillfredsställelse. Vi har genomfört åtta stycken semistrukturerade intervjuer med medarbetare i olika organisationer, i olika åldrar samt vid olika befattningar. I den teoretiska referensramen presenteras relevant och aktuell forskning samt teorier som behandlar arbetstillfredsställelse, motivationsfaktorer, belöning samt erkännande. Vårt syfte för att få fram underlag till denna studie framställdes genom att studera den forskning samt de teorier som framgår i den teoretiska referensramen som genomförts inom detta ämnesområde. Diskussionsavsnittet innehåller de upplevelser och tolkningar som vi erhållit efter att ha analyserat den teoretiska referensramen tillsammans med insamlad empiri i undersökningen. Resultatet av vår studie visar att respondenterna hellre erhöll erkännande än belöning. Vår slutsats av denna studie är att fenomenen belöning och erkännande tolkas ur olika perspektiv. Det är vår upplevelse att detta sker eftersom varje individ är unik och eftersträvar olika typer av belöningar och erkännande. På grund av de individuella omständigheterna innebär ämnesområdet, enligt oss, en enorm komplexitet. Vi vill påpeka att en större studie angående belöning och erkännande skulle vara en fördelaktig aspekt att genomföra. Vi menar attmed fler respondenter och att bland annat undersöka skillnaderna när det kommer till belöning och erkännande i offentlig samt privat sektor hade varit av intresse enligt oss. / Reward and recognition are two phenomena that are said to increase employees' motivational factors in order to achieve increased job satisfaction. These phenomena are controversial topics in today's society as organizations provide their employees with this in different ways, or in some cases not at all. Our purpose with this study was to investigate what significance the phenomena of reward and recognition have to employees' job satisfaction. We have conducted eight semi-structured interviews with employees in different organizations, at different ages and in different positions. The theoretical frame of reference presents relevant and updated research as well as theories that deal with job satisfaction, motivational factors, reward and recognition. Our question in order to obtain a basis for this study has been presented by studying the research and the theories that appear in the theoretical frame of reference that has been carried out in this subject area. The discussion section contains the experiences and interpretations we obtained after analyzing the theoretical frame of reference together with the collected empirical data in the study. The result of our study shows that the respondents rather receive recognition than reward. Our conclusion from this study is that the phenomena of reward and recognition are interpreted from different perspectives. It is our experience that this happens because each individual is unique and also strives for different types of rewards and recognition. This is done to increase the individuals' motivational factors so that they can obtain job satisfaction. Due to the individual circumstances in the chosen area, in our opinion, entails an enormous complexity. We would like to point out that a larger study regarding recognition and reward would be a beneficial aspect to conduct. We mean, that with more respondents and to, for example, examine the differences when it comes to reward and recognition in the public and private sector would have been of interest in our opinion.

Forskning har visat att arbetstillfredsställelse inom vårdyrken kan vara en källa till tillfredsställelse, en indikator på god psykosociala arbetsmiljön, och till och med öka anställdas välbefinnande. Detta i och med vetskapen kring de positiva effekterna av mänskliga möten. Syftet med examensarbetet var att beskriva den självupplevda psykosociala arbetsmiljön hos arbetsterapeuter inom kommunal hälso- och sjukvård i södra Sverige. Examensarbetet genomfördes i form av en kvantitativ tvärsnittsstudie, där 51 respondenter deltog genom att svara på enkäten WEMS (Work Experience Measurement Scale). Resultatet visade att arbetsterapeuterna hade relativt god upplevelse av sitt arbete och sin arbetsplats. Antalet år på nuvarande arbetsplatsen, antalet yrkesverksamma år och arbetsprocent var demografiska data som inte påverkade arbetsterapeuternas arbetsupplevelser. Slutsatsen visade att respondenterna överlag var relativt nöjda med sitt arbete och sin arbetssituation. Förbättringar kan dock göras inom alla områden, framförallt inom tidsupplevelse. / Research has shown that job satisfaction in healthcare professions can be a source of satisfaction, an indicator of a good psychosocial work environment, and even increase employees’ well-being. This can be found in the cognizance about the positive effects that human encounters come with. The thesis aimed to describe the self-perceived psychosocial work environment of occupational therapists in municipal health care in southern Sweden. The thesis was conducted in the form of a quantitative cross-sectional study, in which 51 respondents participated by answering the WEMS (Work Experience Measurement Scale) survey. The result showed that occupational therapists had a relatively good experience of their work and their workplace. The number of years at the workplace, the number of working years, and work percentage were demographic data that did not affect the occupational therapists’ work experience. In conclusion, the respondents were generally satisfied with their work and work situation. However, improvements can be made in all areas, especially within the time dimension.