Syftet med denna uppsats är att insamla kunskap om hur nattpersonalen vid hemvårdsforvaltningen, i en kommun i Sverige vilka bedriver vård i brukares hem, uppfattar krav, kontroll, socialt stöd, rolltydlighet, rollkonflikt, arbetstillfredsställelse och hur de ser på beslutsfattandet i arbetet. Samt att undersöka hur dessa faktorer påverkar personalens välbefinnande samt jämfora ifall det föreligger några skillnader mellan yrkeskategorierna sjuksköterskor och undersköterskor i de uppmätta psykosociala faktorerna. Undersökningen är kvantitativ och består av en enkät vilken gav totalt 47 respondenter, av dessa respondenter är 38 undersköterskor och 9 sjuksköterskor. Resultatet visar bland annat att sjuksköterskorna upplever högre krav och lägre stöd relaterade till sitt arbete än vad undersköterskorna gör, upplevelsen av kontroll är snarlik mellan de båda grupperna. Sjuksköterskorna upplevde sitt välbefinnande sämre än vad undersköterskorna gör. Undersökningen visade ett samband mellan socialt stöd och välbefinnande och även mellan att undvika att ta beslut även om detta behövs och välbefinnande. / The purpose of this paper is to gather knowledge of how the night staff of home care management in a municipality in Sweden, which conducts health care in the patient's home perceive demands, control, social support, role clarity, role conflict, job satisfaction and how they view the decision-making at work. And to examine how these factors affect well-being and to compare if there are any differences between the occupational categories of nurses and assistant nurses in the measured psychosocial factors. The study is quantitative and consists of a questionnaire which gave a total of 47 respondents, of those respondents 38 were assistant nurses and 9 nurses. The results show that nurses are experiencing higher demand and lower support related to their work than the assistant nurses do, the experience of control is similar between the two groups. The nurses considered their well-being worse than the assistant nurses do. The study showed a correlation between social support and well-being, and also between to avoid taking decisions even if it is needed and well-being.

Syftet med denna studie är att se om padel som fysisk aktivitet har någon påverkan på personers arbetstillfredsställelse. Vi ville även se om det skiljer sig i arbetstillfredsställelse från att personer inte spelat padel regelbundet tills att de utövar sporten kontinuerligt samtidigt som vi vill utläsa om deras inställning till träning och friskvård har förändrats. Vi har i studien genomfört åtta intervjuer med personer som både har ett arbete och spelar padel mer än vid ett tillfälle i veckan. Vi har använt oss av ett bekvämlighetsurval där vi frågat personer i vår omgivning som vi tycker passar in i studien. Intervjupersonerna fick besvara ett antal frågor utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Teorierna som vi använt oss av i arbetet är arbetstillfredsställelse, motivation och work-life balance. Vi har även använt oss av forskning kring hälsa och välmående samt folkhälsoproblematik. Vi har sedan analyserat empirin som framkommit från intervjuerna med den tidigare forskning vi presenterat. Det resultat vi fått fram visar att padel är en bidragande orsak till en högre arbetstillfredsställelse och sundare inställning till träning samt en social plattform att spendera sin fritid på. Vi kan även se betydelsen av att röra på sig till vardags samt vikten av ett fritidsintresse i vuxen ålder.

Syftet med vår studie är att analysera hur den sociala och organisatoriska arbetsmiljön upplevs av de anställda på ett värmländskt järnverk och hur arbetsmiljön påverkar arbetstillfredsställelsen. Vi vill också undersöka om det är några skillnader mellan tjänstemän och kollektivanställda när det kommer till den upplevda arbetsmiljön. Genom att använda oss av en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning har vi genomfört en totalundersökning på fallföretaget. Företaget har 166 anställda och vi erhöll 103 besvarade enkäter. Utifrån litteratur och tidigare forskning redogörs i den teoretiska referensramen för hur arbetsmiljöfrågor växt fram i Sverige, från att mestadels handlat om den fysiska arbetsmiljön till att även innefatta psykosociala faktorer. Därefter redogörs för teorier kring krav, kontroll och socialt stöd följt av en beskrivning av arbetstillfredsställelse och olika faktorer som kan påverka den upplevda arbetstillfredsställelsen. Sedan ges en beskrivning av arbetare och tjänstemän och de skillnader som de olika positionerna kan innebära. Resultatet med efterföljande analys visar att  majoriteten av de anställda upplever att de har höga krav i sitt arbete, men en stor andel upplever också att de själva kan kontrollera sin arbetsbörda och sin arbetstakt. Majoriteten anser sig uppleva ett högt socialt stöd från sina kollegor medan det sociala stödet från chefer upplevs vara mer spritt. Resultatet tyder på att högre nivåer av kontroll, möjlighet att använda sina kunskaper och utvecklas samt ett högt socialt stöd från chefer påverkar arbetstillfredsställelsen positivt. Däremot syns inte lika stor påverkan på den upplevda arbetstillfredsställelsen när det kommer till krav och socialt stöd från kollegor. Det finns skillnader mellan tjänstemän och kollektivanställda när det kommer till vissa aspekter av arbetsmiljön. De kollektivanställda upplever mer fysiskt krävande arbete medan tjänstemännen upplever högre nivåer av kontroll i sitt arbete. Tjänstemännen har också större möjlighet till tillräckligt med resurser, omväxlande arbetsuppgifter och kompetensutveckling.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur ledningen i små, snabbväxande, kunskapsintensiva företag arbetar med arbetstillfredsställelse för att kunna bibehålla anställda. Studien söker svar på följande frågeställning: Hur arbetar ledningen på små snabbväxande fintech-företag med arbetstillfredsställelse? Genomförandet av studien gjordes genom en kvalitativ intervjustudie med ledningen i ett företag verksamma inom fintech-industrin. Det teoretiska ramverket utgår från begreppet arbetstillfredsställelse där följande huvudområden identifierades: belöning och uppmärksammande, arbetstillfredsställelse med arbetet i sig, balans mellan arbete och privatliv samt ledarskap och organisationskultur. Resultatet visar att bolaget i viss mån arbetar med dessa huvudområden, men att tillvägagångssättet skiljer sig åt beroende på vilken avdelning respondenten ansvarar för. Den övergripande slutsatsen av studien är att ledningens arbete med arbetstillfredsställelse sker på ett osystematiskt vis.

Vi studerar ett samverkansprojekt som kännetecknas av hög personalomsättning. Vi undersöker hur medarbetare som valt att lämna samverkansprojektet upplevde sin psykosociala arbetsmiljö i samverkansprojektet. Dessutom undersöker vi utifrån medarbetares upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön, vad som fick dem att lämna samverkansprojektet. Med psykosocial arbetsmiljö i denna studie avses administration, projektledare och roller. Vi gjorde en kvalitativ studie där semistrukturerarde intervjuer användes som forskningsmetod samt tillämpades induktiv ansats. Teoretiska utgångspunkter som tillämpades var: psykosocial arbetsmiljö, ledarstilar, roller,arbetstillfredsställelse, motivation och förväntan. Studien visar att administrationen tog tid av intervjupersonernas arbete och för två intervjupersoner ledde administrationen till stress. Fyra intervjupersoner valde att lämna samverkansprojektet på grund av missnöjdhet med projektledaren, medan en av dessa gjorde det även för att hen hade en förväntad nytta av framtida arbete. Tre intervjupersoner lämnade samverkansprojektet eftersom de var missnöjda med rollen, och en av dessa gjorde det även för att hen var missnöjd med administrationen. Två av dessa tre intervjupersoner slutade även för att de hade ingen förväntad nytta av sitt nuvarande arbete. Enintervjuperson lämnade samverkansprojektet för att hen var trött på sin roll samt att det fanns en förväntad nytta av framtida arbete. / We study a collaborative project that is characterised with high employee turnover. We are examining how employees that had chosen to leave the collaborative project are experiencing their psychosocial work environment. Furthermore, we explore on the basis of the employees experiences of their psychosocial work environment, what made them leave the collaborative project. With psychosocial work environment in this study it is referred to as administration, projectleader and roles. We conducted a qualitative study where semistructured interviews was used as research method and inductive approach was applied. Theoretical starting points that were used was: psychosocial work environment, leadership styles, roles, job satisfaction, motivation and expectancy. The study shows that administration took time from the interviewpersons work and fortwo interviewpersons the administration led to stress. Four interviewpersons had chosen to leave the collaborative project because of their dissatisfaction with their projectleader, and one of them also because of an expected benefit from a future job. Three interviewpersons had chosen to leave the collaborative project because they were dissatisfied with their role, and one of them did it also because the interviewperson was dissatisfied with the administration. Two out of these three interviewpersons also quit because they had no expected benefit from their current jobs. One interviewperson left the collaborative project because this person was tired of the role and had an expected benefit from a future job.

Denna studie undersöker motivation och arbetstillfredsställelse hos fyra tidigare studenter från programmet Produktionsledare: Media på Malmö universitet samt hur två medieföretag i Malmö arbetar med motivation och arbetstillfredsställelse för sina medarbetare. Syftet med studien är att identifiera faktorer som kan leda till ökad arbetstillfredsställelse och motivation hos arbetstagare i mediebranschen. Studien är en kvalitativ undersökning och metoden som har använts vid insamlingen av det empiriskt material är intervjuer med sex informanter, varav fyra individer tidigare har läst programmet Produktionsledare: Media på Malmö universitet samt två individer på två olika medieföretag. Två centrala teorier som har applicerats i denna studie är Herzbergs tvåfaktorteori och Warrs vitaminmodell. Resultatet visar att det som främst motiverar individen är de dagliga arbetsuppgifterna, feedback och företagskultur. Dessa faktorer ingår i vitaminmodellens grupp AD och kan skada individen vid för hög dos. Faktorerna kan även appliceras på Herzbergs tvåfaktorteori vilket visar att studiens resultat går i linje med teorierna. / This study examines and discusses the motivation and job satisfaction experienced by four previous students from the program Produktionsledare: Media at Malmo University along with how two media companies in Malmo work with motivation and job satisfaction for their employees. The purpose of the study is to identify different factors that can lead to a higher job satisfaction and motivation among the workers in the media industry. The study is a qualitative study and the method used during the collection of data are interviews with six respondents, where four of those individuals have previously studied the program, Produktionsledare: Media at Malmo University along with two individuals from two separate media companies. Two central theories applied in the study are Herzbergs two factor theory and Warrs vitamin model. The results show that the main factors that motivate the individual is the daily work tasks, feedback, and company culture. These factors are part of the vitamin model's group AD that can damage the individual in too large of a dosage. These factors can also be applied in Herzbergs two factor theory which show that the study's results align with the theories.

Restaurangbranschen ställer höga krav på sina anställda, det är hög arbetsbelastning med högt arbetstempo där arbetsgivarna inte erbjuder de anställda attraktiva löner. Tidigare studier har fastslagit olika faktorer som trots detta motiverar de anställda att stanna kvar i branschen. Syftet med denna studie är att undersöka skillnader och likheter av faktorerna bakom arbetsmotivationen och arbetstillfredsställelsen hos tillsvidareanställda jämfört med deltidsanställda inom restaurangbranschen. En kvantitativ metod har använts för datainsamlingen, där en enkät har skickats ut till 52 respondenter där åldrarna låg mellan 18-28 år samtidigt som 75% av dem var kvinnor respektive 25% var män, utav dessa var 25 personer tillsvidareanställda och 27 var deltidsanställda. Resultatet visar delvis på en avsaknad på signifikanta skillnader då anställda inom båda anställningsformerna värderar möjligheten till att få vara med och bestämma, möjligheten till utveckling, variationen i arbetet, vikten av uppskattning samt vikten av lönen likvärdigt. Studien visade inte heller på någon signifikant skillnad meda de två anställningsformerna gällande den generellt upplevda arbetsmtiovationen och arbetstillfredställelsen. Däremot skiljer sig grupperna signifikant i sina skattningar gällande upplevelsen av den sociala gemenskapen, samt möjligheten till att faktiskt vara med och påverka samt till att utvecklas.  Slutsatsen i denna studie landade i att de skillnader som återfanns mellan anställningsformerna tillsynes inte hade någon påverkan på den upplevda arbetsmotivationen eller arbetstillfredställelse då båda grupperna skattades dessa likvärdigt. / The restaurant industry has high demands on its employees, with a high workload with a fast work pace even though the company lacks the opportunity to offer the employees attractive wages. Previous studies have determined various factors that, despite this, motivate the employees to remain in the industry. The purpose of this study is to investigate differences and similarities of the factors behind work motivation and job satisfaction in permanent employees compared to part-time employees in the restaurant industry. A quantitative method has been used for the data collection, where a questionnaire has been sent out to 52 respondents whose ages were between 18-28 years while 75% of them were women and 25% were men, of which 25 people were permanent employees and 27 were part-time employees. The results partially show a lack of significant differences as employees in both forms of employment value the opportunity to participate and decide, the opportunity for development, the variation in the work, the importance of appreciation and the importance of the salary equally. The study also did not show any significant difference between the two forms of employment regarding the generally perceived work motivation and job satisfaction. However, the groups differ significantly in their estimates regarding the experience of the social community, as well as the opportunity to actually participate and influence and to develop. The conclusion in this study was that the differences that were found between the forms of employment did not seem to have any impact on the perceived work motivation or job satisfaction when both groups were rated equally.

Sammanfattning Syftet med den här uppsatsen var att undersöka socialsekreterarnas psykosociala arbetsmiljö med fokus på varför de stannar kvar inom yrket en längre tid och vad som skulle kunna utvecklas för att de ska få ännu mer arbetstillfredsställelse. För att få svar på våra frågeställningar kopplat till syftet har en kvalitativ studie genomförts. Det teoretiska materialet bestod av Herzbergs tvåfaktorsteori och Hultbergs (2007) sex faktorer som vi tagit inspiration ifrån, samt annan fakta som vi ansett är passande för att besvara våra frågeställningar. Det empiriska materialet har grundat sig på nio intervjuer som har genomförts med socialsekreterare som arbetar på en kommun i mellersta Sverige. Undersökningen har fokuserat på socialsekreterarnas perspektiv, men vi såg det också användbart för arbetsgivarna att ta del av resultatet då det kan ge dem en förståelse för socialsekreterarnas psykosociala arbetsmiljösituation. Resultatet har presenterats utefter de sex faktorerna krav, kontroll, stöd, meningsfullhet, förutsägelse och belöning samt Herzbergs tvåfaktorsteori. De sex faktorerna utöver Herzbergs tvåfaktorsteori har inspirerats utifrån Hultberg (2007). Vi såg att det som får socialsekreterare att arbeta kvar inom yrket en längre tid och vad som upplevs behöver utvecklas för högre tillfredsställelse var olika för varje enskild socialsekreterare. Däremot beskrev alla respondenterna att klienterna på olika sätt har en genomgående påverkan för socialsekreterarnas vilja att arbeta kvar inom yrket. Angående vad som kan utvecklas i den psykosociala arbetsmiljön för högre tillfredsställelse framkom betydelsen av att samarbetet med samhällsaktörer kunde förbättras för att den enskilde socialsekreterarens arbetssituation skulle förbättras. Uppsatsen har avslutats med en diskussion där vi lyfte fram uppsatsens svagheter och styrkor, samt även förslag på framtida forskning.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad självmedkänsla har för inverkan på utbrändhet, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention i organisatorisk kontext. Där självmedkänsla i korthet innebär att möta sitt eget lidande med kärlek, vördnad och respekt. Tidigare forskning om självmedkänsla har primärt fokuserat på psykiskt välbefinnande och välmående i generella termer. Emellertid råder brist på studier genomförda i organisationssammanhang, trots att självmedkännande förhållningssätt antyds ha gynnsam effekt avseende psykiskt välbefinnande och välmående även inom denna kontext. Särskilt vad gäller sambanden mellan självmedkänsla och en lägre grad av utbrändhet, medan ytterligare studier för att bland annat utforska relationen mellan självmedkänsla, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention erfordras. Metod: Med en kvantitativ ansats har digitaliserade enkätundersökningar genomförts inom flertalet organisationer, resulterande i 153 användbara enkätsvar. Vilket möjliggjort studerandet av självmedkänsla i förhållande till utbrändhet, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention i organisatorisk kontext. Varpå insamlade data analyserats i statistikprogrammet JASP med hjälp av deskriptiv statistik, korrelations- och nätverksanalyser. Resultat och slutsats: Studiens resultat indikerar en signifikant negativ korrelation mellan självmedkänsla och utbrändhet, förenlig med tidigare forskning. Vilket tyder på att självmedkännande förhållningssätt ger upphov till minskad utbrändhet inom organisatorisk kontext. Vidare påvisas en positiv korrelation mellan självmedkänsla och arbetstillfredsställelse, där individer med hög självmedkänsla tenderar att trivas bättre på sitt arbete. Slutligen visar studien en svag negativ korrelation mellan självmedkänsla och uppsägningsintention, vilket anvisar att självmedkännande förhållningssätt kan minska risken för uppsägningar. Sammantaget har självmedkänsla därmed en inverkan på utbrändhet, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention, genom att minska utbrändhet, öka arbetstillfredsställelse och minska uppsägningsintention. Examensarbetets bidrag: Studien ger således upphov till teoretiska likväl praktiska bidrag avseende inverkan av ett självmedkännande förhållningssätt i syfte att minska utbrändheten, öka arbetstillfredsställelsen och minska risken för uppsägningar i organisatorisk kontext. Förslag till fortsatt forskning: Genomförandet av longitudinella studier för att studera inverkan av självmedkännande förhållningssätt vad gäller utbrändhet, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention över tid. Tillika implementeringen av interventionsstudier i syfte att mäta effekten av självmedkänsla i organisationssammanhang. Därtill att genomföra en replikering av studien med ett slumpmässigt urval, och att utvidga studien med fler variabler för att mäta ytterligare samband och kausalitet. / Aim: The purpose of this study is to investigate the impact of self-compassion in relation to burnout, job satisfaction, and turnover intentions within an organizational context. In short, self-compassion involves meeting one's own suffering with love, reverence, and respect. Previous research on self-compassion has been mainly focused on mental health and well-being in general, while there is a lack of studies conducted in organizational contexts, where a self-compassionate approach is suggested to have a similar positive effect concerning mental health and well-being in this setting. Especially regarding the relationships between self-compassion and a lower degree of burnout, while further studies to explore the relationship between self-compassion, job satisfaction and termination intention are required.   Method: Using a quantitative approach, digitized surveys has been conducted within several organizations, resulting in 153 usable responses. Which enabled the study of self-compassion in relation to burnout, job satisfaction and turnover intention in organizational settings. Where collected data were analyzed in the statical program JASP using descriptive, correlation and network analyses.   Results and conclusions: The main results of the study indicate a significant negative relationship between self-compassion and burnout, consistent with previous research. Which suggests that self-compassionate attitudes give rise to reduced burnout within the organizational context. Furthermore, a positive relationship between self-compassion and job satisfaction is demonstrated, where individuals with high self-compassion tend to enjoy their work better. Finally, the study found a mildly negative relationship between self-compassion and turnover intentions, suggesting that a self-compassionate approach can reduce the likelihood of turnover intentions and the risk of resignations. Overall, self-compassion thus has an impact on burnout, job satisfaction and the intention to quit, by reducing burnout, increasing job satisfaction and reducing turnover intentions.   Contribution of the thesis: The study gives rise to theoretical and practical contributions regarding the impact of a self-compassionate approach to reduce burnout, increase job satisfaction and reduce the risk of turnover intentions in an organizational context.   Suggestions for further research: The implementation of longitudinal studies to examine the impact of self-compassion attitudes on burnout, job satisfaction, and turnover intention over time. Additionally, the implementation of intervention studies to measure the effect of self-compassion in an organizational setting. Furthermore, conducting a replication study with a random sample, and to extend the study with additional variables to measure further correlations and causality.

Analyser av intervjuerna visar att både ledningen och medarbetarna erkänner värdet av empowerment på arbetsplatsen. Ledningen betonar att genom att delegera befogenheter och främja medarbetarnas ansvarstagande kan de skapa en mer flexibel och effektiv organisation. Medarbetarna, å andra sidan, uttrycker en ökad känsla av självförtroende och motivation när de får mer inflytande över sina arbetsuppgifter och beslut som påverkar deras arbetsmiljö. / Analysis of the interviews reveals that both the management and the employees recognize the value of empowerment in the workplace. The management emphasizes that by delegating authority and promoting employee accountability, they can create a more flexible and efficient organization. On the other hand, the employees express an increased sense of confidence and motivation when they have more influence over their tasks and decisions that impact their work environment.