Syftet med studien var att undersöka hur två av chefens ledarskapsförmågor (kommunikationskompetens och förmåga att motivera) predicerar medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Studien genomfördes utifrån en nätbaserad enkät på ett företag inom försäkringsbranschen. Totalt 74 respondenter deltog i studien. Mätinstrumenten som användes var Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ), Communicator Competence Questionnaire och Motivating Language Scale. En multipel regressionsanalys visade att chefens kommunikationskompetens predicerar medarbetarnas arbetstillfredsställelse i högst grad och att chefens förmåga att motivera inte visades predicera medarbetarnas arbetstillfredsställelse. / Title: The manager's leadership skills and its impact on employees' job satisfaction. The purpose of the study was to investigate how two of the managerial leadership skills (communicator competence and ability to motivate) predicts the employees' job satisfaction. The study was conducted on the basis of a web-based survey of an insurance company. A total of 74 respondents participated in the study. The measuring instruments that were used for the study were Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ), Communicator Competence Questionnaire and Motivating Language Scale. A multiple regression analysis showed that the manager's communicator competence predicts the employee's job satisfaction to the fullest extent and the manager's ability to motivate was shown not to predict the employee's job satisfaction.

Medarbetarens arbetstillfredsställelse har fått alltmer uppmärksamhet av både forskare och arbetsgivare. Majoriteten av dagens organisationer utför kontinuerligt olika undersökningar för att ta reda på hur nöjda medarbetarna är med sina arbetsuppgifter, arbetsmiljön och utvecklingsmöjligheter. Trots att det inte finns många forskningsstudier som specifikt visar hur ledarskapsbeteende kan påverka medarbetares arbetstillfredsställelse så finns det mycket inom forskningen som tyder på att det finns samband mellan dem.   Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse för hur olika ledarskapsbeteenden kan påverka medarbetarnas arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. Den kvantitativa forsknings-metoden har tillämpats för att studera korrelationen mellan dessa. Vidare har studien genomförts med hjälp av en urvalsmetod så kallad snöbollsurval. Urvalsmetoden har varit en effektiv metod för att uppnå många deltagare, vilket är en viktig parameter för statistiska analyser. Sammanlagt 306 medarbetare från olika företag med olika arbetsroller deltog i undersökningen. Emellertid baseras studiens resultat på 301 medarbetare, eftersom fem av deltagarna exkluderades vid analyseringen på grund av bristande svar i undersökningen.   Studiens resultat visar att ledarskapsbeteenden som berör medarbetarnas delaktighet, positiv kommunikation, medarbetarnas utveckling, socialt ansvarstagande och empati samvarierar med medarbetarnas arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. Detta innebär att ledarskaps-beteende har en betydande påverkan på medarbetarnas arbetstillfredsställelse som i sin tur påverkar deras arbetsmotivation. / The employee's job satisfaction has received increasing attention from both researchers and employers. The majority of nowadays organizations executing continuously various surveys to find out how satisfied employees are with their tasks, work environment and development opportunities. Although that there are not many research studies that specifically show how leadership behaviours can affect employees job satisfaction, there is many studies that indicates there is a correlation between them.   The purpose of this study is, to contribute to a better understanding of how different leadership behaviours can affect employee’s satisfaction and work motivation at the work. The quantitative research method has been applied, to address the relation between these subjects. Furthermore, the study has been carried out using a selection method known as snowball selection. The selection method has been an effective method for achieving many participants, which is an important parameter for statistical analysis. Total 306 employees from different companies with different work roles participated in the survey. However, the result of the study is based on 301 employees, since five of the participants were excluded during the analysis due to a lack of answers in the survey. The result of this study shows that leadership behaviours which concern employee participation, positive communication, employee development, social responsibility and empathy covary with employees work satisfaction and motivation. This means leadership behaviours have a significant impact on employees job satisfaction, which in turn impact employee work motivation. / <p>2019-06-27</p>

Arbetsbelastningen är idag en betydande stressfaktor inom revisionsyrket som resulterar i att många anställda avslutar sin anställning i tidigt skede. Detta på grund av det tids- och prestationskrävande yrket som innebär långa arbetsdagar och stort ansvarstagande för revisorerna. Tidigare forskning har visat på olika faktorer till att många revisorer inte stannar kvar inom yrket eftersom den påtagliga stressen i många fall har lett till utbrändhet. Det har enbart studerats vad som påverkar revisorernas val att avsluta sin anställning. Denna studie visar på vilka motivationsfaktorer som överväger nackdelarna med yrkesvalet och därmed varför revisorer väljer att stanna kvar inom branschen trots den höga arbetsbelastningen. Studien lyfter fram orsaker som gör att revisorer kan känna sig stressade, men även faktorer som gör att de känner sig motiverade. Detta undersöks i nio kvalitativa intervjuer med revisorer födda under 80- och 90-talet, för att få explorativa svar om hur de uppfattar branschens arbetsbelastning och vad de anser motiverar dem att stanna kvar i yrket. Det som framkom ur den empiriska undersökningen var att de tillfrågade revisorerna har liknande egenskaper såsom att de är drivna, sociala, ansvarstagande och anpassningsbara. Det som motiverar dem mest är att yrket är flexibelt, men även kollegorna, ledarskapet och kunderna har en stor betydelse för revisorerna. / Today, workload is a significant stress-factor in the auditing profession which results in that many employees quit their employment at an early stage. This depends on the time- and performance consuming work which means long days at work and high responsibility for the auditors. Previous research has presented different factors that explain why many auditors do not stay in the profession because they cannot handle the stress which might lead to burnout. It has only been researched about what affects auditors to quit their employment. Therefore, this study aims to show which motivational factors that overweigh the disadvantages with the profession and why auditors choose to remain within the profession despite the high workload. This study highlights the reasons why auditors feel stressed but also factors that make them feel motivated. This is examined by conducting nine qualitative interviews with auditors born during the 80s and 90s to get exploratory answers on how they perceive the workload in the profession and what motivates them to remain in the profession. What emerged from this empirical study was that the auditors in the study have similar characteristics such as that they are driven, social, accountable and adaptable. What mostly motivates them is that the profession is flexible, but the colleagues, leadership and clients are also important factors for the auditors.

Syftet med studien har varit att ur ett arbetspsykologiskt perspektiv undersöka vilka faktorer som påverkar en sjuksköterskas val av arbetsgivare. De frågeställningar studien ämnar besvara är om det finns samband mellan olika motivationsfaktorer och sjuksköterskors benägenhet att byta arbetsgivare, vilka aspekter av arbetet som anses viktiga samt vilka faktorer som skapar mest upplevd nöjdhet med arbetssituationen. Studien har genomförts med en kvantitativ ansats och 115 deltagare har besvarat en enkät med frågor som har formulerats kring ämnesområdet. Studiens resultat visar att sjuksköterskor anställda inom privat sektor är mer nöjda med sina arbetsgivare och att den största andelen av deltagarna hade valt att byta till en arbetsgivare inom privat sektor. Resultatet visar även att det främst var faktorerna en högre lön och lägre arbetsbelastning som påverkade sjuksköterskorna inom offentlig sektors benägenhet att byta arbetsgivare. För sjuksköterskor inom privat sektor var det faktorerna större gemenskap på arbetsplatsen och mer patientkontakt som främst skulle påverka valet att byta arbetsgivare. Faktorerna att känna sig nöjd med sin lön och arbetstider samt att ha möjligheten att hjälpa andra sågs som de viktigaste aspekterna av arbetet. / The aim of this study is to, from a work psychology perspective, investigate which factors that can affect a nurse’s choice of employer. The study aims to seek out whether a correlation between different factors and nurses desire to change employer can be found, which factors of the workplace that were considered most important and which factors that creates the greatest perceived satisfaction with the work situation. The study has been conducted with a quantitative approach and 115 participants has answered a questionnaire based upon the subject matter. The result of the study shows that nurses working in the private sector are more satisfied with their employer and the greater part of the participants would have chosen to switch to an employer in the private sector. The results also show that is was primarily the factors higher salary and a lower workload that affected the nurses in the public sector tendency to change employer. For the nurses in the private sector, the factors were greater community in the workplace and more patient contact that would primarily affect the choice to change employer. The study states that the most important aspects of the work situation were a satisfying salary, satisfying working hours and to have the opportunity to help others.

The aim of this study was to examine the correlation between home care assistants’ job satisfaction and the intent to switch jobs or career path. We also aimed to examine the correlation between home care assistants’ form of employment and their intent to switch jobs or career path. Given the fast approaching difficulties recruiting an adequate amount of care staff in elderly care to cover the demand of care staff in the light of the population at large getting older, which means there are progressively more older people for the younger population to care for. A quantitative study was performed on 74 home care assistants. To analyze our results we used Herzberg’s two-factor theory, the social psychology theory of attitudes and job satisfaction. Our result showed that our respondents were particularly satisfied with the relationship with the care recipients, but it also showed that they were not more inclined to switch jobs or career path when they were dissatisfied with the relationship with the care recipients. The result also showed that the full time employees compared to part time employees had a higher intention to leave their employer. In conclusion, we gathered that there are several components that affect the home care assistants’ inclinations to switch jobs or career path.

Arbetsmiljön för sjuksköterskor omfattar den omgivning de har kring sig i arbetet, både ur ett fysiskt och ett psykologiskt perspektiv och är en viktig faktor för den anställdes upplevelse av arbetstillfredsställelse. Då bristen på sjuksköterskor är stor globalt, vilket påverkar patienters tillgänglighet till vård, behöver man se över arbetsmiljön för att behålla sjuksköterskor aktiva inom professionen. För att skapa en god arbetsmiljö har ledningen en skyldighet att verka för detta. Ledarens bakgrund och egenskaper påverkar hur personalen ser på ledarskapet och sin arbetsmiljö. Syftet med vår litteraturöversikt var att söka fördjupad kunskap om sjuksköterskors upplevelse av arbetstillfredsställelse inom slutenvården. Metoden var en litteraturöversikt av 10 vetenskapliga artiklar som analyserats för att hitta gemensamma kategorier, vilket var välbefinnande, ledarskap, sjuksköterskors bakgrundsvariabler och privatpersonen bakom sjukskötersketiteln. Resultatet visar att upplevelsen av arbetstillfredsställelse har en stark koppling till sjuksköterskors välbefinnande. Sjuksköterskor beskriver att dessa två begrepp även påverkar livet utanför arbetet. Saknas upplevelsen av arbetstillfredsställelse och välbefinnande får det negativa konsekvenser för privatlivet. I diskussionen lyfts ledarskapets betydelse för arbetstillfredsställelsen. Ett bra ledarskap ökar personalens engagemang och vilja till samarbete, vilket gynnar alla på arbetsplatsen. För att vända trenden vad gäller sjuksköterskebristen och dess konsekvenser idag, uppmanar både WHO och FN till att arbetsmiljön och arbetstillfredsställelsen för sjuksköterskor bör förbättras. De påtalar även att det är viktigt att se över sjuksköterskors egen hälsa och välbefinnande för att de själva ska kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande. När välbefinnandet inte prioriteras på arbetsplatsen kan det leda till problem så som stress, konflikter, mobbing och ohälsa bland personal. Även om det idag finns forskning kring sjuksköterskors arbetstillfredsställelse, förordar forskare vidare och djupare forskning då upplevelsen är subjektiv, mångdimensionell och komplex.

The purpose of this thesis is to explain the paradox of high employee turnover in an attractive industry and how management control can reconcile the tensions that occur as a consequence of the paradox. To achieve the purpose the study will use the accounting industry where this paradoxical situation occurs. A theoretical analytical model is developed with support from previous research. The model and its hypotheses are tested through a theoretically designed electronic survey. A total of 408 respondents participated, of which 221 people are active public accountants, 52 former public accountants and 135 potential candidates in public accounting. The analysis is based on a multivariate statistical analysis and a qualitative post hoc analysis. The result offers an indication that inadequate management control explain why employee turnover remain high despite the attractiveness of the industry. Personnel and action controls are proven to have positive effects on job satisfaction, commitment, the intention to stay and exhaustion. Reward systems are currently being used with the purpose of motivating staff and making sure they stay with the company. Despite this, and the attractiveness the accounting industry holds, the employee turnover is high. The results show that personnel and action controls strengthen the effects of rewards and expectations. In accordance with the results this mean the likelihood of voluntarily termination decreases, and the intention to stay increases. By reforming the management practices to include personnel and action controls in a larger scale, accounting firms can contribute to resolving the identified paradox. For the knowledge intensive accounting profession, this would lead to valuable cost savings. / <p>Validerat; 20160603 (global_studentproject_submitter)</p>

<p>Denna uppsats berör området förtroendearbetstid, psykosocial arbetsmiljö och specifik arbetstillfredsställelse hos poliser på Ekobrottsmyndigheten.  Enkätstudiens fokus<strong> </strong>avsåg upplevelse av krav, kontroll, belöning, ledarskap och lön relaterat till deltagarnas positiva alternativt negativa inställning till förtroendearbetstid. I undersökningen deltog 101 av EBMs 183 poliser. Sjuttiofem procent av deltagarna ville fortsättningsvis ha förtroendearbetstid. Studien visade att kvinnliga poliser, positiva till förtroendearbetstid, till skillnad från manliga poliser positiva till förtroendearbetstid, upplevde högre kontroll av arbetstakt. Inga signifikanta skillnader förelåg mellan positiv och negativ inställning till förtroendearbetstid avseende krav, belöning, uppmuntrande ledarskap samt rättvist och stödjande ledarskap.</p> / <p>This bachelor thesis is about non-regulated working hours, psychosocial work environment and specific job satisfaction among police officers at the Swedish National Crime Authority. This questionnaire study was focused on experiences of demands, control, reward, leadership and payment and if there were differences in these factors depending on attitudes towards non-regulated working hours. In this survey participated 101 of total 183 police officers. Seventy five percent of the police officers had a positive attitude towards non-regulated working hours. The women with a positive attitude towards non-regulated work hours, unlike the men with a positive attitude, experienced higher control of working pace. There were no significant differences among the groups do to the factors of reward, encouraging leadership or of fair- and supportive leadership.</p>

Flera undersökningar åskådliggör att organisationsstruktur spelar en avgörande roll och påverkar anställdas attityder och arbetsresultat. Organisationskultur beskriver hur medlemmarna upplever organisationens karaktär och har en starkt motiverande effekt hos organisationens medarbetare. De humana organisationerna är de effektivaste och undersökningar styrker argumentet att ledare påverkar sina anställdas arbetstillfredsställelse och arbetsresultat. Med anledning av detta är det förhållandevis logiskt att de framgångsrikaste ledarna medvetet skapar en stark organisationskultur på sin arbetsplats. Arbetstillfredsställelse har likheter med organisationskultur, men organisationskultur är beskrivande medan arbetsillfredsställelse är utvärderande. Vidare finns det samband mellan motivation och arbetstillfredsställelse. Arbetstillfredsställelse är ett resultat av det förflutna medan motivation är en förväntning avseende framtida händelser. Stress är en individuell process och faktumet att stressfaktorerna är additiva, medför att organisationerna måste ta hänsyn till den totala mängden stress som den anställde utsätts för. Vidare påvisar undersökningar att stressade ledare skapar stressade organisationer och anställda. Syftet med studien är att beskriva hur mellanchefer vid Kriminalvården i Tidaholm upplever förväntningar från organisationen och organisationens anställda, samt hur detta på-verkar mellanchefernas individuella situation ur ett stress perspektiv. Syftet uppfylls genom att applicera en kvalitativ ansats i vilken data insamlades genom personliga intervjuer. Målgruppen för undersökningen utgjordes nio mellanchefer (kriminalvårdsinspektörer), vilka hade samma chefer men olika arbetsuppgifter. Resultaten från studien visar att arbetsbelastning och tidsbrist är källor till stress. Tillsammans skapade dessa faktorer en upplevd känsla av otillräcklighet. Vidare klargjordes att bristfälligt ledarskap och känslan av osäkerhet var viktiga stressfaktorer. Internernas beteende kunde också skapa stressfulla situationer. Det fanns även exempel på dåliga erfarenheter när flera orutinerade medarbetare arbetade tillsammans. Stress vilken kunde härledas från överordnade bearbetades likartat av respondenterna, medan stress från underordnade bearbetades olika. Samtliga Kriminalvårdinspektörer menade att stress påverkar ledarskapet. Deras uppfattning hur stress påverkar överordnades och eget ledarskap varierade. Mellancheferna i denna studie besvärades av arbetsuppgifter vilka skickades direkt från Kriminalvårdsstyrelsen. Denna typ av uppgifter och ansvarsfördelning var svår att påverka. Vidare föreföll det inte vara ovanligt att denna typ av arbetsuppgifter utretts vid ett tidigare tillfälle. Dessa händelser indikerar att organisationen har klassiska problem att leda kunskap, såsom att lagra, handha, fördela, och sprida kunskap. I denna studie vandrar stress i båda riktningar, från botten mot toppen, eller från toppen mot botten. / Several investigations illustrate that the organizational structure has a mayor impact on worker attitudes and performance. Organizational culture describes how members experience the organizations characteristics and has a strong motivating effect to the organiza-tions employees. The most human organizations are more efficient and research strengthens the argument that leaders affect their subordinates job satisfaction and performance. It is then logical why the most successful leaders have created strong organizational cultures. The approach job satisfaction has similarities with organizational culture but organizational culture is descriptive, while job satisfaction is evaluative. Further is there a relationship between motivation and satisfaction, even if they not are exactly comparable, actually they are quite different. Satisfaction is namely an outcome of the past and motivation is an expectation about the future. Stress is an individual process and the fact that stressors are additive means that the organizations have to consider the total sum stress an employee is exposed to. Furthermore illustrates research that stressed leaders create stressed organizations and employees. The purpose of this thesis is to describe how middle managers in The Prison and Probation Service in Tidaholm perceive the expectations, from the organization and the organizations employees, and how this affects the middle managers individual situation from a perspective of stress. The purpose was fulfilled by applying a qualitative research approach where data was collected through interviews. The target group included nine Middle managers (kriminalvårdsinspektörer) who had same superior managers but different working tasks. The results of the study indicates that workload was a source of stress and time was perceived to be a limit. This together created a feeling of insufficiency. Further were unclear leadership and the feeling of uncertainty important stress factors. The prisoners’ behaviour could also create stressful situations and there were bad experiences when several inexperienced employees worked together. Stress created from superiors was handled identically, while stress from subordinates was worked on differently. The respondents agreed that stress affects leadership. The opinions differed concerning how it affected their superiors- and their own leadership. What concerned the Middle managers were the assignments that came directly from the Kriminalvårdsstyrelsen. This flow of responsibilities and tasks were hard to affect. Often were the assignments investigated earlier, which indicates that the organization has classical knowledge management problems, like to store, handle and spread knowledge. In this study walks stress in both directions, from the bottom to the top, or from the top to the bottom.

Denna uppsats berör området förtroendearbetstid, psykosocial arbetsmiljö och specifik arbetstillfredsställelse hos poliser på Ekobrottsmyndigheten.  Enkätstudiens fokus avsåg upplevelse av krav, kontroll, belöning, ledarskap och lön relaterat till deltagarnas positiva alternativt negativa inställning till förtroendearbetstid. I undersökningen deltog 101 av EBMs 183 poliser. Sjuttiofem procent av deltagarna ville fortsättningsvis ha förtroendearbetstid. Studien visade att kvinnliga poliser, positiva till förtroendearbetstid, till skillnad från manliga poliser positiva till förtroendearbetstid, upplevde högre kontroll av arbetstakt. Inga signifikanta skillnader förelåg mellan positiv och negativ inställning till förtroendearbetstid avseende krav, belöning, uppmuntrande ledarskap samt rättvist och stödjande ledarskap. / This bachelor thesis is about non-regulated working hours, psychosocial work environment and specific job satisfaction among police officers at the Swedish National Crime Authority. This questionnaire study was focused on experiences of demands, control, reward, leadership and payment and if there were differences in these factors depending on attitudes towards non-regulated working hours. In this survey participated 101 of total 183 police officers. Seventy five percent of the police officers had a positive attitude towards non-regulated working hours. The women with a positive attitude towards non-regulated work hours, unlike the men with a positive attitude, experienced higher control of working pace. There were no significant differences among the groups do to the factors of reward, encouraging leadership or of fair- and supportive leadership.