Syftet med studien var att undersöka hur upplevelsen av olika arbetssituationer predicerar arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation hos handelsanställda. Arbetssituationerna utgjordes av hygienfaktorerna ledarskap och tidsupplevelse samt motivationsfaktorerna individuella inre upplevelser och autonomi från Herzbergs tvåfaktorteori. I studien deltog 83 anställda inom branscherna butik, lager, e-handel och frisör. Studien konstruerades med en kvantitativ ansats, och data samlades in via en elektronisk enkät. Enkätformuläret konstruerades med hjälp av mätinstrumenten Short Index of Job Satisfaction (SIJS), Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale (WEIMS) och Work Experience Measurement Scale(WEMS). Två multipla linjära regressioner genomfördes för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet påvisade att variansen i motivationsfaktorn individuella inre upplevelser bidrar till störst del för att predicera både arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. Variansen i hygienfaktorn tidsupplevelse påvisades även bidra signifikant för att predicera arbetstillfredsställelse. Resterande variabler visade inga signifikanta bidrag för att förklara arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. Slutsatsen är att variansen i individuella inre upplevelser hos handelsanställda inom branscherna som undersökts bidrar mest till att förklara variansen i både arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. Detta stöds till viss del av Herzbergs tvåfaktorteori, och annan tidigare forskning. Avslutningsvis diskuterades förslag på framtida forskning, styrkor och svagheter med studien samt praktiska implikationer från den kunskap som givits.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan upplevd möjlighet till flexibla arbetsarrangemang och arbetstillfredsställelse, samt att se om variansen i arbetstillfredsställelse bäst predicerades av temporal eller spatial flexibilitet. Data samlades in genom en digital enkät där arbetstillfredsställelse mättes genom mätverktyget Minnesota Satisfaction Questionaire (MSQ) och flexibla arbetsarrangemang mättes genom New Ways of Working Scale. Resultatet visade att temporal- och spatial flexibilitet var signifikant positivt korrelerade med arbetstillfredsställelse. Resultatet visade även att prediktorerna temporal- och spatial flexibilitet tillsammans kunde förklara en signifikant del av variansen i arbetstillfredsställelse men att det endast var spatial flexibilitet som ensam kunde förklara en signifikant del. Resultatet kan ses som en indikation på att det flexibla arbetsarrangemanget med dess innebörd om ökad autonomi och kontroll har en positiv inverkan på arbetstagares arbetstillfredsställelse och kan därför således användas i konkurrenssyfte av arbetsgivare för att bibehålla och attrahera ny personal. / The purpose of this study was to examine the relationship between flexible work arrangement and job satisfaction, and to determine whether the variance in job satisfaction was better predicted by temporal or spatial flexibility. Data were collected through a digital survey, where job satisfaction was measured using the Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) and flexible work was measured using the New Ways of Working Scale. The results showed that both temporal and spatial flexibility were significantly correlated with job satisfaction. Furthermore, the predictors of temporal and spatial flexibility together accounted for a significant part of the variance, but it was only spatial flexibility that could independently explain a significant part. These findings indicate that flexible work, with its implications of increased autonomy and control, has a positive impact on employees' job satisfaction. Therefore, it can be utilized by employers as a competitive advantage to retain and attract new personnel.

Studiens syfte var att undersöka om inre motivation hos projektmedlemmar inomIT/mjukvarubranchen kan predicera upplevd arbetstillfredsställelse. Därför sågenomfördes en kvantitativ enkätstudie som skickades ut till respondenter inomstudiens valda urvalsgrupp. Det som undersöktes var inre motivation baserat på detre behovsområdena inom självbestämmandeteorin. Det resulterade i att studiensoberoende variabler blev självbestämmande, kompetens och tillhörighet och hur dekan predicera arbetstillfredsställelse. Insamlad data från 84 respondenteranalyserades genom en multipel regression. Där visade sig att i modellen så kundeoberoende variablerna med statistisk signifikans predicera 69% av variansen i denberoende variabeln. Den oberoende variabeln som visade sig ha störst uniktsignifikant predicerande förmåga var självbestämmande. Studien visar att deanalyserade oberoende variablerna har en stark förmåga att prediceraarbetstillfredsställelse. / The aim of the study was to examine whether intrinsic motivation among projectmembers in the IT/software industry can predict perceived job satisfaction.Therefore, a quantitative questionnaire study was conducted and sent out torespondents within the study's selected sample group. What was examined wasintrinsic motivation based on the three psychological need areas in the selfdetermination theory. This resulted in the study's independent variables beingautonomy, competence and belonging and how they can predict job satisfaction. Collected data from 84 respondents was analysed through a multiple regression. This showed that in the model, the independent variables could predict 69% of thevariance in the dependent variable with statistical significance. The independentvariable that proved to have the greatest uniquely significant predictive power wasautonomy. The study shows that the analysed independent variables have a strongability to predict job satisfaction.

Studiens syfte var att undersöka upplevelser av arbetstillfredsställelse hos brandmän. Forskningen om brandmän har i ringa omfattning fokuserat på hälsofrämjande faktorer inom yrket och det finns begränsat med kvalitativ forskning kring arbetstillfredsställelse hos brandmän. För denna studie användes därför en kvalitativ metod. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer av tio brandmän verksamma inom heltidsstyrkan på en brandstation i Norge. Intervjuerna analyserades enligt en fenomenografisk ansats, för att kvalitativt undersöka olika upplevelser av fenomenet arbetstillfredsställelse. Studien visade att olika faktorer inom den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön har betydelse för arbetstillfredsställelse hos brandmän. De intervjuade brandmännen upplevde arbetet som meningsfullt och uttryckte att de ser fram emot att gå till jobbet. Lärande och säkerhet i arbetet relaterades till arbetstillfredsställelse, liksom tydliga krav och gemensamma strukturer i arbetet. Gemenskapen på arbetsplatsen kopplades till arbetstillfredsställelse, speciellt lyftes stödet från kollegor fram som viktigt. Brandmännen upplevde arbetstillfredsställelse genom styrning och stöd från ledare, men olika ledaregenskaper beskrevs som viktiga och det betonades att ledarskapet måste anpassas till situationen. Arbetstillfredsställelse vid operativt arbete relaterades till att vara förberedd inför händelser, att samarbetet vid insatser fungerar och att det ständigt dyker upp nya utmaningar som måste hanteras. Resultaten från denna studie kan understödja det hälsofrämjande arbetet på brandstationen där studien har genomförts och inom andra jämförbara verksamheter. / The purpose of this study was to examine experiences of job satisfaction among firefighters. The previous research on health-promoting factors within the fire service is scarce and there is limited qualitative research on job satisfaction among firefighters. A qualitative method was subsequently used for this study. Data were collected through semi-structured interviews with ten full-time firefighters at a fire station in Norway. The interviews were analyzed using a phenomenographic approach, to qualitatively examine different experiences of the phenomenon of job satisfaction. The study showed that various factors within the psychosocial and organizational work environment are of relevance to job satisfaction among firefighters. The interviewed firefighters experienced their work as meaningful and looked forward to going to work. Learning and safety at work, as well as clearly defined requirements and shared structures within the organization were related to their job satisfaction. The firefighters experienced job satisfaction through support from colleagues and leaders. Job satisfaction in operational work was related to preparedness, cooperation and coping with new challenges. The results from this study may support the health-promotion efforts at the fire station where the study was carried out, as well as in other comparable organizations.

Bakgrund:  Röntgensjuksköterskor har en viktig roll inom vården men det råder brist på röntgensjuksköterskor på den nuvarande arbetsmarknaden i Sverige. Att öka nivån av arbetstillfredsställelse för röntgensjuksköterskor skulle kunna hjälpa arbetsgivare att attrahera och behålla medarbetarna. Syfte: Syftet med studien var att studera vilka faktorer inom den psykosociala arbetsmiljön som påverkar arbetstillfredsställelsen hos röntgensjuksköterskor men även undersöka om det finns skillnader hos medarbetarna mellan röntgen modaliteter. Metod: En kvantitativ forskningsmetod användes i denna studie. Data insamlades med en modifierad version av enkäten ‘The Generic Job Satisfaction Scale’ (GJSS). Enkäten är ursprungligen på engelska och är testad och validerad. Enkäten delades till röntgensjuksköterska på de utvalda avdelningarna på två sjukhus. Resultat: Studiens resultat visar att arbetstillfredsställelsen hos röntgensjuksköterskor är hög och att de flesta av deltagarna trivs med sitt arbete samt att det finns ett bra samspel med kollegor och chefer. Resultatet visade att arbetstillfredsställelse för röntgensjuksköterskor var lägst vad gäller lön och den organisation deltagarna arbetar för. Röntgensjuksköterskor som arbetar med MR, intervention och nuklearmedicin hade högre nivåer av arbetstillfredsställelse än de som arbetade med konventionell röntgen eller datortomografi (CT). Slutsats: Det är viktigt för arbetsgivare att förstå vilka faktorer som påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse samt vilka faktorer som positivt påverkar den psykosociala arbetsmiljön och vilka faktorer som kan förbättras. Sammanfattningsvis visar studien att även om röntgensjuksköterskor på övriga modaliteter visar hög tillfredsställelse bör lönen för röntgensjuksköterskor i Sverige ses över och förbättras. Detta kan öka arbetstillfredsställelse och på det sättet blir det lättare att attrahera och behålla medarbetarna och därmed minskas brist på röntgensjuksköterskor. / Background: Radiography is highly specialised and plays a vital role in the health service. There is a shortage of radiographers in the current job market in Sweden. Increasing the level of job satisfaction of radiographers could aid employers in attracting and retaining employees and thus end the shortage.  Purpose: This study aimed to study the satisfaction levels of Swedish radiographers, compare those working with different radiographic methods and analyse which psychosocial factors have a negative or positive affect on the radiographers’ experience of their workplace. Method: A quantitative research method was used in this study.  Data was collected using ‘The Generic Job Satisfaction’ questionnaire, which was translated and modified by the researchers. The questionnaire was delivered to radiographers, who were working under the collection period, in the selected departments of two hospitals. Results: Most of the radiographers in the study had high levels of job satisfaction. They were most satisfied with the nature of work and working relationships but were dissatisfied with salary levels and the organisational culture. Radiographers working with MR, interventional radiography and nuclear medicine had higher levels of job satisfaction than those working in x-ray or computer tomography (CT).  Conclusion: It is important that employers understand which factors affect job satisfaction in order to understand what is positively affecting the psychosocial work environment and where improvements can be made. Recognising the work of radiographers in Sweden, may increase job satisfaction, make it easier to attract and retain staff and thus reduce the shortage of radiographers the departments currently face.

En kvalitativ studie om hur mellanchefer påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse vid distansarbete har genomförts utifrån 12 semistrukturerade intervjuer. Frågeställningarna har utgått ifrån att besvara hur mellanchefer motiverar sina medarbetare vid distansarbete, och hur arbetsmotivationen påverkas av relationer och kommunikation. De teoretiska utgångspunkterna som denna studie har förhållit sig till är Maslow och Herzbergs motivationsteorier. Teorierna har visat att medarbetarnas arbetstillfredsställelse påverkas av hur relationen och kommunikationen till mellanchefen ser ut, och påverkar därför i sin tur den upplevda arbetsmotivationen. I frågan om relationer har även tillit varit ett väsentligt begrepp. Under referensramen har det även diskuterats om det transformativa ledarskapet, som är dominerande i forskningen kring distansarbete. Utifrån studiens analys har sex övergripande teman tagits fram för att besvara frågeställningarna. (1) tydlighet i kommunikationen för att slippa missförstånd, (2) öppenhet, (3) lyhördhet, att lyssna på vad medarbetarna behöver, (4) ta initiativ till individuell kommunikation, (5) bidra till känslan av gemenskap och att vara del av en “kontext” och (6) visa tillit till sina medarbetare. Slutsatsen är att mellanchefer påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse genom att etablera en god relation till sina medarbetare. För att etablera en god relation kräver det god kommunikation, vilket i sin tur leder till att mellanchefen kan påverka arbetsmotivationen. När en medarbetare upplever arbetstillfredsställelse, bidrar det till arbetsmotivation. Det innebär i sin tur att relationen och kommunikationen påverkar arbetsmotivationen på det viset. / A qualitative study on how middle managers influence employees' job satisfaction when working remotely has been carried out from 12 semi-structured interviews. The questions were based on answering how middle managers motivate their employees when working remotely, and how work motivation is affected by relationships and communication. The theoretical starting points to which this study has related are Maslow's and Herzberg's motivational theories. The theories have shown that employees' job satisfaction is affected by what the relationship and communication with the middle manager looks like, and thus affects the perceived work motivation. In the matter of relationships, trust has also been an essential concept. Under the frame of reference, there has also been discussion about transformative leadership, which is dominant within the research on remote work. Based on the study's analysis, six overarching themes have been developed to answer the research questions. (1) clarity in communication to avoid misunderstandings, (2) openness, (3) responsiveness, listening to what the employees need, (4) taking the initiative for individual communication, (5) contributing to the feeling of community and being part of a "context" and (6) show trust in their employees. The conclusion is that middle managers influence employees' job satisfaction by establishing a good relationship with their employees. In order to establish a good relationship, good communication is required, which in turn leads to the middle manager being able to influence work motivation. When an employee experiences job satisfaction, it contributes to work motivation. Thus it demonstrates that the relationship and communication between middle manager and employee affect work motivation. The essay's language is Swedish.

Inledning: Till följd av Covid-19-pandemin har arbetsformen för statligt anställda tjänstemän i Sverige skiftat från arbete i en kontorsmiljö till det mer flexibla arbetssättet hybridarbete. Hybridarbete är definitionen av en blandning av både distansarbete och arbete på den ordinarie arbetsplatsen. Studier har visat varierande effekter på medarbetarnas välbefinnande samt motivation och produktivitet på grund av detta nya arbetssätt.Syftet med denna studie är att undersöka de effekter som uppkommer genom denna arbetsform kopplat till självupplevd motivation och produktivitet samt att komma fram till vilka för- och nackdelar hybridarbete kan leda till för både medarbetaren och organisationen. Metod: I studien undersökte vi den självupplevda uppfattningen hos statligt anställda i Sverige. Totalt genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med hänsyn till att skapa förståelse för hur hybridarbete tillämpas samt vilka effekter denna arbetsmodell har med avseende på motivation och självupplevd produktivitet. Teori: I uppsatsen används flera teorier som författarna anser relevanta för studiens innehåll. Äldre motivationsmodeller vävs samman med nyare forskning för att skapa ett bra underlag för analys av empiri.  Resultat: Resultaten vi hittade var mycket likvärdiga när det gäller att förstå vilken typ av gynnsamma samt ogynnsamma effekter denna arbetsmodell kan bidra till.Denna arbetsmodell ansågs av samtliga respondenter vara en förmån även om nämnda organisationer verkade ha låg eller ingen förståelse för dess effekter med avseende på välbefinnande, produktivitet och motivation. / Introduction: Due to the Covid-19 pandemic the work environment for government employeesin Sweden has shifted from an office environment to the more flexible arrangement ofhybridwork. Hybridwork is the definition of a mixed work setting of both remote work andwork at the regular workplace. Studies have shown varying effects in employees well-being aswell as motivation and productivity due to this new way of working.The purpose of this study is to investigate the impact of this form of work on self-perceivedmotivation and productivity, and to conclude what advantages and disadvantages hybridworkhas for both the employee and the organization. Methods: In the study we examined the self-perceived perception of government employees inSweden. A total of five semi-structured interviews were completed with the regard of creatingan understanding in how hybridwork is applied and what the effects of this work model areregarding motivation and self-perceived productivity. Theory: The essay uses several theories that the authors consider relevant to the content of thestudy. Older motivational models are interwoven with newer research to create a good basis foranalysis of empirical evidence. Results: The results we found were very equal in terms of understanding what type of effectsand side-effects this work model can contribute to. This work model was among all respondentsconsidered as a benefit, although said organizations seemed to have a low to no understandingof its effects with respect to well-being, productivity and motivation.

Frågeställning och syfte: Vi har i denna studie utgått från forskningsfrågan: ”hur distans/hybridarbete påverkar arbetstillfredsställelse och dess faktorer - stöd och sociala relationer från kollegor och chefer, karriärmöjligheter, och lön och förmåner - och vilka konsekvenser det får?”. Där vårt syfte har varit: ”att skapa förståelse för hur distans/hybridarbete påverkar arbetstillfredsställelse (job/work satisfaction) på svensk myndighet”. Teori: I vår studie har vi bland annat använt oss av teorier som: bevarande av resurser teorin (conservation of resources theory) social utbytes teori (social exchange theory), gränsteori (boundary control theory), och Herzbergs tvåfaktorsteori om motivation (two-factor theory of motivation). Metod: Vi har i vår studie genomfört en kvalitativ studie på en svensk statlig förvaltningsmyndighet där vi först gjort en surveyundersökning online som vi följt upp med att intervjua tre respondenter på myndigheten. Datan som framkom från surveyundersökningen och intervjuerna analyserades genom metoden grundad teori. Resultat: Samtliga respondenter har uppgett att de verkliga sociala mötena och sammanhanget ersätts med framför allt digitala möten. Detta medför att det blir svårare att lära känna kollegor och bygga kontaktnät på det kontor hen har som placeringsort, och medför mer tristess och isolering. Dessa effekter mildras dock av att respondenterna kombinerar arbete hemifrån med att också vara på plats hos arbetsgivaren och på så sätt upprätthåller de verkliga sociala mötena och sammanhanget. Majoriteten av respondenterna har uppgett att varken karriärmöjligheter, eller lön och förmåner påverkas av arbete hemifrån. Medan samtliga respondenter upplever fördelar med att arbeta hemifrån som att det medför bättre balans mellan privat- och yrkesliv på grund av ökad flexibilitet, mer bekvämlighet och frihet, och att de överlag uppskattar att kunna arbeta delvis hemifrån. Slutsats: Vår slutsats enligt respondenterna blir därför att fördelarna med arbete hemifrån överväger nackdelarna så länge de kan kombinera arbete hemifrån med att även vara på plats hos arbetsgivaren, så kallat hybridarbete.

Digitaliseringen har haft en stark inverkan på banksektorn de senaste decennierna. Med hjälp av den digitala tekniken kan bankkunder numera utföra ett flertal bankärenden på egen hand utan att behöva besöka ett bankkontor, vilket resulterat i en minskad interaktion mellan bankmedarbetare och kunder. Till följd av den ökande digitaliseringstrenden har studien därmed undersökt hur det digitaliserade kundmötet påverkat bankmedarbetares arbetstillfredsställelse. En kvalitativ forskningsmetod har använts för föreliggande studie där intervjuer genomfördes med åtta bankmedarbetare inom utvald bank. Studien kom fram till att de åtta intervjuade bankmedarbetarnas upplevda arbetstillfredsställelse har både ökat och minskat till följd av det digitaliserade kundmötet. Arbetstillfredsställelsen ökar vid hantering av mer komplicerade bankärenden samt bekräftelse och feedback som de får av omgivningen. Tillfredsställelsen i arbetet minskar hos bankmedarbetarna när digitaliseringen påverkar skapandet av kundrelationer samt vid svårigheter att hantera digital teknik. Studien visar även att kundernas tillfredsställelse i mötet har en stor påverkan på bankmedarbetarnas tillfredsställelse i arbete. / Digitalization has had a strong impact on the banking sector in the recent decades. With the help of digital technology, bank customers can now handle several banking errands on their own, without visiting a bank office. This, in turn, has led to less interaction between bank employees and customers. Following the increasing digitalization, thisstudy examines how the digitalized customer meetings have affected bank employees’ job satisfaction. A qualitative research method has been used, drawing on interviews with eight bank employees, working in a selected bank. The study concludes that the perceived job satisfaction of the eight interviewed bank employees has both increased and decreased due to the digitalized customer meeting. Job satisfaction increases when handling more complicated banking errands and also because of the confirmation and feedback they receive. Job satisfaction decreases when digitalization affects the employee- customer relationships and in case of difficulties in managing digital technology. The study also shows that customers’ satisfaction has a major impact on bank employees’ satisfaction at work.

Arbetsrelaterad stress och utbrändhet har ökat bland chefer på grund av att pressen från ledning gällande effektiviseringar och kostnadsmedvetenhet är stor idag. Budget och resurser är ändliga, därför behöver nya vägar hittas för att fatta de bästa besluten i olika situationer. Det är viktigt med reflektion kring hur hållbar utveckling och hur begränsade resurser kan användas på ett effektivt sätt inom den offentliga sektorn. Chefer måste kunna prioritera med otillräckliga resurser, även om det är svårt att hitta en balans mellan olika aktörer inom vård och omsorg. Syftet med detta examensarbete var att undersöka och presentera forskningsresultat som beskriver hur enhetschefer upplever stressfaktorer i arbetet. Metoden som användes var en litteraturstudie som utgick från Axelssons modell. Resultatet visade att inom organisationen fanns fem faktorer som orsakar stress hos enhetschefer och dessa var organisationens komplexitet, brister i arbetsmiljö, brist på stöd, avsaknad av lärande av varandra och otillräckliga resurser inom verksamhetsområdet. För att hälso- och sjukvården ska vara en hållbar organisation bör dessa faktorer tas i beaktande. Ett förslag på fortsatt forskning är att studera chefers geografiska placering i relation till den operativa verksamheten.