Att vistas i naturen har sen en lång tid tillbaka visat sig ha positiva effekter på människans välbefinnande. Idag blir städerna allt mer trångbebodda samtidigt som det går att urskilja en uppåtgående trend i stressrelaterade hälsoproblem och en försämrad hälsa som följd av en allt mer sedimentär livsstil. Detta ställer således krav på våra urbana parker som plats för samvaro, återhämtning och rekreation. I det här arbetet undersöks sambandet mellan urbana parker och människors hälsa, samt hur parkens utformning påverkar användandet av parken som offentligt rum. Genom metoderna kvalitativ textanalys och platsanalys med utgångspunkt från Jan Gehls teori om 12 kvalitetskriterier, tas olika principer fram som underlag för ett gestaltningsförslag för Tullparken i Karlskrona. Gestaltningsförslaget syftar i att forma en park som bidrar positivt till människans hälsa och välbefinnande.

Industriella byggandet av flervåningshus i trä har utvecklats kraftigt sedan 1995 och träbyggandet anses spela en viktig roll för att uppnå klimatmålen i Sverige. Användning av förnybara material så som trä i byggnader bidrar till ett mer hållbart byggande. Detta leder till att många ser ökad användning av trä i konstruktioner i framtiden.  I samband med den industriella utvecklingen och träbyggandets efterfrågan kan även rollerna ha ändrats inom branschen. Arkitekter anses ha tappat sin centrala roll genom tiderna och uppfattningen av rollen är numera diffus i litteraturen. Denna studie undersöker därför hur arkitektens roll har utvecklats inom industriellt byggande av flervåningshus i trä under perioden 1995 till idag, 2021. Studiens mål är att identifiera viktiga teman för att definiera rollen och dess befattning/innebörd. Baserat på 6 intervjuer med arkitekter, konstruktörer och forskare, med erfarenhet och synpunkter om ämnet, presenterar denna studie inblickar och uppfattningar om hur rollen ser ut idag och de ändringar som skett de senaste 26 åren.  Efter analys av respondenterna kan arkitektens roll definieras idag densamma för industriellt husbyggande, IHB, som för traditionellt byggande. Arkitektens roll har varit svag och med låg arkitektmedverkan just inom IHB jämfört med traditionellt byggande historiskt. Denna studie tyder på att allt fler långtidssamarbeten introduceras och slutprodukten är mer anpassad efter kundbehov. En stor motivation för sådana långtidsrelationer enligt Lessing och Stehn (2020) är att bibehålla konkurrenskraft, marknadsspecialisering och kontinuerlig utveckling för IHB. För arkitekten innebär ett sådant arbete fler uppdrag och kan leda till en mer central roll vilket arkitekter enligt forskningen visat incitament för (Svetoft, 2006).

Samhället står inför en dubbel kris vad gäller både klimatförändringen och den accelererande förlusten av biologisk mångfald. Naturbaserade lösningar genom multifunktionella och kostnadseffektiva åtgärder som skyddar, utvecklar och skapar ekosystem beskrivs vara en del i hanteringen och som ett viktigt verktyg för att hantera krisen. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur naturbaserade lösningar kan appliceras i fysisk och översiktlig planering samt hur de kan användas för att hantera målkonflikter vad gäller klimatanpassning inom översiktlig planering. Litteraturstudien, som är den första delen av tre, undersöker tidigare forskning och teorier kring implementering av naturbaserade lösningar inom och utanför Sveriges gränser samt visar väg för examensarbetet fortsatta arbete. Den andra delen av examensarbetet består av dokumentstudier och innehållsanalyser av sex översiktsplaner inom Sverige. Dokumentstudien består av tre principiella typer av kvalitativa innehållsanalyser som beskriver, summerar och utvecklar textinnehåll kring hantering och implementering av naturbaserade lösningar inom aktuell översiktsplan. Den sista delen består av intervjuer med personer inom olika delar av planeringsprocessen och frågeställningar kring naturbaserade lösningars fördelar och nackdelar, hur de kan implementeras inom översiktlig planering och vad som krävs för att åstadkomma en implementering. Diskussion kring regionalplanering och styrning kring naturbaserade lösningar samt betydelsen av begreppet ”naturbaserade lösningar” inom fysisk planering synliggörs.   Ett sammanvägande resultat från samtliga delar av examensarbetet beskriver naturbaserade lösningar som ett paraplybegrepp och samlingsnamn för lösningar som ingår under dess definition och beskrivs inom klimatanpassningssammanhang som motsats till ”tekniska lösningar”. För att naturbaserade lösningar ska kunna appliceras inom fysisk planering krävs det först och främst kunskap och kunskapsspridning, både inom och runt omkring den kommunala organisationen. Det är viktigt att tidigt i översiktsplaneringsprocessen identifiera och skydda riskområden med hänsyn till naturbaserade lösningar för att minska åtgärder i miljön och verka för klimatanpassning. En definition och konkretisering av begreppet ”naturbaserade lösningar” inom översiktsplaner krävs för att skapa en förståelse för dess innebörd och komplexitet samt ge förutsättning för implementering i vidare planering. Målkonflikter kring markåtkomst och ställningstagande kring markanvändning uppmärksammas och beskrivs kunna lösas genom att tidigt i översiktsplanprocessen planera för och ta hänsyn till naturbaserade lösningar och naturens förutsättningar samt utgå från existerande miljö i stället för att i senare skede planera in klimatanpassningsåtgärder.   Examensarbetet avslutas med rekommendationer kring implementering av naturbaserade lösningar både inom och runtomkring den enskilde kommunen och beskriver förutsättningar som: kunskap, underlag, vision, ansvar, uppföljning och vidare planering samt regional styrning, mellankommunala samarbeten, övriga aktörer och incitament. Implementering av begreppet naturbaserade lösningar inom översiktlig planering och generellt inom samhället anses vara en del i omställningen mot framtiden och för hantering av ett förändrat klimat. / The world stands in front a double crisis both regarding the climate changes but also the accelerating loss of biodiversity. Nature-based solutions are described to be a part of the management and as an important tool to handle the crisis with their multifunctionality and cost-effectiveness that protects, develops, and creates ecosystems. The purpose of the master thesis is to examine how nature-based solutions can be implemented in physical and master planning and how they can be used to solve conflicts within work for climate adaption and other stances within master planning.    The literature review, which is the first part of three, examines previous research and theories within the subject of implementing of nature-based solution inside and outside of Sweden and shows direction for further work within the master thesis. The second part of the thesis consists of document-studies and analysis of contents for six master planning documents in Sweden. The document-studies consist of three principally types of qualitative content-analysis that describes, summarizes and elaborate content about management and implementation of nature-based solutions in the specific master plan. The third and last part consists of interviews with people within different parts of the planning process and questions about advantages and disadvantages of nature-based solutions, ways of implementing nature-based solutions in master planning and requirements for a successful implement. Discussions about regional planning and the importance of the concept “nature-based solutions” within physical planning is shown.  Weighing together all parts of the master thesis, result shown that nature-based solutions is described as an umbrella term and collective name for solutions under its definition and are in context of climate adaption described as a contrary to “technical solutions”. For implementing nature-based solutions in master planning knowledge and dissemination of knowledge is required, both within the organization of the municipality and around it. It is important in the planning process too early identify and protect areas of risk with interest of nature-based solutions. A definition of nature-based solution within the master plan are required to enable an understanding of its complexity and signification which creates a basis for implementation in further planning process. Conflicts of interest are shown as access of land and stances about land-use, the conflicts are described to be solved by early taking nature and its conditions in consideration. Instead of planning for climate adaption in the later stages it is advocated to plan after conditions in existing nature.  The master thesis is concluded with recommendations about implementing nature-based solutions both within and around the individual municipality and describes conditions such as: knowledge, planning documents, vision, responsibility, follow-up, further planning, and regional guiding, intermunicipal collaborations, other actors, and incentive.         The implementation of the context nature-based solutions within master planning and in general within society are considered as a part of readjustment for the future and as a way of managing a climate in change.

Barns lek sker 80% av tiden utanför lekparken och med förtätningen av städerna minskar barnens förutbestämda lekytor ännu mer. Sedan barnkonventionen blev svensk lag 2020 har diskussionen ökatkring hur vi skapar barnvänliga miljöer och vad artiklarna innebär för utformningen av staden.Barnkonventionen medför att barnets bästa ska beaktas i alla beslut som direkt eller indirekt rör barn. För planprocessen innebär det att barnets bästa ska synliggöras i alla delarna, från Start-PM till Laga kraft. En metod som tagits fram för att hjälpa beslutsfattare att beakta barnets bästa är barnkonsekvensanalys(BKA). Vilken effekt BKA har på projekten varierar och det verkar saknas en utvärdering av hur det blev i slutändan. Studien syftar därmed till att undersöka vad barnets bästa innebär för utformningen av ett gaturum och om BKA som metod synliggöra det i planprocessen.Studien består av dels en litteraturstudie som bland annat sätter upp ett ramverk kring barnvänlig miljö,belyser barns utvecklingsstadier och förmågor, Hart´s delaktighetsstege och gaturummets uppdelning ochbetydelse i staden. Därefter genomförs en intervjustudie i syfte att skapa större förståelse för ramverkets betydelse för gaturummet, men också för att fördjupa kunskapen kring om hur man arbetar med BKA. Sedan gör studien en innehållsanalys av strategidokument från Stockholms stad, för att titta på hur staden arbetar för att uppnå barnkonventionens artiklar, samt för få en insikt kring vad stadens ambition är för att bli en barnvänlig stad. Sist genomfördes en fallstudie över planområdet Norra Djurgårdsstaden (NDS)Gasverket Västra med syfte att se om barnets bästa synliggjordes i planprocessen med hjälp av metoden BKA. Litteraturstudien fann tre huvudord som tillsammans ansågs beskriva barnvänlig miljö översiktligt och därmed bidrar till en hälsosam utveckling hos barnen. Dessa tre ord är attraktivitet, självständighet och delaktighet. Intervjustudien resulterade inte i en exakt beskrivning av vad dessa ord mer specifikt innebär för utformningen av ett gaturum, förutom att flera aspekter framkom som viktiga att beakta. Intervjustudien visade huvudsakligen på att det är innebörden av dem orden för en specifik miljö, som vi kan fråga barnen om. Däremot framkom det att säkerhet och trygghet är de första funktionskraven som måste säkerställas i gaturummet innan några andra värden kan få plats på riktigt. I övrigt resulterade studien i en diskussion kring syftet med gaturummet för barnen och vilka roller den kan anta i staden, beroende på vad vi vill åstadkomma. Stockholms stad visade på stora ambitioner och implementering av barnkonventionen i mer eller mindre samtliga strategier. Det som saknades var en tydlighet i vad prioritering av gång och cykel (G/C) innebär, dåfallstudiens åtgärdsförslag mer visade på likvärdiga förutsättningar som för bilar. Kring BKA visade studien att metoden skapar förutsättningar för att synliggöra barnets bästa, men att det är kunskapen hos utförare, intresset hos mottagen, stadens ambition, projekts storlek och budgeten som avgör hur väl man lyckas synliggöra barnets bästa i planprocessen. Ur ett barnrättsperspektiv behöver även beslut om markanvändningen utgå från vad som är lämpligast för barnen, för att sätta grunden för att skapa barnvänliga miljöer.

Kring årsskiftet 2019/2020 upptäcktes en ny form av coronavirus, SARS-COV-2, i Wuhan, Kina (WHO, 2020). Sjukdomen orsakad av viruset är känd som covid-19. Viruset spred sig fort till övriga länder och den 31 januari 2020 bekräftades det första fallet av viruset i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2020). Covid-19 kom att klassas som en pandemi och är i skrivande stund, 24 maj 2021, fortsatt aktuellt. Rådande pandemi har resulterat i ett flertal omställningar för att minska smittspridningen. De råd, rekommendationer och restriktioner som tagits fram världen över berör både enskilda individer och samhällen i stort. Distansering till andra människor har varit en central del i arbetet att minska spridningen av covid-19.  Nyttjandet av och utbuden i samhällen har förändrats världen över. Offentliga platser är ett tydligt exempel. Tidigare har offentliga platser ofta innefattat ett rikligt utbud av aktiviteter. De offentliga platserna och dess utbud har lockat människor av olika bakgrund till en gemensam plats. Människorna skapar tillsammans ett socialt liv på dessa platser. Det sociala livet är av värde både för individen och samhället i stort. Detta eftersom det ger upphov till gemenskap och förståelse för andra människor. För det sociala livet på offentliga platser, som är beroende av ett flöde av människor, har pandemin inneburit stora förändringar. Vilka förändringarna är och hur det sociala livet har drabbats är högaktuella frågor, vilka kommer att undersökas i detta examensarbete. För att skapa tydliga resultat har Luleå centrum valts ut som fallstudieobjekt. Genom att studera ett specifikt område är det möjligt att jämföra det sociala livet innan och under pandemin samt dess förändringar. Studien har fokuserat på tre sektorer som väsentligt bidrar till det sociala livet i Luleå centrum: handel, restauranger och caféer, samt kultur. Studien har underbyggts av kvantitativa och kvalitativa metoder. Mer specifikt en litteraturstudie, en intervjustudie samt en enkätstudie. Litteraturstudien har varit av semisystematisk karaktär. Det innebär att de akademiska källor som tagits i beaktning har kombinerats med andra informationskällor, exempelvis nyhetsartiklar. För att specificera resultatet gällande pandemins påverkan på det sociala livet i Luleå genomfördes intervjuer med aktörer inom de utvalda sektorerna. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär vilket möjliggjorde öppna dialoger mellan intervjuaren och informanterna. Den enkätstudie som genomfördes specificerades resultatet ytterligare mot Luleå centrum. Detta eftersom Luleå kommuns invånare, som formar det sociala livet, fick komma till tals. Enkätstudien fokus, likt intervjustudien, låg på att kartlägga hur nyttjande av Luleå centrum såg ut innan och under pandemin. Genom en sådan kartläggning var det möjligt att göra kopplingar till pandemins påverkan på det sociala livet. Resultaten visar att det sociala livet, såväl globalt som i Luleå centrum, har minskat till följd av pandemin. Bidragande orsaker till studiens resultat har varit en minskad besöksnäring och ökad digitalisering. Den minskade besöksnäringen och ökade digitaliseringen är i sin tur ett resultat av de råd, rekommendationer och restriktioner som tagits fram under pandemin. Även rädslan för eventuell smittspridning på offentliga platser har varit en bidragande orsak. Begränsningarna och rädslan har format nya beteenden och vanor hos människor vilka kan komma att påverka framtidens sociala liv enligt samtliga studier. Resultaten av pandemins påverkan skiljer sig något mellan de utvalda sektorerna. Handeln, som tidigare var den främsta anledningen till att invånarna besökte centrumområdet, har varit fortsatt aktuell under pandemin. Dock har besöken för handel planerats mer noggrant och varit mer effektiva än tidigare. Även e-handeln har ökat. Restaurang- och cafésektorn i Luleå centrum nyttjades tidigare ofta i samband med den främsta anledningen att besöka centrumområdet. Besöken har dock minskat drastiskt under pandemin. Det är ett resultat av att många valt att nyttja sektorns utbud av hämtmat eller börjat laga mer mat i hemmet. Genomförda studier visar att kultursektorn varit mycket hårt drabbad av pandemin. Tidigare nyttjades sektorn ofta i kombination med den främsta besöksanledningen. Rådande restriktioner har gjort det svårt att genomföra evenemang i någon större utsträckning.

Intresset för att kvantitativt kunna mäta städer har blivit allt större. I takt med urbaniseringen och strävan efter mer kunskap inom stadsplanering har bland annat verktyg såsom space syntax blivit allt mer vedertagna. Space syntax är ett kvantitativt verktyg inom arkitektur, stadsplanering och urbanmorfologi som utvecklats i London, till för att förklara varför stadsformen i vissa områden skapar sociala problem, till exempel en ökad segregation, och särskilt bebyggelsen från modernismen. Verktyget utvecklades under 1970-talet av Hillier och Hanson tillsammans med kollegor på Bartlett School of Architecture, London. 1984 gav Hillier och Hanson ut boken The social logic of space där de beskriver sina teorier bakom verktyget och verktygets syfte. De menar på att den byggda formen skapar olika förutsättningar och att detta kvantitativt går att mäta i form av bland annat gatornas och stadsrummens konfiguration. Således beskriver de ett nytt språk, byggt på ett fåtal regler, för att förklara dessa olika förutsättningar som stadsbyggandet leder till – språket space syntax. Syftet med studien var att undersöka hur detta språk, alltså verktyget space syntax, har tillämpats sett i en svensk kontext för att sedan återkoppla dessa förändringar i tillämpning till verktygets ursprungliga teori och dess syfte. Detta för att utforska om Hillier och Hansons (1984) ursprungliga syfte finns kvar och om detta språk är globalt eller om andra regler behövs i Sverige. Den kvalitativa metoden har använts som tillvägagångssätt för att undersöka hur tillämpningen av verktyget space syntax har förändrats över tid. Datamaterialet har bestått av intervjuer och litteratur. Materialet från datainsamlingen har sedan analyserats genom att jämföra insamlad data mot ursprunglig teori, den teori som Hillier och Hansons (1984) beskriver i deras arbete The social logic of space. Resultatet från studien visar att intresset för verktyget har ökat. Dels har kunskapen kring space syntax växt men också intresset för att använda metoden. Samtidigt visar studien även på att det gått olika trender i vilka frågor som har besvarats med hjälp av verktyget. Space syntax utvecklades för att få en bättre förståelse kring hur den byggda formen kan leda till sociala problem men idag är det ett verktyg som ofta förknippas med att mäta flödet av gångtrafikanter kopplat till ekonomiska intressen. Således har också tillämpningen av space syntax förändrats över tiden. Idag har verktyget breddats och nya metoder för att mäta städer har utvecklats utifrån Hillier och Hansons (1984) teorier. Utvecklingen av verktyget har lett till att det kommit närmare en slags trafikanalys där tillgängligheten kan analyseras, inte bara till rummen i staden utan också till många olika funktioner såsom tillgängligheten till grönytor, tillgängligheten till detaljhandel och tillgängligheten till arbetsplatser. Samtidigt som verktyget har breddats är det vissa delar av space syntax som utvecklats mer än andra. Den konvexa kartan har visat sig svår att applicera på grund av bland annat komplexiteten med att avgränsa rummen, beskriva rummen med algoritmer och att sedan utifrån rummen skapa informativa grafer. Samtidigt som den konvexa kartan inte används är det fortfarande tydligt att dessa rum i staden även idag är en nyckelvariabel för att bland annat skapa ett kunskapsutbyte mellan människor och ett mer inkluderande samhälle. När det kommer till att använda den konvexa kartan på en större skala verkar det som att rummen blir för diffusa, i alla fall i Sverige. Således har en del av syftet med space syntax också förändrats. Metoden syftade till att vara ett verktyg för att kunna jämföra olika relationer kvantitativt. Det verkar finnas vissa svårigheter med att använda verktyget, bland annat på grund av kulturella skillnader och skillnader på hur städer är uppbyggda. Studien visar på att rummen i Sverige är för diffusa för att Hillier och Hansons (1984) regler ska kunna användas. Det är snarare så att bebyggelsen i Sverige är placerad i rummen än, såsom Hillier och Hanson (1984) beskriver, skapar rummen. Dessutom verkar vi inte vara lika bundna till vägnätet. Vi går över gräsmattor och genar över innergårdar. Vad som ses som gränser kan skilja sig kulturer emellan. Med detta verkar det som att Sverige har ett annat Social logic of space och således också skulle behöva metoder som grundar sig på andra regler. Om det är så att Sverige har andra regler än de som Hillier och Hanson (1984) beskriver blir det svårt att använda space syntax för att just jämföra städer emellan och förklara vilka förutsättningar den byggda formen skapar – vilket var ett av syftena med space syntax. Ännu svårare blir det att använda dessa verktyg som designverktyg. För hur ska vi designa en plats grundat på regler som inte gäller för den specifika miljön? Samtidigt ökar intresset för metoden och särskilt när det kommer till att använda den som ett verktyg för att designa nya platser. Vilka regler som gäller i Sverige och vilket Social logic of space som finns här återstår för fortsatta studier, alltså att studera. / The interest to quantitatively measure cities has become ever greater. In step with urbanization and the pursuit of more knowledge based urban planning, tools such as space syntax have become increasingly accepted. Space syntax is a quantitative tool in architecture, urban planning and urban morphology developed in London, that is used to explain why and how urban form can cause social problems, especially neighbourhoods derived from modernism. The tool was developed in the 1970s by Hillier and Hanson together with colleagues at the Bartlett School of Architecture, London. In 1984, Hillier and Hanson published the book The Social Logic of Space, in which they describe the theories behind the tool and the tool’s purpose. They believe that the built form creates different conditions and that this can be measured quantitatively in the form of, among other things, the configuration of streets and urban spaces. Thus they described a new language, based on a few rules, to explain these different conditions that urban form leads to - the language space syntax. The purpose of this study was to investigate how this language, space syntax, has been applied from a Swedish context and then link the findings back to the original theory and its aim. This, to explore whether Hillier and Hanson’s original purpose remains and if the language is global or if other rules are needed in Sweden. The subject has been investigated through a qualitative study with data collection through interviews and literature. Thereafter, the material from the data collection was analyzed and compared to the original theory and aim in Hillier and Hansons work The social logic of space. The study shows that there have been different trends in which questions that have been answered by using the tool. Space syntax was developed to gain a better understanding of how the built form can lead to social problems, but today it is a tool that is often associated with measuring the flow of pedestrians linked to economic interests. Thus, the application of space syntax has also changed over time. Today, the tool has been broadened and new methods for measuring cities have been developed based on Hillier och Hansons (1984) theories. The development of the tool has led to a closer approach to a kind of traffic analysis where accessibility can be analyzed, not only to the rooms in the city but also to many different functions such as accessibility to green spaces, accessibility to retail and accessibility to workplaces. At the same time as the tool has been broadened, some parts of space syntax have been developed more than others. The convex map has been proved to be difficult to apply due to; the complexity of delimiting the rooms, describing the rooms with algorithms and to then create informative graphs. However, it is still clear that these rooms in the city is still seen as a key variable for creating an exchange of knowledge between people and create a more inclusive society. When it comes to use the convex maps on a larger scale, it seems that the rooms become too diffuse, at least in Sweden. Thus, part of the purpose of space syntax has also changed, to be able to compare different relations in the city in a quantitatively measurable way, especially the relationship between outsiders and residents that can be described by, for example, the relationship between the convex and the axial - between movement and places to meet on. There seems to be some difficulties in using the tool, partly due to cultural differences and differences in how cities are structured. The study shows that the rooms in Sweden are too diffuse for Hillier och Hansons (1984) rules to be used. It is rather the case that the buildings in Sweden are located in the rooms than, as Hillier och Hanson (1984) describes, create the rooms. In addition, we do not seem to be as tied to the road network, we walk across lawns and over courtyards. What is seen as boundaries might differ between cultures. With this, it seems that Sweden has a different Social logic of space and thus would also need methods based on other rules. If it is the case, that Sweden has other rules than those described by Hillier och Hanson (1984), it will be difficult to use space syntax to compare cities between and explain what conditions the built form creates - which was one of the purposes of space syntax. It becomes even more difficult to use these tools as design tools. Because, how can we design a place based on rules that do not apply to the specific environment? At the same time, the interest in the method has increased, especially when it comes to using it as a tool for designing new places. It seems that we, in Sweden, have a different Social logic of space. To find out which rules apply in Sweden, further studies are needed.

Den globala temperaturökningen bör enligt Parisavtalet ej överstiga 1,5 Celsius för att undvika katastrofala klimatförändringar. En del av lösningen för att uppnå målet är genom energieffektivisering av bostäder. Idag är investeringskostnaderna för energieffektiviseringsåtgärder ofta högre än de ekonomiska besparingarna. Detta medför svårigheter för fastighetsägare att ekonomiskt motivera energieffektiviseringsåtgärder. För att uppmuntra fastighetsägare att investera i energibesparingsteknik syftar denna rapport till att öka kunskapen kring olika renoveringsåtgärders lönsamhets- och energieffektiviseringspotential för flerbostadshus med lättbetongstomme från 1940-talet i subarktiskt klimat. Frågeställningarna som besvarades i det aktuella arbetet var; vilket av alternativen traditionell tilläggsisolering, installation av FTX-system, en kombination av dessa två eller multiaktiv fasad är mest lönsam, energieffektiv och/eller har bäst energiprestanda? Hur skiljer sig implementeringen av en multiaktiv fasad från en traditionell installation av tilläggsisolering av fasad och installation av FTX-system med hänsyn till lönsamhet? Hur skulle en multiaktiv fasad kunna kompletteras för att öka investeringens lönsamhet och energiprestanda? För att kunna besvara frågeställningarna kombinerades en litteraturstudie med en fallstudie av ett befintligt flerfamiljshus. Byggnaden var ett lamellhus med lättbetongstomme från 1949 som renoverades 2023 - 2024 med en multiaktiv fasad. Datainsamlingen för byggnaden skedde genom fastighetsägaren Lulebo. För att bedöma de undersökta åtgärdernas energibesparingar och lönsamhet kombinerades en energisimuleringsmodell (skapad i programvaran BIM-Energy) med en livscykelekonomisk modell. Båda modellerna kompletterades, kalibrerades och validerades mot teoretisk och tillhandahållen data från fastighetsbolaget. Resultaten från studien visade att ingen av de undersökta åtgärderna var att betrakta som lönsamma, endast kostnadseffektiva relativt varandra. Den åtgärd som var mest kostnadseffektiv (utan att beakta hyresökningar) var tilläggsisolering av fasad. I jämförelsen av lönsamhet mellan traditionell installationsmetodik och den multiaktiva fasaden framgick det att den multiaktiva fasaden var mer kostnadseffektiv. Kombinationen av tilläggsisolering av fasad och konvertering till FTX-system resulterade i bäst energiprestanda, störst energibesparing och var den enda åtgärden som resulterade i en bättre energiklass (från D till C). Som kompletteringsåtgärd till den multiaktiva fasaden undersöktes både tilläggsisolering av yttertak och vindsbjälklaget. Resultatet visade att tilläggsisolera vindsbjälklaget var att betrakta som kostnadseffektivast medan tilläggsisolering av yttertak hade störst potential för ökad energiprestanda. Känslighetsanalyser där respektive åtgärd undersöktes (exklusive hyresökning) visade att fjärrvärmeprisförändringar kan ändra utfallet, medan investeringarna ej var känsliga för förändringar i elpris eller kalkylränta. På lokal nivå finns det möjligheter för lönsamhet då stadens huvudsakliga försörjare av fjärrvärme inom kort kommer att byta verksamhet och nya alternativ för fjärrvärmeförsörjning kommer att presenteras. På nationell nivå tyder Energimyndighetens scenarion på en ökad energianvändning i samband med den gröna omställningen. Alla prognoser som rör energiprisutveckling är att betrakta som osäkra. För att öka möjligheten för lönsamhet och större energibesparingar framstår det som att investeringskostnaderna för samtliga undersökta åtgärder måste minskas. / The global temperature increase should not exceed 1.5 degrees Celsius according to the Paris Agreement to avoid catastrophic climate change. Part of the solution to achieving this goal is through the energy efficiency of residential buildings. Currently, the investment costs for energy efficiency measures often exceed the economic savings, making it difficult for property owners to economically justify these measures. To encourage property owners to invest in energy-saving technologies, this report aims to increase knowledge about the profitability and energy efficiency potential of various renovation measures for multi-family buildings with light concrete frames from the 1940s in subarctic climates. The questions addressed in this study were: which of the options traditional additional insulation, installation of a heat recovery ventilation system (HRV), a combination of these two, or a multi-active façade is the most profitable, energy-efficient, and/or has the best energy performance? How does the implementation of a multi-active facade differ from the traditional installation of additional insulation and HRV systems in terms of profitability? How could a multi-active facade be complemented to enhance the profitability and energy performance of the investment? To answer these questions, a literature review was combined with a case study of an existing multi-family building. The building, a slab block with a light concrete frame from 1949, was renovated with a multi-active facade between 2023 and 2024. Data collection for the building was conducted through the property owner, Lulebo. To assess the energy savings and profitability of the investigated measures, an energy simulation model (created in the BIM-Energy software) was combined with a life cycle economic model. Both models were complemented, calibrated, and validated against theoretical and provided data from the property company. The results of the study showed that none of the investigated measures were profitable, only cost-effective relative to each other. The most cost-effective measure (excluding rent increases) was the additional insulation of the facade. Comparing the profitability between traditional installation methods and the multi-active facade revealed that the multi-active facade was more cost-effective. The combination of facade insulation and conversion to an HRV system resulted in the best energy performance, the greatest energy savings, and was the only measure that led to an improved energy class (from D to C). As a complementary measure to the multi-active facade, both additional insulation of the roof and the attic floor were examined. The results showed that additional insulation of the attic floor was the most cost-effective, while additional insulation of the roof had the greatest potential for improved energy performance. Sensitivity analyses, excluding rent increases, showed that changes in district heating prices could alter the outcome, while the investments were not sensitive to changes in electricity prices or discount rates. At the local level, there are profitability opportunities as the city's main district heating supplier will soon change operations, and new alternatives for district heating supply will be presented. Nationally, scenarios from the Swedish Energy Agency indicate increased energy use in connection with the green transition. All forecasts related to energy price developments are uncertain. To increase the potential for profitability and greater energy savings, it appears that the investment costs for all investigated measures must be reduced.

Attractiveness can constitute an existential matter for some cities of Sweden. Such is the casefor Ljusdals Kommun in middle Sweden, where the goal of growing back to 20,000inhabitants for 2030 has become one of its main objectives towards social and economicsustainability. Attractiveness to address sustainability in Ljusdal turned then into the topic ofthe present thesis in Strategic Urban and Regional Planning. Public spaces were identified as ameans with potential towards this end. The aim was to investigate aesthetic principles that cancontribute to the attractiveness of the city and how they can be implemented in the planning ofits public spaces. To address the phenomenon, an overview of factors that have shaped urbanlandscapes in Sweden and possibilities to foster sustainability were studied. A dialoguebetween modernism as a characteristic style of urban developments of the Record Years andidealism as an alternative was done. From such a dialogue, a set of aesthetic principles wasextracted, which was then applied as a survey in the case study city. Finally, these results weretaken to interviews with public servants from the local government, artists and citizens toobtain their insights regarding the applicability of the set. A city-wide public space strategythat incorporates beauty from idealism was found as an attractiveness approach with potentialfor the municipality’s sustainability work.

abstract: Schools all around the country are improving the performance of their buildings by adopting high performance design principles. Higher levels of energy efficiency can pave the way for K-12 Schools to achieve net zero energy (NZE) conditions, a state where the energy generated by on-site renewable sources are sufficient to meet the cumulative annual energy demands of the facility. A key capability for the proliferation of Net Zero Energy Buildings (NZEB) is the need for a design methodology that identifies the optimum mix of energy efficient design features to be incorporated into the building. The design methodology should take into account the interaction effects of various energy efficiency measures as well as their associated costs so that life cycle cost can be minimized for the entire life span of the building. This research aims at developing such a methodology for generating cost effective net zero energy solutions for school buildings. The Department of Energy (DOE) prototype primary school, meant to serve as the starting baseline, was modeled in the building energy simulation software eQUEST and made compliant with the requirement of ASHRAE 90.1-2007. Commonly used efficiency measures, for which credible initial cost and maintenance data were available, were selected as the parametric design set. An initial sensitivity analysis was conducted by using the Morris Method to rank the efficiency measures in terms of their importance and interaction strengths. A sequential search technique was adopted to search the solution space and identify combinations that lie near the Pareto-optimal front; this allowed various minimum cost design solutions to be identified corresponding to different energy savings levels. Based on the results of this study, it was found that the cost optimal combination of measures over the 30 year analysis span resulted in an annual energy cost reduction of 47%, while net zero site energy conditions were achieved by the addition of a 435 kW photovoltaic generation system that covered 73% of the roof area. The simple payback period for the additional technology required to achieve NZE conditions was calculated to be 26.3 years and carried a 37.4% premium over the initial building construction cost. The study identifies future work in how to automate this computationally conservative search technique so that it can provide practical feedback to the building designer during all stages of the design process. / Dissertation/Thesis / Masters Thesis Built Environment 2016

<p>North American suburbs are facing decline and obsolescence. They cannot meet the needs of North America’s ageing society, future climate change, or higher energy prices. Compounded with their negative environmental impact, non-resilient is an appropriate label for North American suburbs.</p> <p>Resilient suburban communities can be realized through retrofitting to meet current and future needs. Community scale retrofitting is in the early stages of development. House-level retrofitting tools exist but must be synthesized into a useable form for homeowners.</p> <p>Homeowners arguably have the largest stake in the future of the suburbs for both financial and social reasons. Empowering them with tools to make their suburban home and community more resilient is considered to be desirable.</p> <p>This thesis empowers homeowners by developing a prototype decision support system (DSS) that will help them (or their contractors) make choices about adapting and retrofitting their home for resilience. This Microsoft Excel-based DSS addresses the following suburban needs: new housing types, reducing the environmental impacts of the home, and decreasing reliance on fossil fuels. The DSS does this through three constituent ‘modules’.</p> <p>The first module, <em>Dividing Suburban Homes</em>, demonstrates the feasibility of dividing large suburban homes into multifamily dwellings. The second module, <em>Sustainable Additions</em>, selects resilient building materials for housing additions. The last module, <em>Reducing the Home’s Environmental Impact</em>, helps homeowners choose methods for reducing the environmental impact and fossil fuel usage of their home.</p> <p>Through these three modules, this DSS addresses a considerable number of the current and anticipated issues facing the suburbs.</p> / Master of Applied Science (MASc)