Syftet med denna studie var att dels undersöka synen på en skola för alla och dels att ta reda på olika uppfattningar om fungerande arbetssätt för elever med diagnoserna ADHD och Asperger syndrom. Forskningen har en kvalitativ ansats med intervju som metod för datainsamlingen. En slutsats som kan dras av denna studie är att det är av stor vikt att rektorer, lärare och specialpedagoger har kunskaper gällande vilket pedagogiskt förhållningssätt som lämpar sig för arbetet med elever som har de neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ADHD eller Asperger. En andra slutsats visade att det finns olika uppfattningar om vad som behövs för att skapa ett fungerande arbetssätt gentemot eleverna med Asperger syndrom och ADHD diagnos. En tredje slutsats var att det behövs mer tid till att kunna planera och strukturera lektionerna för att få till ett fungerande arbetssätt mot eleverna

Syftet med denna studie var att dels undersöka synen på en skola för alla och dels att ta reda på olika uppfattningar om fungerande arbetssätt för elever med diagnoserna ADHD och Asperger syndrom. Forskningen har en kvalitativ ansats med intervju som metod för datainsamlingen. En slutsats som kan dras av denna studie är att det är av stor vikt att rektorer, lärare och specialpedagoger har kunskaper gällande vilket pedagogiskt förhållningssätt som lämpar sig för arbetet med elever som har de neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ADHD eller Asperger. En andra slutsats visade att det finns olika uppfattningar om vad som behövs för att skapa ett fungerande arbetssätt gentemot eleverna med Asperger syndrom och ADHD diagnos. En tredje slutsats var att det behövs mer tid till att kunna planera och strukturera lektionerna för att få till ett fungerande arbetssätt mot eleverna.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur elever med ADHD och Asperger syndrom inkluderas i undervisning och klassrumsmiljö. Studien har en utgångspunkt i en kvalitativ forskning som grundar sig i en intervjustudie. Resultatet visar på att det finns både likheter och skillnader mellan lärarnas tankar och arbetssätt med inkludering och en skola för alla. De slutsatser som kan dras är att det finns alternativa lösningar för att få en skola för alla, vilket inkluderar exkluderande åtgärder. En annan slutsats är att det finns likheter mellan åtgärderna för elever med ADHD och Asperger syndrom. En sista slutsats är att klassrumsmiljön utformas efter faktorer som lärare kan påverka

Inledning: Personer med Aspergers syndrom har svårigheter med tidshantering och tidsuppfattning vilket påverkar vardagsstrukturen negativt. De är i behov av en förutsägbar och strukturerad vardag och behöver hjälp att konkretisera tiden vilket kan ske med hjälp av tidshjälpmedel. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka problem i vardagen, relaterat till tidsuppfattning, som finns hos personer med AS, i vilken omfattning tidshjälpmedel används samt vilken nytta det gör. Metod: En empirisk studie gjordes då tre arbetsterapeuter i semi-strukturerade intervjuer berättade deras uppfattning av tidshjälpmedel för barn och ungdomar med AS, både generellt och med specifika exempel. Kvalitativ innehållsanalys användes. Kategorierna delades upp i teman inre faktorer; då egenskaper hos personen själv påverkar tidsuppfattningen och hur problemen hanteras, och yttre faktorer; då faktorer utanför personen påverkar. Resultat: P.g.a. den bristande tidskänslan kan de inte förutse hur lång tid något kommer att ta och får därför svårt att planera. De vet inte när de ska göra vad, inte heller hur länge de bör fortsätta vilket leder till att de fastnar i aktivitet.  Många har insiktsproblem, vilket gör det svårt att få rätt hjälp. För att vardagen ska fungera är rutin och struktur viktiga byggstenar, då det är grunden för att hantera tid. Vilka tidshjälpmedel som barn och ungdomar med AS är i behov av och använder är väldigt individuellt. Vanligt är dock scheman, 20 minuters- och timstock, handi/handifon och Sigvart dygnstavla. Ett hjälpmedel ska lösa ett problem och hjälpa personen förbi en begränsning i vardagen. Målet är ofta att skapa självkontroll och självständighet. Eftersom tidshjälpmedel aldrig är statiskt krävs uppföljning kontinuerligt. Det är viktigt att omgivningen, skola och föräldrar, hjälper till då barnen ofta inte har förmågan till att ta till sig hjälpmedlet och få det att fungera på en gång. Även omgivningen har nytta av att barnen fått ett hjälpmedel då det blir mindre tjat från båda hållen. Diskussion: En förbättrad tidsuppfattning, t.ex. med hjälp av hjälpmedel, påverkar positivt den självskattade autonomin och förenklar för personerna att leva det liv de vill.

Människor med Asperger syndrom har svårt att få och behålla en anställning trots ringa funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur personer med Asperger syndrom upplever sin situation på arbetsmarknaden, hur diagnosen påverkar deras möjlighet att få och behålla en anställning samt vilket stödbehov de har för en framgångsrik anställning. I studien intervjuades fem personer med Asperger syndrom utifrån deras upplevelser. Resultatet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att respondenterna upplevde både diagnosens styrkor och svagheter som påverkar deras möjlighet vid en anställning. De upplevde även vissa hinder för att få en fungerande anställning. Vidare nämns även de förutsättningar som de upplever krävs för att få en anställning att fungera både för arbetsgivare och myndigheter. Resultatet visade att personer med Asperger syndrom upplever en viss problematik för dem på arbetsmarknaden, en stor del av problemet bottnar i okunskap och fördomar om diagnosen. För att få personer med Asperger syndrom att känna sig mer inkluderade på arbetsmarknaden behöver kunskapen om diagnosen bli högre samt en rad insatser som lyfter fram deras styrkor snarare än svagheter. Detta genom bättre förståelse från omgivningen, både arbetsplatser och myndigheter, men även behovet av en djupare förståelse för vad diagnosen innebär för individen själv. Med en djupare förståelse och rätt insatser av myndigheter kan mycket bli vunnet.

ABSTRACTMargareta Jablonska (2009). ”Man vågar inte dö”. En kvalitativ undersökning om föräldrar till barn med autism, upplevelse av vardagen. ("We dare not die." A qualitative study of parents of children with autism experience of everyday life.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med denna undersökning är att belysa oro och förhoppningar hos föräldrar till barn som bedöms inom autismspektrat, samt beskriva deras upplevelse av vardagliga svårigheter, för att få en djupare förståelse för och förbättring av familjens situation. Jag har valt att göra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. I min undersökning har fyra familjer berättat om sina upplevelser om hur det är att leva med ett barn med funktionshinder som i detta fall är autism. Alla barn har olika grader av svårigheter. Det finns stor variation i symptomen och individuella skillnader. Utöver autism har barnen Downs syndrom, Rett syndrom och utvecklingsstörning. Hur föräldrarna reagerade på diagnosen och hur det har påverkat deras liv har varit väldigt individuellt och beroende av omständigheterna. Föräldrarnas berättelser visar vikten av snabb diagnostisering. Barn med autism har en väldigt utmanande karaktär som ofta kan vara svår att hantera. Från Socialstyrelsens rapport (2005) och min undersökning framkommer att situationen för föräldrar till barn med autism ofta leder till stress, oro och kris. Föräldrarna berättar om sin ständiga kamp för att lagen ska respekteras samt om stor misstro mot myndigheter och andra professionella, vilket leder till oro för barnens framtid, när föräldrarna inte längre finns. Föräldrarna hoppas ändå att barnen får den bästa möjliga hjälp och den vård de är i behov av och har rätt till.

Thèse numérisée par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal.

Asperger är ett syndrom som kännetecknas av genomgripande begränsningar inom flera viktiga utvecklingsområden; ömsesidigt socialt samspel, kommunikation samt beteende och föreställningsförmåga. Asperger syndrom har sitt ursprung i den tidiga barndomen men kan medföra störst svårigheter först i tidigt vuxenliv. Det finns många vuxna som gått genom livet utan att bli adekvat diagnostiserade. Detta har skapat onödigt lidande och en ständig undran över vad som är fel. Syftet med denna studie är att beskriva människors upplevelser av att få diagnosen Asperger syndrom i vuxen ålder samt hur livet blev efter diagnos. Analysen är gjord utifrån ett livsvärldsperspektiv och genom att studera biografier har det gått att få en inblick i människors livsvärld, där de beskriver både upplevelsen av lättnad samt en känsla av sorg och lidande i samband med att bli diagnostiserade med Asperger syndrom.Vad diagnosen kommer att betyda på sikt hänger ihop med hur den påverkar såväl människans självbild som hennes självkänsla. En övervägande känsla som presenteras i biografierna är att diagnosen gett dem rättighet att vara sig själva och att även leva så. Det är olika från person till person hur en diagnos tas emot, men alla måste lära sig att leva med den på ett eller annat sätt. Författarna i biografierna förmedlar dock genomgående att diagnos är en hjälp och inte en stjälp. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Asperger syndrom är en neuropsykiatrisk störning som ger olika funktionsnedsättningar. Detta gestaltar sig i en oförmåga att leva sig in i hur andra tänker och känner, fantasifattigdom och nedsatt förmåga till social interaktion. Människor med Asperger syndrom kan ofta uppfattas som udda och avvikande av andra människor och de upplever ofta sin bristande sociala kompetens som ett stort hinder. De behöver som alla andra människor någon gång uppsöka vården. Personalen i vården känner inte alltid till de funktionsnedsättningar som människor med Asperger syndrom kan ha och det finns en risk för dåligt bemötande, vilket kan leda till att onödigt vårdlidande uppstår. Syftet är att beskriva hur människor med Asperger syndrom upplever möten med andra människor och med vården. Vi har valt att analysera biografier skrivna av eller i samarbete med människor som har Asperger syndrom. I biografierna beskrivs deras livsberättelser om hur det är att möta andra människor. De upplever olika hinder i sociala möten, som att känna sig annorlunda, ofrivillig ensamhet, bristande förståelse, rädsla och oro inför möten med andra och upplevelser av mobbing. Men människorna i biografierna beskriver även att de upplever goda sociala möten med andra människor, där det finns gemenskap och en möjlighet till utveckling. Det som framträder speciellt är känslan av annorlundaskap, bristande förståelse och utveckling. Annorlundaskapet och den bristande förståelsen är stora hinder som finns i det vardagliga livet men det finns möjligheter till att förbättra detta. Upplevelsen av att kunna utvecklas är viktig att ta till vara för att möjliggöra minskad funktionsnedsättning hos människor med Asperger syndrom. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Det här examensarbetet handlar om barn med Asperger syndrom. Syftet med arbetet var att ta reda på vad Asperger syndrom är och hur man som lärare kan hjälpa dessa elever på bästa sätt. Jag är intresserad av elever som har det svårt och antar att jag någon gång under min tid som lärare kommer att stöta på dessa elever. </p><p>Arbetet inleds med en teorigenomgång där jag främst går igenom de utmärkande dragen hos barn med Asperger syndrom. Där går jag också bl a igenom orsaker till Asperger och diagnostisering. Andra delen av arbetet är praktiska råd till lärare som arbetar med elever som har Asperger syndrom, vad läraren bör tänka på. Skolans främsta uppgifter, hur klassrummet bör se ut och arbetsmetoder är saker som jag går igenom där. </p><p>Det som jag kommer fram till där är att det är mycket viktigt med struktur och ordning. Alla barn mår bra av att veta hur dagen ser ut, men för barn med Asperger så är det mycket viktigt att dagen följer vissa rutiner. För att barnen ska kunna ha det så bra som möjligt så är det bra att ha mål utsatta för eleven, både kortsiktiga och långsiktiga. Det är också viktigt med ett personligt dagsschema, så eleven vet vad som kommer att hända under dagen.</p>