No description available.

För att ett företag ska vara framgångsrikt krävs generellt att fokus ligger på att tillfredsställa företagets kunder. Intresset för hur kundtillfredsställelse kan uppnås har därför ökat. Det finns en rad olika tillvägagångssätt, metoder och filosofier för hur ett företag ska handla för att leva upp till sina kunders förväntningar. Kunders krav är även något som ständigt förändras och det är något företag måste kunna förhålla sig till för att behålla sina kunder. Därmed har även intresset för ständiga förbättringar ökat. Att ständiga förbättringar är något som en verksamhet bör applicera råder det inga tvivel om. Hur det ska appliceras däremot, finns det en mängd metoder för. Något som passar perfekt för ett företag kan vara tämligen omöjligt i ett annat. Vilken bransch företaget är nischad inom har visat sig spela stor roll när ständiga förbättringar ska implementeras. Inom läkemedelsbranschen skiljer sig förbättringsarbete till stor del från hur det genomförs i andra branscher. Det här beror bland annat på de regulatoriska krav som ställs på läkemedelsproducerande företag. Intresset för hur ständiga förbättringar kan genomföras inom ett läkemedelsföretag ligger till grund för den här rapporten som skrivits under ett examensarbete på läkemedelsföretaget AstraZeneca. Under examensarbetet har en av AstraZenecas förbättringsmetoder utvärderats genom en empirisk studie på deras packningsavdelning, PET Packning. I den empiriska studien har packningsprocesserna studerats i syfte att identifiera orsaker till varför det inträffar oplanerade stopp i packningsmaskinerna. Målet med projektet var att identifiera orsakerna så att de kan elimineras med förhoppning att kunna öka graden av värdeskapande aktiviteter för kunderna. Resultatet pekar på att variationer inom förpackningsmaterial är en av orsakerna till att oplanerade stopp inträffar. Studien av AstraZenecas förbättringsarbete visar på att företaget generellt är duktiga att arbeta med ständiga förbättringar. Medarbetare och ledning visar på gott engagemang men uppföljning av implementerade förbättringar kan förbättras. Utifrån den empiriska studien rekommenderas AstraZeneca att fokusera mer på att följa upp deras förbättringar så att lärdomar kan spridas inom verksamheten. Vidare rekommenderas ett närmare samarbete med materialleverantören så att urskiljbara orsaker till materialvariationer kan elimineras. / In order for a company to become successful, it is crucial that the customers are satisfied. Consequently, the interest for customer satisfaction has increased. There are many approaches to satisfying customer expectations. Customer demands are constantly evolving and companies need to adapt in order to stay ahead. This has resulted in a growing interest for continuous improvements. There are no doubts that a company should implement continuous improvements. How this is done is a more complicated question. A work process that suits one company may be impossible for another company to implement. A company’s type of industry has proven to have great impact on how continuous improvements are best implemented. Continuous improvement work in the pharmaceutical industry differs greatly from other industries. This is mainly due to regulatory demands that other industries do not have to face. This report is part of a master’s thesis that has been done at the pharmaceutical company AstraZeneca. An empirical study has been conducted, at the packaging department PET packaging, in order to analyse the methods that the company is using when working with continuous improvements. The packaging processes have been studied to identify the reasons for any unplanned stops that occur in the packaging machines. The goal of the project is to identify the causes in order to eliminate any unplanned stops and to increase the amount of value adding activities that the company is performing. The result shows that variation in the packaging material is one of causes of unplanned stops. AstraZeneca is in general very good at working with continuous improvements. The employees and management show great enthusiasm but lack somewhat when it comes to following up the implemented improvements. Based on the empirical study, AstraZeneca is recommended to put more emphasis on following up the continuous improvement work in order to create a good environment for a learning organisation. A closer cooperation with the material supplier is also recommended in order to eliminate special sources of variation.

Arbetet beskrivet i denna rapport har utförts på AstraZeneca AB:sproduktionsanläggning i Gärtuna, Södertälje. Företaget vill öka redundansen på sin tryckluftsanläggning för att höja driftsäkerheten i produktionen. I sin tillverkning av läkemedel används stora mängder tryckluft för bland annat produktionsprocesser. Vid haveri av till exempel en kompressor riskerar produktionen att bli stillastående tills dess att problemet åtgärdats eller att en hyrd kompressor har kopplats in. Produktionsbortfall är en av de största indirekta kostnaderna ett tillverkningsföretag kan råka ut för. Då AstraZeneca tillverkar läkemedel uppstår även konsekvenser för samhället då viktiga läkemedel inte når ut till kunden. Det är därför av stor vikt att de stöttande systemen, som till exempel tryckluftssystemet, designas med inbyggd redundans för att klara av haverier eller läckage. Målet med projektet har varit att föreslå en lösning för att sammankoppla ett mindre tryckluftssystem med det centrala systemet för att öka redundansen på anläggningen. Det mindre systemet förser produktionen i byggnad B833 med tryckluft. Systemets tryck i denna byggnad är för närvarande högre än trycket i det centrala systemet och kan därför inte kopplas samman. Det har genomförts försök att sänka trycket i B833, men tyvärr har det lägre trycket lett till att problem i produktionen uppstått. I projektets genomförande har orsaken till att problemen uppstår undersökts genom att kartlägga alla brukare av tryckluft i byggnaden, analysera produktions- och tryckluftsloggar samt kartläggning av rörsystemet och dess dimensioner. Teori har insamlats genom litteratursökning och intervjuer med personal från produktion och driftorganisation. Grundorsaksanalys har genomförts med verktygen Ishikawa och 5-varför metoden. Resultatet verifierades med en FTA, felträdsanalys. För att kunna sänka trycket i B833 till 6,5 bar krävs det att vissa ledningar ersätts med rör med större dimensioner. På vissa delar av rörnätet uppstår ett för högt tryckfall på grund av för små dimensioner. 6,5 bar vid kompressorn reduceras till 3,3 bar längst ut i systemet på plan 3, vid normalflöde. Många maskiner i byggnaden fungerar inte med ett sådant lågt tryck. Lösningen består av att byta ut 4 stycken rörledningar och öka dessa från 25, 20, 20, och 15 mm till 50, 40, 40 och 32 mm respektive. Dessa ledningar befinner sig både på plan 1, plan 3 och i schaktet mellan våningsplanen. Ökade dimensioner på dessa rör kommer att möjliggöra en trycksänkning i B833 och sammankopplingen med det centrala systemet kan driftsättas. Detta leder till ökad redundans och högre driftsäkerhet, både i B833 så väl som i hela anläggningen. / The project summarized in this report was executed at AstraZeneca’s production facilityin Gärtuna, Södertälje. The company wants to increase redundancy in their compressed air system in order to achieve higher operational reliability. In their manufacture of pharmaceuticals, large amounts of compressed air are used for, among other things, production processes. In case of a breakdown of, for example, a compressor, the production is at risk of becoming stagnant until the problem has been rectified or arental compressor has been connected to the system. Production loss is one of the largest indirect costs for a manufacturing company. And perhaps more importantly, medicines will not reach the customer in time. It is therefore of great importance that the supporting systems, such as the compressed air system, are designed with built-in redundancy to cope with breakdowns or leaks. The goal of the project has been to find a solution to connect a smaller compressed air system with the central system to increase the redundancy at the facility. The smaller system supplies the production in building B833 with compressed air. The pressure of the system in this building is currently higher than the pressure in the central system, and therefore they cannot be connected. Attempts have been made to reduce the pressure in B833, which has led to problems in the production. In this project, the cause of the problems that occur when pressure is reduced has been investigated by mapping all users of compressed air in the building, analyzing logs from production and compressed air systems, and mapping the pipe system and its dimensions. The theory necessary for solving the task has been gathered through a literature study as well as interviewing personnel from the production and the operating organization. Root cause analysis has been performed, using the tools Ishikawa and 5-why-method. The results were verified with a FTA, Fault tree analysis. To be able to decrease the pressure in B833 to 6,5 bar, it will require the distribution pipes to be replaced with pipes in larger dimensions. In some parts of the piping system, the pressure drop will be too high because of too small dimensions. 6,5 bar from the compressor is reduced to 3,3 bar at the far end of the system on floor level 3, while the consumption is at a normal level. Many of the machines will not work on that low level of pressure. The solution is to change the dimensions of four pipes from 25, 20, 20 and 15 mm to 50, 40, 40 and 32 mm respectively. The pipes considered are located at level 1, level 3 and in a shaft located between these levels. With larger dimensions, it will be possible to reduce the pressure, and this will enable the pipes that are connected to the central system to be taken into operation. This will lead to an increase in redundancy and reliability in B833 as well as the whole production site.

The pharmaceutical market is a billon euro industry and the competition on the market is highly intensive. Primarily there are two competitors on the market, partly the originators which provide the market with new drugs, and partly the generics which produce copies of the originators‟ drugs. The originators are able to be granted patent protection of the drug under the European patent system, provided that the drug fulfils the requirements for patentability. During the period of patent protection the generics are not able to produce copies of the drug, but once the duration of the patent has expired the generics are able start the production. Thus, in order to hinder the generics to make copies of the drug, the originators apply various patent strategies. This has been noted by the European Commission, which conducted a sector inquiry of the pharmaceutical market in 2009. The presentation of the competition within the market focused on the applied strategies by the originator and concluded that all measures will be taken to hinder restrictions on the competition. In conjunction, the General Court judged in a recent case that the originator AstraZeneca constituted an infringement of the competition law when their strategies were applied. The complexity of determine whether a strategy is lawful or not, is due to the interface between the intellectual property law and the EC competition law. This implies that the strategy can be lawful under the IP law but unlawful under the competition law. The Court has established that any strategy, regardless of its legality under the IP law, constitutes an infringement of the competition law if it might restrict the competition. The Courts do not provide sufficient guidelines of the conditions that constitute the infringement. Consequently, the strategies‟ legality is at present time uncertain.

This project was undertaken at one of AstraZeneca's substance factories in Södertälje, Ersättningsfabriken, EFA. The project aimed to facilitate discharge of different solvent streams from the factory. The manufacture of drugs necessitates the use of large quantities of solvent. This creates  a  huge volume of waste to be disposed of. As waste streams leave one of the units in the factory, they are categorized based on their contents and provided with different article numbers. After  the  waste streams leave the units they are sorted and later destroyed according to their article number. The aim of this project was to map out all those waste streams from EFA that travel via the tank cellar to the storage unit, before destruction/purification. Factors such as amount, time of depletion and the way the waste streams travel to AstraZeneca central unit for waste disposal, were evaluated. At the central unit for waste disposal the solvents are stored in destruction tanks before external or internal destruction/purification. The goal of the project was further to develop a plan to reduce the number of bottlenecks that occur whilst emptying units during production and to increase the efficiency of the emptying process. A number of different methods were employed in order to achieve the project's goals. Practical work and a one week internship in production were combined with interviews,  data  collection  from archives, documents  and the use of different programs. A survey of all the waste streams leaving units in the factory was produced. Furthermore, statistics regarding the load in the tanks in the tank cellar and usage of different articles were compiled. A comparison of the methods of sorting waste and the articles was made between AstraZeneca and the external company that collects the  waste. This comparison  led to a recommendation to eliminate one of the articles, as eliminationwould  enable more efficient  usage of  the tank cellar. / Projektet genomfördes på en av AstraZenecas substansfabriker i Södertälje som heter Ersättningsfabriken, EFA, med syftet att underlätta hanteringen av avfallsströmmar från fabriken. Vid läkemedelstillverkning används stora mängder lösningsmedel vilket leder till att stora mängder avfallsströmmar som måste tas om hand. De olika avfallsströmmarna erhåller ett artikelnummer baserat på dess innehåll då de lämnar en enhet i fabriken och sorteras samt destrueras beroende på detta artikelnummer. Projektets inledande mål var att kartlägga alla avfallsströmmar i fabriken som leds via tankkällaren till lagring innan destruktion/rening. Faktorer som undersöktes var mängd, tömningstid och tömningsväg till AstraZenecas centrala enhet för avfallshantering. Vid den centrala enheten lagras lösningsmedlen i destruktionstankar innan extern eller intern destruktion/rening. Målet med projektet var även att reducera antalet krockar som uppstår vid tömning i produktionen då flera enheter önskar tömmas samtidigt samt att utforma en plan för att effektivisera tömningama för smidigare produktion. För att uppfylla projektets olika mål krävdes ett brett arbetssätt för att inhämta information och data. Praktiskt arbete och praktik i produktionen i EFA har kombinerats med intervjuer och datainsamling från arkiv, dokument samt genom användning av olika datorprogram.

<p>BACKGROUND: Project based structures has become more and more common in the organizations of today. As the project based structures are given a more central role in the organizations the interdependencies between the projects are getting more attention. These structures need a new type of control to meet the unique challenges that arise. The research</p><p>that has been done has been concentrated around the project form and the projects internal control, the area of multi-project management is therefore relatively unexplored. The few existing studies on the subject focus on projects in the construction industry why research in</p><p>more complex fields of business have been requested.</p><p>PURPOSE: The purpose of this thesis is to explore and analyze how knowledge intense multi-project organizations manage their project activities, and to determine how different organizational characteristics affect the need for management control systems.</p><p>METHODOLOGY: The empirical data has been collected through interviews with personnel in BT Products R&D, Gambro R&D and AstraZeneca Development. These organizations are all mature and project intense.</p><p>CONCLUSION: With an organization´s line of business follows a certain level of uncertainty and interdependencies between projects. Another important factor is the organization´s level of internal and external differentiation. These three factors together describe the characteristics of an organization, which forms the organization´s starting position. To handle the uncertainty of unpredicted events the organizations’ reflexes has to be quick enough; this is made possible through a project oriented organizational structure where the project managers have more authority than the function manager. Interdependencies between projects is handled through coordination, the level of coordination needed is dependent on the degree of interdependencies. Last but not least the organization has to handle the complexity that comes with the degree of internal and external differentiation. This is managed through the integration and extent of the management control systems. In the analysis chapter a model is presented that describes the relationship between the organization characteristics and management control systems.</p> / <p>BAKGRUND: I dagens organisationer är det allt vanligare att verksamheten bedrivs i projektform. När företag allt mer började ta till sig projektbaserade strukturer kom relationen mellan projekt i fokus. Denna arbetsform kräver en ny typ av styrning, detta för att hantera de beroenden som finns mellan projekten samt för att möta de samordningsproblem som kan uppstå. De senaste åren har projektstyrning blivit ett allt vanligare forskningsområde, multiprojektstyrning finns det dock inte mycket information om. Den forskning som väl genomförts har inriktats mot byggsektorn varför forskning på komplexare områden eftertysts.</p><p>SYFTE: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur kunskapsintensiva multiprojektorganisationer hanterar sin projektverksamhet, samt att utröna hur olika organisationers egenskaper påverkar behovet av styrsystem.</p><p>GENOMFÖRANDE: Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer på BT Products R&D, Gambro R&D och AstraZeneca Development R&D. Samtliga organisationer är mogna och har en arbetsgång som baseras på projekt.</p><p>RESULTAT: Ett företags verksamhetsområde medför en viss grad av osäkerhet i den praktiska verksamheten, ytterligare en annan verksamhetsspecifik faktor är beroendegrad mellan projekt. Vidare är ett viktigt karaktärsdrag hos organisationer graden av differentiering. Dessa tre faktorer beskriver organisationens karaktäristika, med andra ord vilket utgångsläge organisationen har i sitt arbete. För att kunna hantera osäkerhet krävs att organisationen har tillräckligt bra reflexer för att möta oförutsedda händelser, detta löses genom att ge projekten mer auktoritet jämfört med funktionen. För att hantera beroenden krävs att verksamheten koordineras, vilken grad av koordinering som krävs beror på vilken grad av beroenden som finns representerat. Slutligen måste den komplexitet som differentiering ger hanteras, detta sker genom integrationen och omfattningen av styrsystemen. I uppsatsen presenteras avslutningsvis en modell som beskriver relationen mellan organisationen och dess styrning.</p>

BACKGROUND: Project based structures has become more and more common in the organizations of today. As the project based structures are given a more central role in the organizations the interdependencies between the projects are getting more attention. These structures need a new type of control to meet the unique challenges that arise. The research that has been done has been concentrated around the project form and the projects internal control, the area of multi-project management is therefore relatively unexplored. The few existing studies on the subject focus on projects in the construction industry why research in more complex fields of business have been requested. PURPOSE: The purpose of this thesis is to explore and analyze how knowledge intense multi-project organizations manage their project activities, and to determine how different organizational characteristics affect the need for management control systems. METHODOLOGY: The empirical data has been collected through interviews with personnel in BT Products R&amp;D, Gambro R&amp;D and AstraZeneca Development. These organizations are all mature and project intense. CONCLUSION: With an organization´s line of business follows a certain level of uncertainty and interdependencies between projects. Another important factor is the organization´s level of internal and external differentiation. These three factors together describe the characteristics of an organization, which forms the organization´s starting position. To handle the uncertainty of unpredicted events the organizations’ reflexes has to be quick enough; this is made possible through a project oriented organizational structure where the project managers have more authority than the function manager. Interdependencies between projects is handled through coordination, the level of coordination needed is dependent on the degree of interdependencies. Last but not least the organization has to handle the complexity that comes with the degree of internal and external differentiation. This is managed through the integration and extent of the management control systems. In the analysis chapter a model is presented that describes the relationship between the organization characteristics and management control systems. / BAKGRUND: I dagens organisationer är det allt vanligare att verksamheten bedrivs i projektform. När företag allt mer började ta till sig projektbaserade strukturer kom relationen mellan projekt i fokus. Denna arbetsform kräver en ny typ av styrning, detta för att hantera de beroenden som finns mellan projekten samt för att möta de samordningsproblem som kan uppstå. De senaste åren har projektstyrning blivit ett allt vanligare forskningsområde, multiprojektstyrning finns det dock inte mycket information om. Den forskning som väl genomförts har inriktats mot byggsektorn varför forskning på komplexare områden eftertysts. SYFTE: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur kunskapsintensiva multiprojektorganisationer hanterar sin projektverksamhet, samt att utröna hur olika organisationers egenskaper påverkar behovet av styrsystem. GENOMFÖRANDE: Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer på BT Products R&amp;D, Gambro R&amp;D och AstraZeneca Development R&amp;D. Samtliga organisationer är mogna och har en arbetsgång som baseras på projekt. RESULTAT: Ett företags verksamhetsområde medför en viss grad av osäkerhet i den praktiska verksamheten, ytterligare en annan verksamhetsspecifik faktor är beroendegrad mellan projekt. Vidare är ett viktigt karaktärsdrag hos organisationer graden av differentiering. Dessa tre faktorer beskriver organisationens karaktäristika, med andra ord vilket utgångsläge organisationen har i sitt arbete. För att kunna hantera osäkerhet krävs att organisationen har tillräckligt bra reflexer för att möta oförutsedda händelser, detta löses genom att ge projekten mer auktoritet jämfört med funktionen. För att hantera beroenden krävs att verksamheten koordineras, vilken grad av koordinering som krävs beror på vilken grad av beroenden som finns representerat. Slutligen måste den komplexitet som differentiering ger hanteras, detta sker genom integrationen och omfattningen av styrsystemen. I uppsatsen presenteras avslutningsvis en modell som beskriver relationen mellan organisationen och dess styrning.

In this thesis we investigate whether the inclusion of an exogenous variable in the form of patentapproval can improve the ARIMA model's predictions for the pharmaceutical companyAstrazeneca. A point of departure for the study is the questioning of the efficient markethypothesis. When comparing data on patent date approval with stock exchange data for threepharmaceutical companies, it could be observed that share prices increased on the date ofapproval in 65 percent of the cases. This observed correlation combined with the fact that severalpapers have established that the stock market may not be efficient make it interesting to studywhether the value of a patent has been included in the stock price prior to approval date.To investigate this, an ARIMA and an ARIMAX model was estimated. The exogenous variable,which controls for patent approvals, was created by retrieving data from the EPO's databasePATSTAT. The retrieved data was then formatted into a dummy variable. The purpose ofincluding an exogenous variable is to investigate whether the market reacts to patent information.If the addition of the exogenous variable proves significant, the result is in conflict with theefficient market hypothesis.During the model selection, it was found that an ARIMA (4,1,2) was the superior model. Themodel was then compared with the corresponding ARIMAX model. When comparing themodels, it was found that the predictions of the ARIMAX model follow the observed datasomewhat better, but a t-test concluded that the improvement was not statistically significant.This implies that the value of the patent has already been included in stock prices prior to patentapproval and indicates that the price increase is random. This results thus lends support for theefficient market hypothesis. To investigate this further, the stock market data was compared witha random walk and by conducting a t-test it could be concluded that it was not possible to rejectthe hypothesis that share prices follow a random walk, thus the result further supports theefficient market hypothesis.

AstraZeneca is one of the largest biopharmaceutical companies in the world, and one of the facilities they have is located in Gärtuna, Södertälje. The facility itself is very big with a floor area of 560.000m2 and has a complex energy system. Caverion holds a facility management contract at AstraZenca, hence operates some of the energy system. The energy investigation of this thesis is part of the work of Caverion to ensure a sustainable energy system in Gärtuna. The energy investigation will include mapping of the energy distribution, seeking for potential of improvements and carry out suggestions for energy optimizations. The methods used during the investigation was a literature study, interviews with personnel of both Caverion and AstraZenca, study of the energy system and calculations relevant to the field of study. The mapping of the energy system includes the heat, steam and cooling distribution. When the mapping of the system was done it was clear that the areas with most potential for improvements were the steam and cooling distribution.The mapping of the steam distribution shows a loss of nearly 46% of the steam at year 2014 and the corresponding cost of about 13,640,000 SEK. Even though the steam distribution showed great potential for improvements, it was found that the work of investigating the system would be too difficult for the scope of the thesis. The cooling distribution however is more accessible and the potential is still high due to low coefficient of performance. Two suggestions for energy optimizations were carried out. The first suggestions involves upgraded electric fan motors for some of the cooling towers, and the second suggestion is to modify existing dry coolers in benefit to utilize free cooling during winter period. The fan motor upgrade based on calculations is estimated to result in a yearly energy saving of at least 1526 MWh and a corresponding cost saving of at least 800,000 SEK per year after the pay-off time (9 months). The dry cooler modification based on calculations is estimated to result in a yearly energy saving of 3053 MWh and a yearly cost saving of 2,083,449 SEK after the pay-off period of 5 months. The investigation carried out in this thesis is relevant to both Caverion and AstraZeneca as it points out the areas with potential of improvements and also gives suggestions on energy optimizations that will reduce energy consumption and result in energy cost savings.

I december 2019 rapporterades ett utbrott av lunginflammation i Wuhan, Kina. 7 januari 2020 identifierades det då nya coronaviruset, virusets spreds och 11 mars 2020 klassades covid-19 som en pandemi av världshälsoorganisationen (WHO). Covid-19-pandemin har föranlett stor negativ inverkan på folkhälsan, samhället liksom ekonomin världen över. Sedan upptäckten av viruset har flera osäkerheter följt vilket kommit att känneteckna covid-19-pandemin. Osäkerheter har resulterat i flertalet hanteringsåtgärder, men sedan vaccinets introduktion är det den primära hanteringsstrategin. 29 januari 2021 godkände EU vaccinet från Oxford-Astra Zeneca och fram till 9 april 2021 administrerades ca 17 miljoner doser av Oxford-Astra Zeneca-vaccinet. 7 april 2021 meddelade dock europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) att det finns en koppling mellan vaccinet och risken för trombos i kombination med trombocytopeni (TTS)/vaccininducerad immuntrombotisk trombocytopeni (VITT) (båda avser risk för blodpropp). Symptom som kan uppkomma är bl.a. andnöd, bröstsmärtor och huvudvärk. Det kan även leda till död. Detta är en mycket sällsynt biverkning och EMA förklarar att de övergripande fördelarna med vaccinet överväger riskerna för biverkningar. Studien syftar till att undersöka hur risken med Oxford-Astra Zeneca-vaccinet har hanterats av olika Europeiska länder liksom hur motivet till beslutet formulerats och kommunicerats. Tidigare studier visar att riskkommunikationen påverkar individers vilja att ta vaccin, men ingen studie omfattar kopplingen mellan länders beslut och efterföljande riskkommunikation. Följande frågor besvaras i studien: (1) Vilket beslut har länderna tagit gällande administrationen av Oxford-Astra Zeneca-vaccinet? (2) Hur motiverar olika länder sitt beslut? Vilka beslutsunderlag har betonats? (3) Kan mönster eller tendenser urskiljas vad gäller beslutet och efterföljande riskkommunikation? I så fall vilka mönster eller tendenser kan urskiljas? För att besvara frågorna har en kartläggning av ländernas beslut gjorts som ett första steg. I det andra steget har riskmeddelanden från regeringar till medborgare analyserats med hjälp av 14 frågor som konstruerats utifrån teorin kring riskkommunikation. Detta bygger på riskkommunikationsprocessen liksom mål och strategier inom riskkommunikation. Målet med kommunikationen kan vara allt från att informera till att försöka skapa beteendeförändring. Riskkommunikationsprocessen innebär inflytande från olika aktörer där makt, vetenskap samt politik blir aktuellt. Betydelsen av transparens i riskkommunikation samt öppenhet kring osäkerhet påpekas i flera tidigare studier och utgör en del av diskussionen. Resultatet visar att länder har tagit olika beslut. Fyra beslutskategorier har identifierats: (1) Länder som accepterar risken för biverkning och ger AZ till samtliga medborgare. (2) Länder som delvis accepterar risken för biverkning och infört en åldersgräns för att begränsa risken. (3) Länder som överfört beslutet och ansvar kring risken till medborgarna genom att behålla vaccinet i landet och administrerar AZ-vaccinet till frivilliga. (4) Länder som inte accepterar risken för biverkning och därmed slutar att administrera AZ. Mönster har identifierats t.ex. att länder som ställer sig positiva till Oxford-Astra Zeneca-vaccinet också kommunicerar positiv information kring vaccinet till medborgarna. I länder där medborgare själva får besluta om vaccinet kan ytterligare belastning på sjukvården ges då flera av dessa länder beslutat att hälso- och sjukvård ska hjälpa individen i dennes beslut kring vaccinet. Detta förekommer inte i någon annan beslutskategori. Osäkerhet har fått varierande tyngd i ländernas beslut och kommunikationen kring osäkerhet varierar. Även om det finns osäkerheter kommuniceras dessa inte alltid. Beslutet får konsekvenser och är därmed mer än bara ett beslut om risk. / In December 2019, an outbreak of pneumonia was reported in Wuhan, China. The new coronavirus was identified on January 7, 2020. The virus spread and on March 11, 2020, covid-19 was classified as a pandemic by the World Health Organization (WHO). The Covid-19 pandemic has caused a major negative impact on public health, society as well as the economy worldwide. Since the discovery of the virus, several uncertainties have followed. These uncertainties characterize the covid-19 pandemic. Different management measures have been implemented. Since the vaccine got introduced, vaccination has been the primary management strategy. On January 29, 2021, the EU approved the Oxford-Astra Zeneca vaccine and until April 9, 2021, approximately 17 million doses of the Oxford-Astra Zeneca vaccine have been administered. However, on April 7, 2021, the European Medicines Agency (EMA) announced a link between this vaccine and the risk of thrombosis in combination with thrombocytopenia (TTS)/vaccine-induced immune thrombotic thrombocytopenia (VITT) (both refer to the risk of blood clots).. Blood clots can lead to breathing difficulties, chest pain, headache, and death. Blood clots are very rare and the EMA explains that the overall benefits of the vaccine outweigh the risks. The study aims to investigate how the risk connected to the Oxford-Astra Zeneca vaccine has been handled by various European countries as well as how they motive and communicate their decisions. Previous studies show that risk communication influence on individuals' willingness to take vaccines, but no study covers the link between countries' decisions and risk communication. The following questions are answered in the study: (1) What decision has each country made regarding the administration of the Oxford-Astra Zeneca vaccine? (2) How do these countries justify their decision? On which bases have the countries made their respective decisions? (3) Can patterns or tendencies be discerned regarding the decision and subsequent risk communication? If so, what patterns or tendencies can be discerned? In order to answer these questions, the countries' decisions have been mapped, as a first step. The second step has been to analyze risk messages from governments to citizens using 14 questions based on risk communication theory. These questions are based on the risk communication process as well as objectives and strategies within risk communication. The goal of the communication varies from informing the receiver to create behavioral change. Risk processes involve debates between various actors where power, science and politics become relevant. The importance of transparency in risk communication and openness around uncertainty is pointed out in several previous studies. The result shows that countries have taken different decisions. Four categories of decisions have been identified: (1) Countries that accept the risk of side effects and provide AZ to all citizens. (2) Countries that partially accept the risk of side effects and introduced an age limit to limit the risk. (3) Countries that transferred the decision and responsibility to the citizens by keeping the vaccine in the country and administering the AZ vaccine to volunteers. (4) Countries that do not accept the risk of side effects and thus stop administering AZ. Patterns have been identified, for example countries whit a positive attitude to the Oxford-Astra Zeneca vaccine communicate positive information about the vaccine to citizens. In several countries, where the citizens decide vaccine, the countries have decided that the healthcare system should help the individual in the decision regarding the vaccine. This can result in an additional burden on the healthcare system. Several of these countries have decided that the healthcare system should help the individual in the decision regarding the vaccine. This does not occur in any other decision category. Uncertainty has been given varying weight in the countries' decisions and communication around uncertainty varies. Even if there are uncertainties, these are not always communicated. The decision has consequences and it is just more than a decision about risk.