No description available.

This is a study about the following of Astrid Lindgren’s books The Brothers Lionheart and Mio, my son. The purpose of this study is to find out how moral development according to Lawrence Kohlberg’s theory may apply to the books protagonists. I have used a hermeneutic method for the analysis of Lindgren’s books. The books belong to the category children’s literature which is a valuable contribution to teaching from many aspects. The study shows that the books are well suited for teaching because there are many ethical questions to be discussed. The books may also help the pupils with their questions about life and help them to create their very own identity. Throughout the books the pupils get to learn about loneliness and how to handle it.

<p><strong>Abstrakt</strong></p><p><strong>Examinationsnivå: </strong>Examensarbete, 15 högskolepoäng, inom lärarprogrammet Högskolan i Gävle</p><p><strong>Titel: </strong><em>Barns mångkulturella formningar genom barnlitteraturen:</em><strong><em> </em></strong><em>Utifrån kvalitativ textanalys utförda på ett urval av Astrid Lindgrens verk</em></p><p><strong>Författare: </strong>Edlund, Nadja                                                                                                         <strong>Termin och år: </strong>Ht 2008                                                                                                           <strong>Institution: </strong>Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi.<strong> </strong></p><p><strong>Handledare: </strong>Daniel Pettersson                                                                                    <strong>Nyckelord: </strong>Mångkultur, litteratur perspektiv, barns formning, Astrid Lindgren</p><p> </p><p><p>Syftet med uppsatsen är undersöka vilka värderingar som ingår i benämningen mångkultur</p><p>samt hur barns mångkulturella uppfattningar formas genom barnlitteratur representerad av</p><p>utvalda verk författade av Astrid Lindgren.</p><p>. Frågeställningen i denna C-uppsats lyder:</p><em><p>Vilka mångkulturella uppfattningar formas barn av genom barnlitteraturen?</p></em><p>Metod som använts för att ta reda på frågeställningen är kvalitativ textanalys. Genom denna</p><p>metod kom det relevanta fram som behövdes för att sammanställa ett urval av mångkulturella</p><p>uppfattningar och tänkanden de olika figurerna i Astrid Lindgrens böcker förmedlar i texten.</p><p>Det faktum att pedagoger och föräldrar läser det som andra läst för dem när de själva var barn</p><p>kan ha en påverkan i varför böckerna följer med i dagens samhälle.</p><p>Uppsatsen belyser mångkulturens innehåll i de utvalda verk av Astrid Lindgren som valts och</p><p>hur barns uppfattningar och formning ser ut utifrån det litterära perspektivet. Med mångkultur</p><p>menas etnicitet, religion, bakgrunder, förhållningsätt, klasskillnader samt förutfattade</p><p>meningar. Med formning menas barns uppfattningspräglingar och värderingsskapande som</p><p>sker i barnens utveckling.</p><p>Uppsatsens statistik och listor är utdragna från året 2006. Med anledning av att det med beslut</p><p>från regeringen var mångkulturens år. Det kändes också aktuellt att kort nämna nuvarande</p><p>statistik samt äldre statistik för att visa ett brett tidsperspektiv på Astrid Lindgrens böckers</p><p>existens på topplistorna. Resultatet redovisar det som genom en kvalitativ textanalys</p><p>upptäckts och innefattar det som ingår i begreppet mångkultur. Detta redovisas i utdrag, citat</p><p>och genom ord som förekommer i Astrid Lindgrens böcker.</p><p>I diskussionen framkommer det faktum att barns formning till stora delar sker genom</p><p>litteraturen och att Astrid Lindgren fyller en stor del av den litteraturen som läses av barn och</p><p>det automatiskt påverkas deras formning och uppfattningar. Mångkultur presenteras och</p><p>framställs både ur positiva och negativa aspekter i Astrids böcker. Det är därför viktigt att det</p><p>existerar en medvetenhet hos pedagoger för vad för slags värderingar vi förmedlar genom</p><p>exempelvis litteratur som läses för barnen.</p><strong></strong></p> / <p><p>The purpose with this essay is to illuminate how children’s perceptions about multi cultural</p><p>and its values are created trough literature for children. And to examine what child literature</p><p>and its value stands for. By multi cultural the aspects of ethnicity, religion, tradition, culture,</p><p>class is included. In this essay the literature who is being granted is one of Sweden’s most</p><p>read authors Astrid Lindgren. The essays method is text analysis and seven of Astrid</p><p>Lindgrens most read characters are being used in the result area. The choice of Astrid</p><p>Lindgren is being motivated by her importance in child literature true generations and the fact</p><p>that her book Pippi Långstrump still is the most borrowed book in library’s according to Svff</p><p>(the association of Swedish authors). The results are containing extracts from the books where</p><p>seven of her most famous characters exist. The results present examples of multi cultural</p><p>aspects that are presented in these books. The discussion will contribute in what ways children</p><p>can be formed true these results. These results show both positive and negative aspects of</p><p>Astrid Lindgrens books vied from the multi-cultural perspective.</p></p>

Abstrakt Examinationsnivå: Examensarbete, 15 högskolepoäng, inom lärarprogrammet Högskolan i Gävle Titel: Barns mångkulturella formningar genom barnlitteraturen: Utifrån kvalitativ textanalys utförda på ett urval av Astrid Lindgrens verk Författare: Edlund, Nadja                                                                                                         Termin och år: Ht 2008                                                                                                           Institution: Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Handledare: Daniel Pettersson                                                                                    Nyckelord: Mångkultur, litteratur perspektiv, barns formning, Astrid Lindgren   Syftet med uppsatsen är undersöka vilka värderingar som ingår i benämningen mångkultur samt hur barns mångkulturella uppfattningar formas genom barnlitteratur representerad av utvalda verk författade av Astrid Lindgren. . Frågeställningen i denna C-uppsats lyder: Vilka mångkulturella uppfattningar formas barn av genom barnlitteraturen? Metod som använts för att ta reda på frågeställningen är kvalitativ textanalys. Genom denna metod kom det relevanta fram som behövdes för att sammanställa ett urval av mångkulturella uppfattningar och tänkanden de olika figurerna i Astrid Lindgrens böcker förmedlar i texten. Det faktum att pedagoger och föräldrar läser det som andra läst för dem när de själva var barn kan ha en påverkan i varför böckerna följer med i dagens samhälle. Uppsatsen belyser mångkulturens innehåll i de utvalda verk av Astrid Lindgren som valts och hur barns uppfattningar och formning ser ut utifrån det litterära perspektivet. Med mångkultur menas etnicitet, religion, bakgrunder, förhållningsätt, klasskillnader samt förutfattade meningar. Med formning menas barns uppfattningspräglingar och värderingsskapande som sker i barnens utveckling. Uppsatsens statistik och listor är utdragna från året 2006. Med anledning av att det med beslut från regeringen var mångkulturens år. Det kändes också aktuellt att kort nämna nuvarande statistik samt äldre statistik för att visa ett brett tidsperspektiv på Astrid Lindgrens böckers existens på topplistorna. Resultatet redovisar det som genom en kvalitativ textanalys upptäckts och innefattar det som ingår i begreppet mångkultur. Detta redovisas i utdrag, citat och genom ord som förekommer i Astrid Lindgrens böcker. I diskussionen framkommer det faktum att barns formning till stora delar sker genom litteraturen och att Astrid Lindgren fyller en stor del av den litteraturen som läses av barn och det automatiskt påverkas deras formning och uppfattningar. Mångkultur presenteras och framställs både ur positiva och negativa aspekter i Astrids böcker. Det är därför viktigt att det existerar en medvetenhet hos pedagoger för vad för slags värderingar vi förmedlar genom exempelvis litteratur som läses för barnen. / The purpose with this essay is to illuminate how children’s perceptions about multi cultural and its values are created trough literature for children. And to examine what child literature and its value stands for. By multi cultural the aspects of ethnicity, religion, tradition, culture, class is included. In this essay the literature who is being granted is one of Sweden’s most read authors Astrid Lindgren. The essays method is text analysis and seven of Astrid Lindgrens most read characters are being used in the result area. The choice of Astrid Lindgren is being motivated by her importance in child literature true generations and the fact that her book Pippi Långstrump still is the most borrowed book in library’s according to Svff (the association of Swedish authors). The results are containing extracts from the books where seven of her most famous characters exist. The results present examples of multi cultural aspects that are presented in these books. The discussion will contribute in what ways children can be formed true these results. These results show both positive and negative aspects of Astrid Lindgrens books vied from the multi-cultural perspective.

Astrid Lindgren är en av vår tids största författare och har böcker som läses runt om i hela världen. Genom undersökning av olika artefakter som tillkommit de senaste 12 åren kan en inblick, i hur stor hon faktiskt är denna Astrid, ges. Genom att placera artefakterna i de olika kategorierna: populärkultur, utbildningskultur och minneskultur för att sedan analysera vilka historiebruk som används när det talas om Astrid framkommer i undersökningen att det framförallt är inom det existentiella historiebruket samt det lokal-ideologiska historiebruket vi finner Astrid. Astrids namn och person används för att få människor att minnas samt att locka dem till olika turistmål som visar upp Astrid och hennes många karaktärer. Samtidigt som man kan se en skillnad i framställningen av Astrid inom populärkulturen, utbildningskulturen och minneskulturen. Inom populärkulturen samt utbildningskulturen påvisar man en stark Astrid med båda fötterna på jorden, som trots möte av hinder under åren kommer ut starkare och mer rakryggad än innan och som fortsätter att hyllas trots sina inlägg i samhällsdebatten. Inom minneskulturen däremot ser man framställningen av författaren Astrid. Den Astrid vi kände till när hon levde och den Astrid vi saknar.

No description available.

Den här studien syftar till att visa hur Åke Holmberg och Astrid Lindgren gör för att ackommodera läsarens uppmärksamhet från en genre till en annan genom en genreanalys av Kati i Amerika och Skuggornas Hus. Genom en berättarteknisk analys avser jag även att undersöka hur ett genreinslag kan användas för att kompositionellt motivera övergången till ett inslag inom den andra genren. Båda romanerna har en berättarperson som också deltar i handlingen men frågan är om de båda romanerna ger samma intryck av äkta sceniskhet? Analysen av Kati i Amerika och Skuggornas Hus visar att Holmberg och Lindgren kombinerar två olika genrer var, som går parallellt i romanernas handlingar. I studien kommer jag fram till att författarna använder den ena genren för att kompositionellt motivera den andra genren och tvärtom. Detta fenomen är något tydligare i Skuggornas Hus än i Kati i Amerika. Resultatet bekräftar även min tes om att intrycket av ett berättande jag är starkare i en reseroman än i en äventyrsberättelse med inslag av thriller. Skuggornas Hus ger därför ett kraftigare intryck av äkta sceniskhet i förhållande till Kati i Amerika.

<p>Syftet med denna uppsats är att lingvistiskt kartlägga, beskriva och analysera nybildningar av ord i några av Astrid Lindgrens barn- och ungdomsböcker. Undersökningen behandlar främst ordklasstillhörighet, ordbildningssätt och några semantiska aspekter hos nybildningarna. Även det karakteristiska med de nya ordbildningarna i respektive bok analyseras samt förhållandet mellan nybildningarna och barns sätt att skapa nya ord.</p><p>Frågeställningarna var följande:</p><p>- Vilka nybildningar av ord förekommer i Astrid Lindgrens böcker?</p><p>- Hur förhåller sig nybildningarna till traditionella sätt att nybilda ord i svenskan?</p><p>- Hur kan nybildningarna semantiskt förklaras?</p><p>- Vad är karakteristiskt för nybildningarna i de olika böckerna?</p><p>För att få svar på frågorna inventerades med hjälp av närläsning ord ur fjorton av Astrid Lindgrens böcker. Orden analyserades sedan systematiskt med hjälp av en mängd olika ordlistor för att så fastställa om de har funnits i svenska språket vid den tid då böckerna skrevs eller ej. De ord som klassades som nybildningar kategoriserades sedan i ordklass och ordbildningssätt och analys av några olika semantiska aspekter gjordes. De semantiska aspekterna avsåg egenskaper hos förleder i sammansättningar, genomskinlighet, polysemi, bildlig betydelse och förekomst av komplikationskomposita. Slutligen gjordes en översikt över det karakteristiska i nybildningarna i varje bok.</p><p>Resultatet visar att Astrid Lindgrens sätt att nybilda ord väl överensstämmer med de ordbild-ningssätt som är vanliga i svenskan samt att den mest frekventa formen av nyord är substantiviska sammansättningar. Förekomsten av ord med flertydig och bildlig innebörd är stor vilket också medför att många av orden är kontextberoende. Karakteristiken i de olika böckerna påvisar att Astrid Lindgren bildar ord genom att hitta på eller vränga ord liknande det sätt som är brukligt för barns sätt att bilda ord.</p>

Universiẗat, Diss.--Hildesheim, 1995.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns kulturella aspekter i boken Ronja rövardotter som har orsakat problem i översättningsarbetet till spanska. Vilka strategier har översättaren använt för att lösa dessa? Finns det ingrepp från översättarens sida som har påverkat bokens karaktär? Är dessa ingrepp typiska för översättning av barnlitteratur? Dels belyser studien barnlitteraturöversättningen som genre och forskningsområde, dels analyseras Ronja rövardotter utifrån en kategorisering av vanligt förekommande strategier för att anpassa den översatta texten efter den nya kulturella kontexten. Resultatet pekar på att det är främst i kategorierna humor och socialt liv som översättningen skiljer sig från orginaltexten. Konsekvenserna blir ett mindre grovt språkbruk. Nedtonade känsloyttringar, speciellt gällande Mattis, Ronjas pappa och rövarhövding. Rövarna parodieras inte såsom de gör i orginaltexten och framstår därför inte som lika fjantiga och barnsliga. De typiska, upprepande fraser som förknippas med historien har försvunnit i den spanska versionen för att anpassas till gällande textnormer hos den nya målgruppen.