No description available.

No description available.

Denna studie undersöker elevers förklaringar i det nationella provet 2014. Provet skall tas i särskilt beaktning och därmed är det viktigt att förstå hur elever förklarar historiska skeenden vid provtillfället. Syftet med studien är att undersöka elevers uttryck av historiska förklaringar när de resonerar om orsaker till Förintelsen, Gulag och slavhandeln över Atlanten. Frågeställningarna utgår från elevers hantering av tankebegrepp och de mönster som återfinns i deras förklaringar. För studien användes en kvalitativ metod där 53 katalogiserade prov som bedömts med A analyserades. Resultatet delades upp i två grupper: Elevers hantering av kausalitet samt elevers hantering av aktör och struktur. Materialet inhämtades från arkivet vid Malmö Universitet, som på uppdrag av Skolverket utvecklar och utvärderar det nationella provet i historia. Resultatet visar att elever uttrycker komplexa förklaringar utifrån kausalitet och ett implicit förklarande av aktör och struktur. Därutöver visade resultatet att elever lägger stor vikt vid aktörers intentioner i sina framställningar av historia. Studien visar också att komplexiteten i förklaringarna skiljer sig mellan de olika frågorna, möjligtvis då de har olika platser i historiekulturen. Därutöver är en av studiens slutsatser att lärare i sin undervisning måste vara medvetna om hur de förklarar historiska skeenden. Studien visar ett behov av mer forskning kring hur lärare undervisar om svårhanterliga historiska skeenden och hur marginaliserade grupper framställs av lärare.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida den tyska ubåtskrigföringen under andra världskriget använde sig av sjökrigsmetoder som beskrevs av Sir Julian Corbett i början av 1900-talet. För att testa Corbetts teorier studeras slaget om Atlanten 1939 – 1945 som ett empiriskt fall. Frågeställningen i denna rapport är: Vilka likheter och/eller skillnader finns mellan Sir Julian Corbetts sjökrigsmetoder och det tyska ubåtsvapens agerande under slaget om Atlanten? Metoden som används för denna undersökning är en komparativ metod där slaget om Atlanten studeras som ett fall. Resultatet visar att det finns en del likheter men också skillnader mellan tyskarnas ubåtskrigföring och Corbetts teorier. Corbett menar att syftet med all sjökrigföring är att alltid direkt eller indirekt säkra ett sjöherravälde eller att hindra motståndaren från att säkra den. Det tyska ubåtsvapnet försökte aldrig att etablera ett sjöherravälde utan valde att bestrida och neka britterna ett sådant. Detta gjorde de genom Corbetts metoder fleet in being, nålsticksoperationer och sjöfartskrig. Resultatet visar på en skillnad i metod gällande sjöfartskrig då Corbett menar att den effektivaste metoden är att anfalla fiendens hamninlopp och terminaler medan det tyska ubåtsvapnet bedrev sjöfartskrig ute på öppet hav med goda resultat. / The purpose of this study is to examine whether the German submarine warfare during the World War II used the principles of maritime strategy described by Sir Julian Corbett during the early 1900s. The Battle of the Atlantic will be used as an empirical case to test Corbett’s theories. The issue addressed in this report: What similarities and/or differences exist between Sir Julian Corbett’s maritime strategy and the German submarine actions during the Battle of the Atlantic? The method used for this study is a comparative method and the Battle of the Atlantic is studied as a case. The result shows that there are some similarities but also differences between the German submarine warfare and Corbett's theories. Corbett believes that the purpose of all naval warfare is to always directly or indirectly secure a sea command or to prevent the opponent from securing it. The German submarine force never tried to establish a sea command but chose to deny the British Navy and establishment of one. They did this by Corbett methods fleet in being, minor counter attacks and attack of trade. The results show a difference in the approach regarding maritime war. Corbett believes that the most effective approach is to attack the enemy's harbour and terminals while the German submarine force conducted maritime war on the high seas with good results.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.