No description available.

No description available.

Syfte och frågeställning Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga atleter i lagidrotter upplever relationen med coachen samt ta reda på atleternas upplevelse av relationens betydelse för prestationen. Följande frågeställning undersöktes “Hur upplever den kvinnliga atleten relationen med sin coach utifrån de fyra dimensionerna närhet, komplettering, samspel och engagemang (Jowett, 2007)?” och “Vilken betydelse har relationen med coachen för att den kvinnliga atleten ska kunna uppnå sin maximala prestation?” Metod En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med tio kvinnliga atleter från lagidrotter (fotboll, handboll, basket, innebandy, truppgymnastik och ishockey) i åldern 18-26 år, som spelar i högsta- eller näst högsta divisionen. Studien har utgått från 3+1C modellen (Jowett, 2007) som innefattar de fyra dimensionerna. Intervjuguiden är baserad på frågeformuläret CART-Q (Jowett &amp; Ntoumani, 2004). Resultat Alla atleter beskrev relationen med sin coach som professionell och fyra av dem berättade att relationen samtidigt kunde ses som nära. Samtliga atleter ansåg att det var viktigt att ha förtroende till sin coach och sju såg relationen som positiv. Hälften av atleterna upplevde att deras coach till största delen var medveten om hur de bäst behöver stöd. Åtta av tio upplevde att deras coach visade engagemang i deras idrottande. Feedback skedde muntligt och hälften ansåg att den var regelbunden. Relationens betydelse för prestationen ansåg atleterna var stor och hälften av atleterna graderade relationen högst på skalan (1-10). Slutsats Kommunikation, förtroende och engagemang är viktiga faktorer för att främja en god coach-atlet relation. Relationens betydelse för prestationen ansågs viktig för atleterna och bör beaktas för att skapa möjlighet till prestation och utveckling. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Bakgrund: Ätstörningar är en av de tio vanligaste psykiska sjukdomarna i befolkningen och delas in i Anorexia Nervosa, Bulimia Nervosa, Ätstörning Utan Närmare Specifikation och Hetsätningsstörning och diagnotiseras med hjälp av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. Förekomsten av ätstörningar är högre bland atleter än i normalbefolkningen och är vanligast i estetiska- uthållighets- samt viktklassidrotter men förekommer även i idrotter utan uttalade krav på låg kroppsvikt.Syfte: Syftet med denna litteraturstudien var att undersöka hur omgivningen påverkas när en ung atlet drabbats av en ätstörning.Metod: Litteratursökning utfördes i databaserna ASSIA, PubMed och SportDiscus under perioden 24 februari till 17 april år 2020. I resultatdelen inkluderades 13 artiklar.Resultat: Tränare upplever svårigheter i att upptäcka ätstörningssymtom hos en atlet då de ofta fokuserar på fel ätstörningsdiagnos. Tränare tycker det är viktigt att atleten kan känna stöd hos dem samt att tränare kan hjälpa atleten att hitta behandlingsalternativ. Föräldrar uppfattar sjukdomstiden som den svåraste tiden i livet dels för att relationen till den drabbade försämras och att de inte får närvara i behandlingsprocessen så som de önskar. Det är lätt för föräldrar att ta på sig skulden för sitt barns ätstörning men med hjälp av multifamiljterapi kan de känna sig mindre värdelösa. Syskon upplever mycket känslor och svårigheter att hitta sin egna roll i familjen då de ibland känner sig osynliga och får ta en stor roll i familjen. När de förstår att sitt syskon drabbats av en ätstörning vill de vara så långt ifrån det beteendet som möjligt.Konklusion: En ätstörning påverkar inte bara den drabbade atleten utan alla i omgivningen.

No description available.

The objectives in this study were to investigate dual career transitions experiences and the overall perception of the transition process of university student-athletes in a Swedish dual career program. Twenty-one interviews were conducted with student-athletes between 19-29 years (M=22.14, SD=2.52) at the end of their first study year, based on the holistic developmental model and the athletic career transition model. The interviews were analyzed based on the athletic career transition model (perceived demands, resources, barriers, coping strategies) as well as the overall perception, outcomes and personal meaning of the dual career transition of the first year. The results revealed that the student-athletes experienced simultaneous demands within the dimensions of life, and the biggest perceived demands  were the search of a dual career balance. The most mentioned resource was social support, and the student-athletes experienced the most barriers within the academic dimension. The most common coping strategy was coping with the athletic dimension. The overall perception resulted in perceived benefits, perceived challenges and lessons learned from their first year. The results for this study can be a part of the Swedish dual career research which can provide information in the development of Swedish guidelines on dual careers.

Syftet med studien var att utöka förståelsen för coachers roll i graden av faktorer som kan relateras till överträning hos svenska CrossFit-utövare. Urvalet bestod av 42 CrossFit-utövare (n=42), dessa bestod av 30 kvinnor (72%), 11 (26%) män och en som inte ville definiera kön (2%). Alla deltagare var från Sverige. Deltagarna var 33 (±8.8) år gamla och tränade CrossFit regelbundet i genomsnitt 5,9 timmar/veckan (±3.4). En enkät bestående av The Coach-athlete Relationship Questionnaire, Motives for Physical Activity Measurement-Revised, The Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire Revised Version, The multi-component Training Distress Scale, The Perceived Stress Scale- 4 item samt ett Feedback Questionnaire skickades ut till 120 aktiva CrossFit-utövare. Signifikansnivån i studien var alfa=0.05. Resultaten visade ett signifikant positivt samband (p&lt;0.05, r=0.347) mellan den upplevda coach-atlet relationens kvalité och CrossFit-utövares viljestyrka, signifikant positivt samband (p&lt;0.05, r=0.349) mellan den upplevda coach-atlet relationens kvalité och positiv feedback samt ett signifikant negativt samband mellan motivet ”Hälsa” för fysisk aktivitet och sömnsvårigheter (p&lt;0.05, r=-0.323). Studien kunde inte säkerställa en konklusion av det sistnämnda resultatet, däremot hade den upplevda coach-atlet relationens kvalité ett samband med en specifik faktor relaterad till överträning bland svenska CrossFit-utövare, närmare bestämt deras viljestyrka. Studies resultat visar även att typen av kommunikation som CrossFit-utövaren upplever att hens respektive coach använder har ett samband med den upplevda coach-atlet relationens kvalité. Framtida forskning bör undersöka området vidare för att utöka förståelsen för samspelet mellan coacher och CrossFit-utövare. / The aim of this study was to expand the understanding of the role of coaches in the degree of factors that can be related to overtraining among Swedish CrossFit-athletes. The participants consisted of 42 CrossFit-athletes (n=42), these consisted of 30 women (72 %), 11 (26 %) men and one who did not want to define gender (2 %). All participants were from Sweden. The participants were 33 (± 8.8) years old and trained CrossFit regularly an average of 5.9 hours / week (± 3.4). A questionnaire consisting of The Coach-Athlete Relationship Questionnaire, Motives for Physical Activity Measurement-Revised, The Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire Revised Version, The Multi-component Training Distress Scale, The Perceived Stress Scale- 4 Item, and a Feedback Questionnaire was sent to 120 active CrossFit-athletes. The significance level of the studie was alpha=0.05. The results showed a significant positive correlation (p&lt;.05, r = .347) between the quality of the coach-athlete relationship and the vigour of CrossFit-athletes, significant positive correlation (p&lt;.05, r = .349) between the quality of the coach-athlete relationship and positive feedback as well as a significant negative correlation between the motive "Health" for physical activity and sleep difficulties (p&lt;.05, r =-.323). A sure conclusion cannot be deduced from the latter result, but the quality of the coach-athlete relationship seems to be related to one certain specific factor related to overtraining among Swedish CrossFit-athletes, more specifically their vigour. The studie’s results also show that the type of communication that the CrossFit-athlete experiences their coach is using, could be related to the coach-athlete relationship quality. Future research should explore the subject to expand the understanding of the relationship between coaches and CrossFit-athletes.

This master thesis deals with the development of the web application to support athletes and their training management. The application will be useful both for athletes and their trainings evidence and indicators calculation and for the couches and the trainings planning. The evaluation of the existing tools for the training management and evidence is made as a part of the thesis. Based on this, the consultations with the athletic couches, athletes and the author's experience, the functionality requirements are determined. The use cases of all the potencial users and the class diagram of the application are defined following the requirements. Latest web technologies such as Grails and Groovy were used during the application programming. The result is publicly available and running at www.goodathlete.cz.

Att utveckla atleter bygger på förmågan att som ledare kunna skapa goda relationer till sina atleter. En viktig del i att skapa goda relationer handlar om att kunna individanpassa sitt bemötande, beroende på den enskilda individens behov. Syftet var att studera sambandet mellan föredraget ledarskapsbeteende och personlighet, kön, ålder samt typ av idrott (lag- och individuell idrott). Idrottare N=113, 25st män och 88st kvinnor svarade på en online-enkät innehållande demografisk information, Leadership Scale for Sports och NEO Five-factor Inventory. Personlighetsegenskapen Trevlighet hade positivt samband med Autokratiskt ledarskapsbeteende och negativt samband med Positiv Feedback, Demokratiskt- samt Socialt stödjande ledarskapsbeteende. Neuroticism hade ett positivt samband med Autokratiskt ledarskapsbeteende och Extroversion hade ett negativt samband med Instruerande ledarskapsbeteende. Kvinnor föredrar Socialt stödjande ledarskapsbeteende mer än män och män föredrar Demokratiskt ledarskapsbeteende mer än kvinnor. Äldre personer föredrar Socialt stödjande ledarskapsbeteende mer än yngre. I föreliggande studie finns inget entydigt resultat eller distinkt samband mellan flera individuella faktorer, som pekar på att någon av de fem olika ledarskapsdimensionerna skulle vara mer föredraget framför de andra. De individuella faktorerna kan förklara vissa behov hos atleter, men dess betydelse behöver först identifieras av både atleten själv och ledaren, för att därefter kunna tillämpa ett passande beteende. / Developing athletes is based on the ability as a leader to create good relationships with their athletes.!An important part of creating good relationships is about being able to adapt one's attitude to the individual, depending on the individual's needs. The objective of the study was to examine the relationship between preferred leadership behaviour and personality, gender, age and type of sport (team and individual sport). Athletes N=113, 25 men and 88 females answered an online-survey containing demographic information, Leadership Scale for Sports and NEO Five-factor Inventory. Agreeableness had a positive correlation with Autocratic leadership and a negative correlation with Positive Feedback, Democratic leadership and Social support. Neuroticism had a positive correlation with Autocratic leadership and Extroversion had a negative correlation with Instructive Leadership. Women prefer Social support more than men and men prefer Democratic leadership more than women. Older people prefer Social support more than younger people. In the present study, there is no unambiguous result or distinct relationship between several individual factors, which indicates that one of the five different leadership dimensions would be more preferred over the others. The individual factors may explain certain needs of athletes, but their meaning must first be identified by both the athlete and the leader, in order to apply an appropriate behavior.

Denna litteraturstudie tar sikte på att belysa hur proteinkonsumtion påverkar en atlets fysiska uthållighetsförmåga. För att kunna maximera sin uthållighetsprestation behöver atleter protein för att bland annat ersätta använd energi. Atleter behöver även protein för att tillgodose musklerna med essentiella aminosyror för optimal återuppbyggnad. Det resulterar i att proteinintaget delvis blir avgörande för hur kroppen svarar på träningsinsatsen. Beroende på typ av sportutövning såväl som individuella skillnader så har dock olika atleter olika nutritionella behov. Folkhälsomyndigheten följer WHO:s rekommendation gällande ett generellt dagligt proteinintag på 0,8gram per kilo kroppsvikt för vuxna. Elitidrottare rekommenderas däremot ett dagligt proteinintag på 1,4–1,8gram protein per kilo kroppsvikt. Studier som analyserar nutrition i relation till fysisk prestationsförmåga baseras främst på manliga studiedeltagare. Det har dock etablerats att det finns könsbaserade skillnader när det kommer till metabolism under uthållighetsträning. Män är mer beroende av kolhydrat- och proteinkällor under uthållighetsträning än vad kvinnor är. Detta beror sannolikt delvis på skillnader i koncentrationsnivåer av hormonet östrogen. Sammanfattningsvis visar resultaten att idrottande atleter har ett högre proteinbehov än människor som inte tränar. Ett ökat proteinintag visar sig dock inte systematiskt öka en atlets uthållighetsprestation. Däremot finns en samstämmighet kring att ett ökat proteinintag reducerar stressmarkörer vid en hög fysisk belastning. Detta tyder på att proteinmängden påverkar prestationsmöjligheten sett under en längre tid. Dessutom visar det att proteinintaget reducerar skaderisken, vilket bör vara essentiellt för atleter vars träningsmöjligheter minimeras vid skada. Därtill tyder granskade studier på att humöret efter fysisk ansträngning förbättras med ett ökat proteinintag vilket också är av intresse. Den proteinmängd som bör intas av atleter som vill maximera sin uthållighetsträning är 1,45g/kg/d för kvinnliga atleter och 1,74g/kg/d för manliga atleter. Båda värden är inom spannet som folkhälsomyndigheten rekommenderar för elitidrottare. Men det är av vikt att i framtiden belysa könsbaserade skillnader för att främja mer jämlika kunskapsförhållanden mellan kvinnliga och manliga atleter.