No description available.

No description available.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning några gymnasielärare har om andraspråkselevers attityder till skriftspråket och jämföra dessa med de svar sex andraspråkselever givit i en tidigare genomförd studie (se Kanmert 2011). Studien syftade även till att undersöka lärares syn på, och attityder till, undervisning av andraspråkselever samt hur de bedömer elevernas förutsättningar att uppnå angivna kursmål. Studien har en kvalitativ ansats med fenomenografisk inriktning. Materialet samlades in genom intervjuenkäter innehållande öppna frågor samt flervalsfrågor. Resultatet visade att lärarnas uppfattning till största delen skilde sig från andraspråkselevernas. Det framgick också att ämneslärare tenderar att skjuta över upplevda svårigheter på eleverna. Likaså föreföll det som om en del ämneslärare är ovilliga att anpassa sin ämnesundervisning för att kunna möta andraspråkselevers behov liksom att majoriteten av informanter upplevde svårigheter i samband med undervisning av andraspråkselever. Endast ett fåtal lärare ansåg att deras andraspråkselever hade goda förutsättningar att uppnå angivna kursmål i deras respektive ämnen. De slutsatser som kunde dras av studien var att lärare troligen behöver samtala och interagera mer med sina andraspråkselever för att kunna skapa bättre relationer till dem samt att lärare behöver bli medvetna om sin egen roll vad gäller upplevda svårigheter i andraspråksundervisningen. Likaså verkar andraspråkslärare och ämneslärare ha olika syn på vilken kunskapsnivå i svenska andraspråkselever bör ha uppnått när de börjar gymnasiet. Slutligen konstaterades att det krävs en förändring om skolan ska kunna leva upp till föreskrivna demokratiska värderingar; skolan bör ges mer resurser i form av personal och skolmateriel. Dessutom behöver alla lärare få utbildning i att undervisa andraspråkselever.

Syfte Studiens övergripande syfte är att explorativt undersöka och med en socialkonstruktivistisk ansats beskriva föreställningar om begreppet hälsa hos beslutsfattare i samhället. Metod Den datainsamlingsmetod som använts i studien är kvalitativa, halvstruktureradc intervjuer; sju personer i ledande position från olika organlsationer har intervjuats. Intervjuerna varade mellan 30 och 90 minuter. En hermeneutisk metod - tematisk analys - har använts för att analysera de utskrivna intervjuerna. Diskursanalys har också använts för att analysera och beskriva diskursiva aspekter i materialet. Resultat De huvudsakliga resultaten kan sägas ligga på flera plan: ett stort intresse för hälsa förelåg hos intervjupersonerna - även om de alla tyckte att det var komplexa frågeställningar att diskutera. Genomgående var också att det främst var fysiska aspekter av hälsa som fokuseras på i chefernas dagliga arbete; andra aspekter av hälsa var också viktiga men svårare att diskutera och "sätta ord på". Cheferna sade sig vara medvetna om hälsans betydelse för arbetet och de respektive arbetsplatserna men att de samtidigt ofta inte skötte den egna hälsan i den utsträckning de skulle vilja - bland annat på grund av tidsbrist. Slutsatser Tentativa slutsatser som kan dras av studien är att den hälsodiskurs som kan sägas råda i det svenska samhället inbegriper en positiv värdering av hälsa i allmänhet, men att det då huvudsakligen är fysisk hälsa som avses, diskuteras och prioriteras eftersom mer heltäckande begrepp och modeller för hälsoarbete inte är förankrade bland beslutsfattare. Konsekvenser av dessa slutsatser kan innefatta att förändringar av ledarnas hälsoföreställningar kan leda till andra sätt att arbeta med, prioritera och diskursivt konstruera hälsa och hälsouppfattningar i såväl organisationer som samhälle. / Aim The aim of the paper is to, in an exploratory way, investigate, analyze and with a social constructivist approach describe the health concepts of managers. Method The method used in the study consists of qualitative, semi-structured interviews; seven persons in managerial positions in different organizations have been interviewed. The interviews lasted 30 to 90 minutes. A hermeneutic method - thematic analysis - has been used to analyze the transcribed interviews. Discourse analysis has also been used to analyze and describe discursive aspects of the material. Results The main results of the study are on multiple levels: the interviewees seemed to be very interested in health - even though they all said that these were complex issues. It was mostly physical aspects of health in the workplace that seemed to exist in the minds of the managers; other aspects were also important but were harder to discuss and to "find words for". The managers claimed that health was important for work-efficiency and in their respective workplaces but that they, themselves, didn't manage their own health the way that they would have liked to - due, among other things, to lack of time. Conclusions Some conclusions that can be made in the study is that the current health discourse in the Swedish society employs a positive evaluation of health in general, but that it mainly is physical health that is implied, discussed and prioritized since more advanced concepts and models for health work are not used by the managers. Consequences of these conclusions may be that changes in the health concepts of the managers may lead to other ways to work with, prioritize and discoursely construct health and health conceptions in both organizations and society in general.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om attityder kring lön eventuellt kan vara en orsak till att löneskillnader kvarstår mellan män och kvinnor i Sverige. Med hjälp av kvantitativ metod analyserades befintligt datamaterial hämtat från studierna gjorda av Stefan Svallfors och Jonas Edlund med namnet Åsikter om ojämlikhet i Sverige, år 1991 och 2009. Medelvärdesanalyser genomfördes för att undersöka om det fanns signifikanta skillnader mellan kvinnors och mäns löner samt mellan attityderna kring lön. Resultatet visade att attityderna kring om kön bör vara avgörande vid lönesättning inte skiljer sig mellan män och kvinnor samtidigt som det finns skillnader i mäns och kvinnors genomsnittliga månadslöner. Utöver det anser kvinnor i högre utsträckning än män att deras löner inte är rättvisa i förhållande till yrkesskicklighet och arbetsinsats. Slutsatserna som drogs var att samhällsstrukturer, vilka har sitt ursprung i attityder samt diskursen om hur kön socialt konstrueras, kan vara något som ligger till grund för löneskillnader mellan män och kvinnor.

BAKGRUND: Sedan år 2005 har antalet personer som diagnostiseras med en personlighetsstörning i Sverige ökat från 1803 till 2222. Personer med en personlighetsstörning är ofta i behov av psykiatrisk vård på grund av olika beteendestörningar. Av de som försökt begå självmord har tio procent lyckats. Sjuksköterskan kommer, oavsett var hen är verksam, möta personer med Borderline personlighetsstörning (BPD) då de möts både inom psykiatrin och den somatiska vården.   SYFTE: Att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att vårda personer med Borderline personlighetsstörning.   METOD: En kvalitativ litteraturstudie har genomförts och till analysen användes induktiv innehållsanalys.   RESULTAT: I resultaten framkom kategorierna Vårdpersonalens attityder, där huvudfynden var att attityderna var negativa men att en önskan om att hjälpa ändå finns, och Vårdrelationens betydelse där det mest framträdande problemet är brist på kunskap och förståelse hos sjuksköterskor.   SLUTSATS: Det krävs att sjuksköterskan har kunskap både om sjukdomen och om hur det är att vårda personer med BPD

Introduktion: Symtomen som en person med demens kan få är kognitiv svikt som kan bli påtagligare. Omvårdnadspersonalen som vårdar personer med demenssjukdom kan ställas inför stora utmaningar. Beroende på personalens attityd till tvångsåtgärder kan omvårdnadsinterventionerna som förebygger tvången variera. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omvårdnadspersonals attityder till användandet av tvång och omvårdnadsinterventioner för att förebygga användandet av tvång hos personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturstudien är uppbyggd av Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökningar gjordes i CINAHL och PubMed med sökorden dementia och restraint. Sökningarna gav tio vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och resulterade i tre teman. Resultat: Teman som framkom i resultatet är: Omvårdnadspersonal använder tvång för att göra gott för personer med demenssjukdom men vill i grunden inte använda tvång, Omvårdnadspersonal använder tvång för att underlätta arbetet och Anpassa kommunikationssätt till personens behov. Slutsats: Litteraturstudien visade olika attityder och omvårdnadsinterventioner vid tvång. Centrala attityder var att sjuksköterskor och övrig personal inte vill använda tvång, det ska användas sparsamt och tvång kan användas trots begränsningar gentemot personer med demenssjukdom. Centrala omvårdandsinterventioner handlade om olika kommunikationssätt.

The aim of this study was to explore attitudes and conceptions concering sexual abuse among high school students. The collection of data was done trough a qualitative interview with a focus group consisting of seven high school students. The results of the study shows that the participants equals sexual abuse with rape which they furthermore define by a range of circumstances. The participants identified so called grey zonez consisting of incidents that they would not call sexual abuse nor "regular" or "good" sex. A repetitive theme trough out the study is that girls are belived to have a bigger responsability than boys regarding rape. The study also shows that the participants have divergent conceptions concerning perpetrators and divergent as well as opposing conceptions concering victims.

Bakgrund: I Afrika är HIV en utav de största sjukdomarna med flera miljoner drabbade människor. Det finns i dagsläget inget förekommande botemedel och det fortsätter att vara en hög spridning av sjukdomen. Det kan finnas bristande jämställdhet mellan män och kvinnor som kan skapa olika attityder, som antingen motverkar eller medverkar till smittspridning. För att studera hur dessa attityder kan leda till olika slags lidande har vi valt att  använda oss av Katie Erikssons lidandeteori.   Syfte: Att belysa afrikanska män och kvinnors attityder till smittspridning av HIV.   Metod: En systematisk litteraturstudie baserat på 12 vetenskapliga artiklar funna i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Alla artiklar har genomgått en kvalitetsgranskning och sedan analyserats genom en latent innehållsanalys.   Resultat: Resultatet har sammanställts i tre teman med sex underliggande subteman. De tre huvudtemana är attityder till jämställdhet, attityder till att söka vård samt attityder till smittskyddsåtgärder. Vårt resultat tyder på att kvinnor är mer utsatta än män vad gäller risken för att smittas av HIV.   Slutsats: Det framkom att könsroller var den betydande riskfaktorn för att smittas och dessa roller är formade efter samhällets synsätt. Vi kan därmed dra en slutsats om att det finns behov av kunskapsspridning i de utsatta områdena i Afrika för att förändra de skeva attityder som skapats utifrån samhället.

No description available.