<p>Dop, konfirmation och bröllop är några riter som kyrkan kan erbjuda och som har varierats genom årens lopp. Syftet med denna uppsats är att genom relevant litteratur beskriva dopets, konfirmationens samt bröllopets historia och seder och bruk, samt kartlägga vad invånarna i Kalix anser om <em>rite de passage. </em>Metoden utgick från ett kvantitativt synsätt och till grund för undersökningen låg enkätundersökningar bland Kalixborna och urvalet bestod av 100 respondenter med bred åldersvariation 15-75 år. Resultatet visar att de flesta av både männen och kvinnorna oavsett ålder eller yrke/sysselsättning, använder kyrkan i 1:a hand för att utföra olika riter, men därutöver minskar kontakten med kyrkan. Men det finns en viss skillnad mellan könen. Kvinnorna tillhör den kategori som till större andel är döpta och konfirmerade. De besöker kyrkan utöver riterna i högre utsträckning än männen. Studien påvisar att kyrkan fortfarande är en del i folkets liv, men de som tillhör den yngre åldersgruppen är mindre aktiva jämfört mot dem som tillhör den äldre åldersgruppen.</p><p>Det visade sig att Durkheims teori till viss del överensstämde med resultatet av undersökningen. Enligt Émile Durkheim markerar riterna viktiga skeden och övergångar i livet där bland annat födelse, övergången till att bli vuxen samt äktenskap räknas med. Vidare anser Durkheim att kollektiva ritualer och ceremonier som till exempel födelse och giftermål ger gruppen en stark solidaritet mellan medlemmarna i en grupp. Durkheim menar att religionen minskar i takt med samhällets moderna utveckling och med detta blir ritualer och ceremonier en mindre del av människans liv och det vetenskapliga tänkandet tar överhanden. Religionen kommer att fortleva trots detta eftersom moderna samhällen för sin sammanhållning är beroende av ritualer. De är en bekräftelse på det man tror. Men gamla ceremonier kommer att ersättas med nya när dessa ceremonier dör ut och Durkheim antyder att de nya ritualerna kommer att vara humanistiska och politiska och kännetecknas av frihet, jämlikhet och samarbete.</p><p>Även Thomas Luckmanns teori kom att överensstämma till viss del med resultatet av undersökningen, som t.ex. att religiositeten är vanligare bland kvinnor än män och det är större andel religiöst aktiva bland yngre och äldre än medelålders, samt att idag tillhör religionen individens privata tillvaro. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att idag utförs <em>rite de passage </em>till stor del i kyrkan liksom förr, men numera är syftet med riterna mer varierande.</p>

This investigation is a pilot survey whose main purpose is to investigate with work evaluation and attitude analysis whether the orthopedists and surgeons work can be equaled, why the wages differences exists between women and men, and also which preventive measures the organization can use to even out the wages differences between the genders. In relation with the investigation I have applied the reflexive way of thinking to establish which difficulties come up in the work of gender-equality. The result’s from work evaluation displays that the works are equivalent but the salaries are not, which can depend on value discrimination,gender discrimination and the organization theory. Wages differences between women and men depend on, according to the informers, partly by historical explanation and partly by the old directors who was allowed to retain regular salary when they post transformed. The common point of view is that men have a larger work experience and therefore a higher salary. The managements attitude towards gender-equality issues is of absolute importance in order to achieve and bring a change within the organization. The measure positive special treatment is proposed to be used as an improving method to achieve (gender)equality between the posts and to even out the wages difference between the sexes. To establish whether or not gender discrimination exist in the investigated organization there needs to be done a whole lot supplementary studies like a complete wage (salary) mapping which includes all supplements and more interviews among the organizations all occupation groups. / Utredningen är en pilotstudie vars huvudsyfte är att via arbetsvärderingsanalysen och attitydundersökningen undersöka om ortopeders och kirurgers arbete kan jämställas, varför löneskillnader mellan kvinnor och män finns, samt vilka åtgärder organisationen kan använda för att jämna ut lönerna mellan könen. I samband med undersökningen har jag också valt att tillämpa det reflexiva tankesättet för att undersöka vilka som svårigheter uppstår i samband med jämställdhetsarbetet. Resultatet från arbetsvärderingen visar att det handlar om likvärdiga arbeten men inte lika löner, vilket kan ha sin förklaring i värdediskriminerings-, genus- och organisationsteorin. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män beror, enligt informanterna, dels på historiska förklaringar och dels på de gamla cheferna som har fått behålla sin ordinarie lön i samband med omplacering. Den allmänna synen är att män har längre arbetslivserfarenhet och därför högre lön. Ledningens inställning till jämställdhetsfrågor har vidare vistas vara helt avgörande för att förändringsarbetet inom organisationen skall kunna genomföras. Åtgärden positiv särbehandling har föreslagits som en metod för att uppnå jämställdhet mellan befattningarna och för att jämna ut löneskillnaderna mellan könen. För att undersöka om könsdiskriminering föreligger inom den undersökta organisationen behövs en del kompletterande studier såsom en komplett lönekartläggning som inkluderar alla tillägg och fler intervjuer bland organisationens samtliga yrkesgrupper.

Dop, konfirmation och bröllop är några riter som kyrkan kan erbjuda och som har varierats genom årens lopp. Syftet med denna uppsats är att genom relevant litteratur beskriva dopets, konfirmationens samt bröllopets historia och seder och bruk, samt kartlägga vad invånarna i Kalix anser om rite de passage. Metoden utgick från ett kvantitativt synsätt och till grund för undersökningen låg enkätundersökningar bland Kalixborna och urvalet bestod av 100 respondenter med bred åldersvariation 15-75 år. Resultatet visar att de flesta av både männen och kvinnorna oavsett ålder eller yrke/sysselsättning, använder kyrkan i 1:a hand för att utföra olika riter, men därutöver minskar kontakten med kyrkan. Men det finns en viss skillnad mellan könen. Kvinnorna tillhör den kategori som till större andel är döpta och konfirmerade. De besöker kyrkan utöver riterna i högre utsträckning än männen. Studien påvisar att kyrkan fortfarande är en del i folkets liv, men de som tillhör den yngre åldersgruppen är mindre aktiva jämfört mot dem som tillhör den äldre åldersgruppen. Det visade sig att Durkheims teori till viss del överensstämde med resultatet av undersökningen. Enligt Émile Durkheim markerar riterna viktiga skeden och övergångar i livet där bland annat födelse, övergången till att bli vuxen samt äktenskap räknas med. Vidare anser Durkheim att kollektiva ritualer och ceremonier som till exempel födelse och giftermål ger gruppen en stark solidaritet mellan medlemmarna i en grupp. Durkheim menar att religionen minskar i takt med samhällets moderna utveckling och med detta blir ritualer och ceremonier en mindre del av människans liv och det vetenskapliga tänkandet tar överhanden. Religionen kommer att fortleva trots detta eftersom moderna samhällen för sin sammanhållning är beroende av ritualer. De är en bekräftelse på det man tror. Men gamla ceremonier kommer att ersättas med nya när dessa ceremonier dör ut och Durkheim antyder att de nya ritualerna kommer att vara humanistiska och politiska och kännetecknas av frihet, jämlikhet och samarbete. Även Thomas Luckmanns teori kom att överensstämma till viss del med resultatet av undersökningen, som t.ex. att religiositeten är vanligare bland kvinnor än män och det är större andel religiöst aktiva bland yngre och äldre än medelålders, samt att idag tillhör religionen individens privata tillvaro. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att idag utförs rite de passage till stor del i kyrkan liksom förr, men numera är syftet med riterna mer varierande.

Syftet med denna uppsats är att utreda hur gudstjänstdeltagare i Svenska kyrkan ser på språket i gudstjänsten och om det finns faktorer såsom ålder, kön, utbildningsnivå eller kyrkogångsfrekvens som påverkar deras attityder. Studien är utförd genom en enkätundersökning bland gudstjänst-deltagare på kyrkkaffet efter gudstjänsten i tre församlingar i tre olika städer i Sverige. Dessutom har de skrivna ordningarna till gudstjänsterna samlats in och undersökts stilistiskt, som ett språk-vetenskapligt referensmaterial att jämföra enkätundersökningens resultat med.  Gudstjänstdeltagarna har på enkäten fått sätta kryss på skalor mellan två olika stilistiska mot-poler för att beskriva hur de upplever språket i gudstjänsten. Polerna på enkäten var vagt–precist, vardagligt–högtidligt, känslofyllt–känslofattigt, ålderdomligt–modernt och originellt–vanligt. Infor-manterna har också fått kryssa i hur de tycker att gudstjänstspråket borde vara utefter de fem skalorna, om det borde vara mer åt någon pol eller om det är bra som det är. Den stilistiska undersökningen av gudstjänstordningarna är också genomförd utefter dessa adjektivpoler. Resultatet visar att gudstjänstdeltagarna upplever språket i gudstjänsten som snarare precist än vagt, snarare högtidligt än vardagligt, och ungefär mitt på de tre andra adjektivskalorna. Frågan om hur de skulle vilja att språket ska vara visar inget tydligt resultat på de flesta polerna, med undan-tag av polerna vagt–precist där de som vill ha en förändring vill ha ett mer precist språk. Svars-frekvensen för förändring på den frågan är dock låg, de flesta är nöjda med hur det är nu. Man kan se en skillnad i hur informanterna svarar vad gäller faktorerna ålder och kön, men inte vad gäller utbildningsnivå eller kyrkogångsfrekvens. Yngre och äldre upplever gudstjänstspråket olika och det skiljer sig även i hur de skulle vilja att språket ska vara. För män och kvinnor ligger skillnaden i enkätresultatet främst i hur de skulle vilja att språket ska vara.  Den stilistiska undersökningen av gudstjänstordningarna visar att språket stilistiskt är snarare högtidligt och ålderdomligt än vardagligt och modernt. Det är dock svårt att med denna begränsade undersökning säga något om de andra polerna; det går att finna belägg för såväl precist som vagt språk och för polerna känslofyllt–känslofattigt och originellt–vanligt saknas relevant jämförelse-material för att dra några slutsatser.

Kursutvärderingar kan ge svar på många frågor, och leda till ett väl motiverat förbättrings- och utvecklingsarbete. De kan även vara mycket svåra att genomföra. Forskning visar att utvärderingar ofta saknar tydliga mål, vilket leder till att resultaten blir svåra att använda. I detta examensarbete diskuteras kursutvärderingarna på företaget Kärnkraftsäkerhet och Utbildning. Målet är att arbetet ska leda till elevenkäter och undersökningsresultat som kan bidra till utvecklingen av kurserna vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning i Barsebäck. Arbetet med att skapa elevenkäterna beskrivs, och syftet bakom den nya utvärderingsmodell som enkäten är en del av undersöks.Genom intervjuer har information om avdelningens kurser, samt önskemål kring innehållet i enkäterna, samlats in. Informationen har sedan använts för att skapa relevanta enkätfrågor. Företagets utvärderingsansvariga har gett en inblick i bakgrunden till, och målen med utvärderingen. Arbetet resulterade i enkäter som ska användas för kvalitetsutveckling av kurserna vid Barsebäck. Slutsatser kunde även dras kring företagets syfte med den nya utvärderingen, samt hur synen på enkäten skiljer sig mellan de ansvariga på huvudkontoret och de kursansvariga i Barsebäck. / Course evaluations can provide answers to many different questions, and lead to informed decisions regarding the development and improvement of education. They can also be very difficult to perform. Research shows that evaluations often lack clear goals, and therefore lead to inapplicable results. In this thesis we discuss the course evaluations at Kärnkraftsäkerhet och Utbildning. We aim to produce questionnaires and findings that can be used to improve the courses at Kärnkraftsäkerhet och Utbildning in Barsebäck, Sweden. We describe the process of creating the questionnaires, and examine the purpose of the company’s new evaluation model, of which the questionnaires are an important part.Information about the courses at Barsebäck, and requests about the content of the questionnaires have been acquired through interviews. The information has been used to create relevant questions for the questionnaires. The people responsible for the evaluation have given us an understanding of its background and purpose. Questionnaires were created, that will be used to improve the quality of the courses at Barsebäck. Conclusions were made concerning the purpose of the new evaluation process, and how the view of the questionnaires differ between the people responsible and the course administrators at Barsebäck.Keywords: Course