Bakgrund: Den teknologiska utvecklingen går väldigt snabbt och framväxande teknologier utgör en stor påverkan på revisionsbranschen och revisorers arbete. Enklare arbetsuppgifter automatiseras och revisorns arbete innefattas allt mer av analyser och bedömning av revisionsbevis. Det kan innebära att revisorns involvering i revisionsprocessen minskar och att revisorsyrket riskerar att förändras i grunden eller till och med försvinna till följd av automatisering. Samtidigt medför teknologin att revisorn kan spendera mer tid på värdeskapande arbetsuppgifter som kan förbättra revisionskvaliteten och öka revisorns komfort. Förändringarna som teknologin medför ställer krav på att revisorn anpassar sitt arbete till att använda teknologi, samt ställer krav på revisionsbranschen, däribland standardsättare och revisionsbyråer, att anpassa standarder, regler och riktlinjer för att stödja revisorer i deras användning av teknologi.  Syfte: Syftet med studien är att kartlägga i vilken utsträckning framväxande teknologier används av revisorer och utforska hur revisorer upplever att revisionsprocessen och deras komfort påverkas av sådana teknologier. Metod: Studien är kvantitativ och har en deduktiv ansats med tvärsnittsdesign. Använd primärdata utgörs av enkätsvar från revisionsmedarbetare i Sverige.  Resultat: Resultatet indikerar att revisionsmedarbetare, vid användning av framväxande teknologier, upplever att revisionsprocessen förbättras och att deras komfort ökar. Därtill tyder resultatet på att revisionsmedarbetare upplever att det finns ytterligare faktorer som påverkar revisionsprocessen och komforten, såsom revisionsbyråns riktlinjer för användning av teknologi och revisionsmedarbetarens kunskaper inom teknologi. Resultatet indikerar även att revisionsmedarbetares användning av teknologi generellt är låg och någon skillnad mellan större och mindre revisionsbyråer har inte identifierats. Kunskapsbidrag: Studien bidrar till litteraturen genom att fokusera på revisorns perspektiv på framväxande teknologiers påverkan på revision. Kunskap om hur revisionsprocessen och revisorns komfort påverkas bidrar till att revisionsbranschen generellt och revisionsbyråer specifikt, kan hantera utmaningarna och tillvarata möjligheterna som framväxande teknologier medför, inte minst för att stödja och vägleda revisionsmedarbetare i dess användning av teknologin. / Background: The technological development is very rapid and emerging technologies have a major impact on the auditing industry and the auditor’s work. Simpler tasks are being automated and the auditor's work is increasingly consisting of analyzes and assessment of audit evidence. This may indicate that the auditor's involvement in the audit process decreases and that the audit profession risks being replaced as a result of automation. At the same time, the technology means that the auditor can spend more time on value-creating tasks that can improve the quality of the audit and increase the auditor's comfort. The changes that technology entails mean that the auditor needs to adapt his/her work to using technology, and require that the auditing industry, including standard setters and audit firms, adapts standards, rules and guidelines to support auditors in their use of technology. Purpose: The aim of the study is to map the extent to which emerging technologies are used by auditors and to explore how auditors perceive that the audit process and their comfort are affected by such technologies. Method: The study is quantitative and has a deductive approach with cross-sectional design. Primary data is based on survey responses collected from audit staff in Sweden.  Results: The results indicate that audit staff, when using emerging technologies, experience that the audit process is improved and that their comfort increases. In addition, the results indicate that audit staff perceive that there are additional factors that affect the audit process and their comfort; the audit firm’s guidelines for the use of technology and the audit staff’s knowledge of technology. The results also indicate that auditors’ use of technology is generally low and that it does not differ between larger and smaller auditing firms. Contribution: This study contributes to the literature by focusing on the auditor's perspective on the impact of emerging technologies on auditing. Knowledge of how the auditing process and the auditor's comfort are affected contributes to the auditing industry in general and auditing firms specifically being able to manage the challenges and take advantage of the opportunities that emerging technologies bring to the industry, auditing firms and auditors.

Diese Dissertation umfasst drei Studien über Finanzberichterstattung gemäß International Financial Reporting Standards (IFRS) und Wirtschaftsprüfung. Da die IFRS ein prinzipienbasiertes Standardsystem sind, haben Abschlussersteller beabsichtigte Ermessensspielräume bei der Erstellung ihrer Finanzberichte. Die ersten beiden Studien widmen sich den Fragen, wie genau Abschlussersteller entsprechende Ermessensspielräume ausüben und inwieweit dies von der Wahl des Abschlussprüfers abhängt. Die erste Studie untersucht die Anhangangaben zu Ermessensentscheidungen und Schätzunsicherheiten (gemäß IAS 1). Sie liefert deskriptive Belege für ein insgesamt zunehmendes Niveau der Offenlegung dieser Anhangangaben und dafür, dass das Offenlegungsniveau über verschiedene Abschlussprüfer hinweg variiert. Inspiriert durch die Ergebnisse der ersten Studie widmet sich die zweite Studie der Frage, welche Arten von Abschlussprüfern (d.h. dominierende im Vergleich zu nicht dominierenden Abschlussprüfern) Unternehmen dazu motivieren, (mehr) relevante Angaben zu den erwarteten Auswirkungen der erstmaligen Anwendung des neuen IFRS 16 „Leasingverhältnisse“ im Erstanwendungsjahr offenzulegen. Die Ergebnisse deuten darauf hin, dass Mandanten dominierender Abschlussprüfer weniger standardisierte Angaben („boilerplate disclosures“) machen und der Zusammenhang zwischen der Leasingintensität und dem Detaillierungsgrad der Angaben bei diesen Mandanten stärker ist. Die dritte Studie nimmt die Ergebnisse der ersten beiden Studien zum Anlass, die Struktur des Prüfungsmarktes zu untersuchen. Der Fokus liegt hierbei auf der Entwicklung der Konzentration des Abschlussprüfermarktes in Großbritannien und Deutschland rund um eine regulatorische Änderung auf EU-Ebene, die neue Prüfungsanforderungen mit sich bringt, einschließlich der obligatorischen regelmäßigen Rotation von Prüfungsgesellschaften. Während die Ergebnisse auf einen etwa gleichstarken Rückgang der Konzentration der Prüfungsmärkte in beiden Ländern hindeuten, zeigen weitere statistische Tests, dass dieser Rückgang auf nationale Besonderheiten zurückzuführen ist. / This dissertation comprises three papers on financial reporting and auditing. The first two papers examine whether the extent to which the principles-based character of International Financial Reporting Standards (IFRS) allows management to exercise judgement in the preparation of firms’ disclosures is contingent on auditor-type. The first paper explores judgment and estimation uncertainty disclosures (IAS 1) and provides descriptive evidence on an overall increasing trend of disclosure levels and that disclosure levels vary in the cross-section, among other things, by auditor. Inspired by that, the second paper goes a step further and emphasises on the question what type of auditors (i.e., dominant in comparison to non-dominant auditors) motivate firms to provide (more) relevant disclosures on how they expect IFRS 16 – a new standard on leasing – to affect their financial statements in the period of initial application. Results suggest that clients of dominant auditors use less boilerplate disclosures and that the association between leasing intensity and disclosure detail is stronger for those clients. Due to the results of both papers suggesting that the auditor choice matters when firms face judgement in the preparation of their disclosures, the (development of the) audit market structure underlying certain regulations becomes relevant. Thus, the third paper takes these findings of the first two papers as motivation to examine the audit market concentration in the UK and Germany around a regulatory change at the EU level that entails new audit requirements including mandatory audit firm rotation on a regular basis. While aggregate statistics suggest a decrease in market concentration of similar size in both countries, further tests reveal that these decreases are driven by national peculiarities.