Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om revisionsbyråns storlek, uppdragslängden hos klienten, klientens storlek och revisorns kön påverkar revisorns benägenhet att utfärda fortlevnadsvarningar och således har en påverkan på revisionskvaliteten. Metod: Studien utgår från en kvantitativ forskningsmetod där data samlats in genom innehållsanalys av sekundärdata i form av årsredovisningar och revisionsberättelser. Urvalet består av 301 onoterade aktiebolag som inlett konkurs under 2020 och 2021. Data har analyserats i statistikprogrammet SPSS genom en logistisk regression där sambandet mellan utfärdade fortlevnadsvarningar och utvalda faktorer studerats. Resultat och slutsats: Resultatet från den statistiska analysen visar att varken uppdragslängden hos klienten, klientens storlek eller revisorns kön har ett statistiskt signifikant samband med revisionskvalitet. Däremot uppvisas ett statistiskt signifikant samband mellan revisionskvalitet och mellanstora revisionsbyråer gentemot mindre revisionsbyråer. De mellanstora revisionsbyråerna uppvisade högre revisionskvalitet än de mindre revisionsbyråerna. Inget statistiskt signifikant samband uppmättes mellan revisionskvalitet och stora revisionsbyråer gentemot mindre revisionsbyråer. Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit till ytterligare forskning inom revisionskvalitet i onoterade bolag i Sverige och världen. Fortsatt bidrar studien till kunskap om vilka faktorer som har/inte har en påverkan på revisionskvaliteten. Studien visar bland annat på att kvinnor och män utför revision av samma kvalitet samt att stora och mindre revisionsbyråer utför revision av samma kvalitet. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att genomföra en jämförande studie där den levererade revisionskvaliteten innan respektive under och efter pandemin undersöks för att se om det skiljer sig åt mellan åren. Även att jämföra revisionskvaliteten mellan onoterade och noterade bolag är något som hade varit intressant. Vidare hade det till forskningen inom området varit givande om en studie genomförts som undersökte kvaliteten utifrån typ I-fel. / Aim: The purpose of this study is to examine whether audit firm size, audit tenure, client size and the audit gender affect the auditor’s ability to issue going concern warnings and through that has an impact on the audit quality. Method: The study was conducted with a quantitative research method where data has been collected through content analysis of secondary data from annual reports and audit reports. The sample consists of 301 unlisted companies that went bankrupt in 2020 and 2021. Data has been analysed in the statistical program SPSS through a logistic regression where the relationship between issued going concern warnings and selected factors has been studied. Results and conclusion: The result from the statistical analysis shows that neither the audit tenure, client company size or auditor gender have a statistically significant relationship with audit quality. In contrast, medium sized audit firms show a statistically significant relationship with audit quality in comparison with smaller audit firms where medium sized firms show higher audit quality than smaller audit firms. No statistically significant relationship was measured between audit quality and big sized audit firms in comparison with smaller audit firms. Contribution of the thesis: The study contributes to further research of audit quality in unlisted companies. The study also contributes to knowledge about which factors that have, or do not have an impact on audit quality. It shows that women and men perform audit of the same quality and that big and small audit firms perform audit of the same quality. Suggestion for future research: A proposal for further research is to implement a comparative study where the delivered audit quality before, during and after the pandemic is examined to see if it differs between the years. Comparing the audit quality between unlisted and listed companies is also something that would have been interesting. Furthermore, it would have been rewarding for the research in the field if a study had been carried out thar examined the quality based on type I errors.

Varannan revisorsassistent blir underkänd på auktorisationsprovet och det finns ett godkännandegap mellan stora och små revisionsbyråer. På grund av att varannan tentand blir underkänd på auktorisationsprovet syftar denna uppsats till att identifiera vilka förutsättningar som revisionsbyråer ger revisorsassistenter under utbildningsprocessen upp till auktorisationsprovet. Frågeställningen är huruvida dessa förutsättningar skiljer sig mellan stora och små revisionsbyråer, och i så fall hur. Studien har antagit ett abduktivt tillvägagångssätt med en kvalitativ metod och en positivistisk forskningsfilosofi. Resultatet har tagits fram genom en innehållsanalys av godkända utbildningsplaner och semi-strukturerade intervjuer av fyra stora respektive fyra små revisionsbyråer. Uppsatsen följer Revisorsinspektionens struktur vid bedömande av utbildningsplan, nämligen att använda områdena Kompetens, Individuell anpassning, Resurser samt Utbildningsmiljö. Genom analysen läggs även området Förberedelse inför prov till. Genom en tvåstegsanalys identifieras 24 förutsättningar. Skillnader i förutsättningar mellan stora och små revisionsbyråer är att större revisionsbyråer generellt har mer resurser och intern kompetens samt har en strukturerad och styrd utbildningsplan, medan mindre revisionsbyråer är mer flexibla och anpassar utbildningen mer efter individen. Slutsatsen i denna studie är således att förutsättningar i sig är inte det som bidrar till en bättre utbildning inför auktorisationsprovet, utan det är hur de implementeras. Begränsningar i studien är huruvida tre av fyra intervjuade kontor verkligen representerar en stor revisionsbyrå väl och att det finns risker att intervjua individer för ett byråperspektiv. Förslag för framtida forskning är att studera nyligen auktoriserade revisorer för att kontrollera att de upplever att förutsättningarna identifierade i denna studie har bidragit till deras kompetensutveckling. / Every other audit assistant fails the audit exam and there is a gap in the passing percentage between big and small firms. Because every other audit assistant fails the audit exam, this paper aims to identify which prerequisites an audit firm can present to their audit assistants up until the audit exam. This paper seeks to answer if these prerequisites differ between big and small audit firms and how. This study has adopted an abductive approach with a qualitative method and a positivistic philosophy. The results were produced by analyzing text documents of approved education plans and semi structured interviews with four big and four small audit firms. The paper follows the structure Revisorsinspektionen uses when approving education plans, that is by using the areas Competence, Individual adaptation, Resources and Educational environment. From the analysis another area is added, Preparation for the Exam. A two-step analysis was used to identify 24 prerequisites. The difference in prerequisites between big and small audit firms is that big audit firms generally have more resources, internal competence and implements a more structured and controlled education plan, while smaller audit firms are more flexible and adapt the education plan after the individual. The conclusion in this paper is that prerequisites alone are not what adds to a better education for the audit exam, but rather how they are implemented. Limitations in this study are about whether three out of four interviewed offices really represent a big audit firm well, and there are risks about interviewing individuals from an audit firm's perspective. Proposal for future research is to study newly certified auditors to control whether they experience that the prerequisites identified in this study have contributed to the development of their skills.

Inledning: Revisionsbranschen kan ses som en del av en profession med en tanke om att bidra till samhällsmässigt intresse genom att objektivt och oberoende förmedla ekonomisk information. En profession är beroende av kompetent och kvalificerad personal för att kunna upprätthålla god revisionskvalitet. För att utföra deras jobb ges stort utrymme för att själva bestämma över tillvägagångssättet för arbetet. Å andra sidan kan revisionsföretagens intressen ses som kommersiella med en tanke om att alla företag är vinstdrivna och styr för att uppnå affärsmässiga mål. Dessa två perspektiv kan ses som motstridiga och står i konflikt till varandra, men som båda måste tas hänsyn till och är viktiga för byråns överlevnad. Syfte: Syftet med studien är att få en förståelse för hur revisionsbyråer använder incitament för att hantera problematiken kring kommersialism och professionalism. Metod: En kvalitativ studie har genomförts på tre företag i revisionsbranschen. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studien visar att företagen fungerar som en hybrid och styr för både kommersialism och professionalism beroende på den givna situationen, genom både finansiella och icke-finansiella incitament. Vi kan även se att företagens starka socialiseringsprocess bidrar till ett community för att säkerställa att kommersialism och subjektiva intressen inte kan ta över. / Introduction: The auditing industry can be seen as part of a profession with the idea of contributing to societal interest by objectively and independently conveying financial information. A profession is dependent on competent and qualified employees in order to maintain good audit quality. In order to do their job, there is room for themselves to decide on the approach to the work. On the other hand, the interests of the audit firms can be seen as commercial, with the idea that all companies are profit-driven and govern to achieve business goals. These two perspectives can be seen as contrasts and in conflict with each other, but both must be taken into account and are important for the agency's survival. Purpose: The purpose of the study is to gain an understanding of how audit firms use incentives to handle the problems of commercialism and professionalism. Method: A qualitative study has been conducted on three companies in the auditing profession. The empirical data has been collected through semi structured interviews. Conclusions: The study shows that the companies work as a hybrid and control both commercialism and professionalism depending on the given situation, through both financial and non-financial incentives. We can also see that the companies' strong socialization process contributes to a society to ensure that commercialism and subjective interests cannot take over.

本研究之目的為透過中國大陸A股、B股公司財務報表之比較，探討相對於中國大陸會計準則（PRC GAAP），國際財務報導準則（IFRS）是否更具審慎性。研究方法採Khan and Watts在2009年發展之C_Score來衡量財務報表審慎性。研究期間為2001年初至2006年底，研究標的為在上海或深圳證券交易所同時掛牌上市A、B股之公司（意即同時按PRC GAAP及IFRS編製兩套財務報表之公司）。實證結果如下： 1.A股市場之C_Score小於B股市場之C_Score，顯示相對於依照PRC GAAP編製之財務報表，依照IFRS編製之財務報表其審慎性較高。 2.無論是針對個別產業進行A股、B股之比較，或是針對A股或B股市場進行跨產業比較，均證實產業因素會對財務報表之審慎性造成影響。 3.無論是針對A股或B股市場進行事務所規模之比較，均顯示在中國大陸，四大事務所查核之財務報表，其審慎性不但不如非四大事務所，而且在A股市場甚至不具審慎性。 / Using C_Score developed by Khan Watts(2009) to test the financial statements of Chinese companies which have both the A-Share and B-Share listed on the stock exchange marke of Shanghai and Shenzhen during 2001 to 2006, this study aims to examime whether International Financial Reporting Standards(IFRS) are more conservative than People’s Republic of China’s generally accepted accounting principles(PRC GAAP). The empirical results are as follows: 1.The average C_Score of A-Share companies is smaller than B-Share Companies, which means that, as compared to PRC GAAP-based financial statements, IFRS-based financial statements are more conservative. 2.Regardless of whether the comparison is between A-Share and B-Share companies in a specific industry, or between industries in a specific stock market, the results show some industry effect on the conservatism of financial statements. 3.Regardless of whether the stock is traded on the A-Share or B-Share market, the results show that in China, financial statements audited by Big 4 are not more conservative than non Big 4. In fact, for stocks traded on the A-Share stock market, financial statements audited by Big 4 are not conservative at all.

Submitted by Marcia Bacha (marcia.bacha@fgv.br) on 2013-10-09T18:12:28Z No. of bitstreams: 1 swaelen.pdf: 570327 bytes, checksum: cfd7441dce726c4b44c74dc6c12e1c99 (MD5) / Approved for entry into archive by Marcia Bacha (marcia.bacha@fgv.br) on 2013-10-09T18:13:19Z (GMT) No. of bitstreams: 1 swaelen.pdf: 570327 bytes, checksum: cfd7441dce726c4b44c74dc6c12e1c99 (MD5) / Approved for entry into archive by Marcia Bacha (marcia.bacha@fgv.br) on 2013-10-09T18:13:35Z (GMT) No. of bitstreams: 1 swaelen.pdf: 570327 bytes, checksum: cfd7441dce726c4b44c74dc6c12e1c99 (MD5) / Made available in DSpace on 2013-10-09T18:16:09Z (GMT). No. of bitstreams: 1 swaelen.pdf: 570327 bytes, checksum: cfd7441dce726c4b44c74dc6c12e1c99 (MD5) Previous issue date: 2008 / Este estudo examina a relação entre o porte da empresa de auditoria e a manipulação da informação contábil. Consistente com a literatura, o porte de auditoria tem sido utilizado como proxy de qualidade do serviço, e classificado como auditoria Big 6 e não-Big 6, sendo quanto maior o porte, maior a qualidade. A pesquisa abrangeu os estudos que utilizam acumulações discricionárias na estimação da manipulação da informação contábil. Por meio de uma revisão sistemática da literária, foram selecionadas 14 pesquisas empíricas, abrangendo Estados Unidos, Europa e Ásia. Com base na análise dos seus aspectos substantivos e metodológicos, a conclusão é que a magnitude da manipulação da informação contábil não é uniforme nos países estudados sugerindo que os ambientes cultural, institucional e legal podem influenciar a capacidade da auditoria em mitigar a ação discricionária dos gestores. / This study examines the relation between the audit firm size and the manipulation of accounting information. Consistent with the literature, firm size has been used as a proxy for quality of service, and classified as Big 6 and non-Big 6, and the larger the size, the better the quality. The survey covered the studies that use discretionary accruals in the estimation of earnings management Through a systematic review of literature, 14 empirical researches were selected, covering the United States, Europe and Asia. Based on the analysis of their substantive and methodological issues, the conclusion is that the magnitude of the accounting manipulation of information is not uniform in the countries surveyed suggesting that the cultural, institutional and legal environments may influence the ability of the audit to mitigate managers’ discretion.

Syftet med uppsatsen är att beskriva samt öka förståelsen för hur de tre delarna i Revisionspaketet; begränsade konsulttjänster, obligatorisk byrårotation och den nya revisionsberättelsen, kan påverka revisionskvaliteten i svensk kontext. För att uppnå vårt syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts, där intervjuer genomförts med en professor inom revision, sex auktoriserade revisorer och FAR:s generalsekreterare. Genom att analysera det empiriska underlaget med stöd från tidigare forskning har vi kommit fram till hur de tre delarna i Revisionspaketet kan påverka revisionskvaliteten i svensk kontext. Resultatet visade att införandet av begränsade konsulttjänster och en obligatorisk byrårotation har en positiv påverkan på det synliga oberoendet men en negativ påverkan på revisorns kompetens vilket innebär att den faktiska revisionskvaliteten påverkas negativt medan upplevelsen av revisionskvaliteten ökar. Detta visar på svårigheten att fastställa den exakta påverkan på revisionskvaliteten, då de två faktorerna som utgör revisionskvalitet påverkas olika. Den faktiska revisionskvaliteten anses dock öka ju längre mandattid revisorn har hos klienten, då revisorns kompetens ökar. Slutligen så anses den nya revisionsberättelsen ha en positiv påverkan på revisionskvaliteten då den är mer informativ och belyser företagets betydelsefulla riskområdena vilket ökar den upplevda revisionskvaliteten. För att fortsättningsvis öka revisionskvaliteten är det därmed av betydelse att förstå vilken effekt en striktare reglering har samt att revisorn i praktiken aldrig är helt oberoende. / The purpose of this study is to describe and increase the understanding of how the three parts from the audit package; restriction of non-audit services, mandatory audit firm rotation and the new audit report, might affect the the audit quality in the Swedish context. To achieve our purpose a qualitative approach has been used, based on interviews with a professor in auditing, six licensed auditors and the secretary-general of FAR. Through analysis of the empirical data with the support from previous research we have concluded how the three parts of the audit package have affected the audit quality in Swedish context. The results concluded that the introduction of restricted non-audit services and the mandatory audit firm rotation have a positive effect on the auditor’s visible independence but a negative impact on the auditor’s competence which means that the real audit quality is affected negatively, while the experience of the audit quality increases. This shows the difficulty to determine exactly how the audit quality is affected, because the two main factors that determines the audit quality is affected differently. The real audit quality is considered to increase with the increasing terms of office with the client, because of the auditor’s heightened competence that comes with the longer terms of office. Finally the new audit report is considered to have a positive impact on the audit quality since it’s more informative and highlights significant risk areas within the company which heightens the experience of the audit quality. To subsequently heighten the audit quality it is important to understand what effect increasing regulations have and understand that the auditor practically can’t be completely independent.

本研究的主要目的是在檢測財務主管相對於審計委員會的影響力，是否會影響到會計師的選擇。本研究以2007至2016間的中國上市公司為樣本，實證結果顯示:（1）財務主管相對於審計委員會的影響力愈大時，公司愈傾向於選擇非十大會計師事務所；（2）財務主管相對影響力於會計師選擇的影響，在國有企業是比較小的，而在私有企業是比較大的。 / The objective of this thesis is to examine whether the relative power of CFOs and audit committees has an effect on its firms’ choice of audit firms. Using a sample of Chinese listed firms during 2007~2016, I find that: (1) companies with more powerful CFOs are more likely to hire lower-quality auditors, as measured by non-top10 audit firm; (2) The effect of CFOs’ relative power on the choice of audit firms is weaker for state-owned enterprises than for private enterprises.

This master thesis deals with legal and ethical aspects of financial audit. The aim of this thesis is to assess whether the financial audit fulfils its main goal in these days. This aim should be reached by answering questions emerged from author's research connected with the thesis theme. Except for technical literature and rules relevant for audit profession, the significant sources of information are interviews with auditors, consultants and academics. Another important information source is author's personal experience with working for the large audit firm. Considering the growing economical globalization, the thesis deals with questions of audit in the Czech Republic as well as contemporary regulation development on the European Union level. Furthermore, there will be an analysis of the fall of the international audit firm Arthur Andersen and some linked accounting scandals, too.

Inledning: Revision har en viktig samhällsfunktion i och med sitt syfte att oberoende granska finansiell information. Det kan i mångt och mycket härledas till professionell logik, med en utgångspunkt i hög kvalitet och expertis i det utförda arbetet. Detta ställer krav på att revisorn ska få agera under självstyrning, eftersom det är den professionella som bäst vet hur arbetet ska utföras. Åt det andra hållet, är revisionsbyråer vinstdrivande företag. Detta kan härledas till den kommersiella logiken med en utgångspunkt i vinstintresse och att uppnå effektivitet i organisationen. Hur dessa logiker existerar i relation till varandra är till viss del motsägelsefullt. Vissa menar att det finns en grundläggande konflikt på en organisatorisknivå mellan dessa logiker, och att vinstintresset går ut över kvaliteten på revisionen. Andra studier påvisar ett samspel genom att revisorn utvecklar en hybrididentitet och kombinerar de olika logikerna vid olika tillfällen.  Syfte: Syftet med studien är att bidra till tidigare forskning med en fördjupad förståelse för hur kommersiell och professionell logik synliggörs på en organisatorisk nivå och på individnivå. Syftet är även att förklara vilken roll styrningen har i att förmedla professionalismen och revisionsbyråns ekonomiska intresse. Detta för att få helhetsbild av hur kommersiell och professionell logik förhåller sig till varandra. Metod: En kvalitativ studie har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sju yrkesverksamma revisorer. Empirin har även bestått av företagstexter i form av årsredovisningar, karriärsblogg och material publicerad på revisionsbyråers hemsidor.  Slutsats: Vi kan se att revisionsbyråerna och revisorerna både förmedlar en bild av sig som professionella men även kommersiella. Detta synliggörs även i hur revisorn pratar om sin roll och hur denne agerar. Utifrån detta bildas en hybridlogik där både affärsmässiga och professionella aspekter anses viktiga. Vi har även påvisat att professionell och kommersiell logik stärks och styrs mot genom både clan- och byråkratisk styrning. Revisorn går in i olika roller, med antingen den professionella eller kommersiella logiken i fokus, i olika situationer och sätter till viss del egna gränser utifrån detta. Det egna gränssättandet har i vissa situationer visat sig frångå den formella och byråkratiska styrningen. Genom insocialisering och en diskussionskultur bildas en norm om hur revisorn, i sin roll, ska agera i olika kontexter. / Introduction: Auditing has an important social function with the purpose of independently reviewing financial information. It can in many ways be derived from professional logic, based on high quality and expertise in the work performed. This requires that the auditor can act under self-control, since it is the professional who knows best how the work should be performed. On the other hand, auditing firms are profit-making companies. This can be derived from the commercial logic based on profit interest and achieving efficiency in the organization. How these logics exist in relation to each other is to some extent contradictory. Some argue that there is a fundamental conflict at an organizational level between these logics, and that the profit interest goes beyond the quality of the audit. Other studies show an interaction in that the auditor develops a hybrid identity and combines the different logics at different times. Purpose: The purpose of the study is to contribute to previous research with a deeper understanding of how commercial and professional logic is visible at an organizational level and at the individual level. The purpose is also to explain the role of the controlling and managing in maintaining professionalism and the financial interests of the auditing firm. Through this a complete picture is given of how commercial and professional logic relates to each other. Method: A qualitative study has been conducted through semi-structured interviews with seven professional auditors. The empirical data also consists of company texts in the form of annual reports, career blogs and materials published on the auditing agencies' websites.  Conclusions: We can see that the audit firms and the auditors both convey a picture of themselves as professional but also commercial, this also make visible in how the auditor talks about his role and how he acts. Based on this, a hybrid logic is formed in which both business and professional aspects are considered important. We have also shown that professional and commercial logic is strengthened and guided by both clan- and bureaucratic control. The auditor takes on different roles, with either the professional or commercial logic in focus, in different situations and to some extent set their own boundaries based on this. These own boundaries have in certain situations been shown to deviate from formal and bureaucratic governance. Through socialization and a discussion culture, a norm seems to be formed of how the auditor, in his role, should act in different contexts.

Bakgrund: Utvecklingen av revisorsprofessionen kan härledas ända till 1895. En utveckling som grundas i professionalitet men som på senare år blivit allt mer kommersialiserad. Revisionsbyråernas ägare benämns som partners och likt andra organisationstyper har ägarna en stor påverkan på organisationen. Partners skiljer sig dock från många andra ägare i stora företag med sin aktiva närvaro i det dagliga arbetet. Positionen som partner innebär bl.a. makt, status och finansiella fördelar. Incitamenten med partnerskapet bör variera beroende på partnerandel, vilket kan tänkas leda till en dominans av antingen professionell eller kommersiell logik. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om partnerandelen påverkar revisionskvalitén inom de fyra största revisionsbyråerna i Sverige. Metod: För att undersöka studiens syfte har en hypotes skapats utifrån agentteorin samt kommersiell och professionell logik. Studien utförs med hjälp av en tvärsnittsdesign och en deduktiv ansats. Studien har utförts på ett urval som består av de fyra största revisionsbyråerna i Sverige och deras klienter på Stockholmsbörsens tre största listor för år 2012 och 2018. Slutsatser: Studien kan från analys och diskussion komma till en slutsats att partnerandelen har en påverkan på revisionskvalitén. Med studien kan det utläsas att auktoriserade revisorer per partner har en positiv relation till revisionskvalitén / Background: The development of the auditor profession originates from 1895. However, the development that is based on professionalism has in recent years become increasingly commercialized. The audit firm’s owners are called partners and like other types of organizations, the owners have a big impact on the organization. However, partners differ from other owners with their presence in the daily business. The position as a partner comes with power, status and financial advantages, which may lead to a dominance of either professional or commercial logic. Purpose: The purpose of the study is to explore whether the partner share affects the quality of auditing within the four biggest audit firms in Sweden. Method: To fulfill the purpose of the study, a hypothesis has been formulated with agency theory and commercial and professional logics. This study uses a crosssectional design with a deductive approach. The selection of data includes the four biggest audit firms in Sweden and their clients on the three biggest lists in the Swedish stock market during 2012 and 2018. Conclusions: The study can conclude from analysis and discussion that the partner share has an impact on audit quality. The study shows that authorized auditors per partner have a positive relationship to audit quality