Syftet med vår uppsats är att undersöka hur förskollärare resonerar om utomhuspedagogiken som ett arbetssätt. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats och intervjuat förskollärare för att söka svar på våra forskningsfrågor. Det som framkom av studien var att alla förskollärare utom en som vi intervjuat arbetar med utomhuspedagogik i förskolan. De fördelar och möjligheter de ser med utomhuspedagogiken som arbetssätt är att barnen får röra på sig och att motoriken främjas, barnen håller sig friskare, och att det är positivt för kommunikationen och relationen barnen och förskollärare emellan och barnens nyfikenhet och kreativitet stimuleras bl.a. De nackdelar och hinder förskollärare ser är först och främst vädret när det t.ex. är kallt ute. Hindren kan vara när förskolepersonal är sjuka och frånvarande, av vad som även framkom under intervjuerna var att det till stor del handlar om förskolepersonalens egen inställning till utomhuspedagogik.

I denna studie undersöks ungdomar i gymnasieålders användning – och upplevelse – av sina egna samt våra gemensamma platser. Detta ska i förlängningen undersöka huruvida man med bilddidaktiska metoder och verktyg kan medvetandegöra ungas rätt till insyn och påverkan i demokratiska processer som har inflytande på förändringar av våra gemensamma platser.Undersökningen har gett två ungdomar möjligheten att med engångskamera fotografera de platser som de själva ansett vara av värde, eller extra mycket använda under det senaste året.

Studien syftar till att undersöka hur medarbetare på ett IT-företag uppfattar sitt eget lärande vidanvändning av lärverktyget LinkedIn Learning. Syftet besvaras med hjälp av fyra frågeställningar somberör individernas inre processer i samband med lärande. En enkätstudie genomfördes för att inkluderastora delar av populationen samt för att få en bred bild av medarbetarnas uppfattning av sitt egetlärande inom organisationen. Tolkning av datan genomfördes med utgångspunkt i kognitivism ochandragogik. Resultatet visade att medarbetarna uppfattar sitt eget lärande på olika sätt samt att lärandeär individuellt. 70% av deltagarna i studien som har använt LinkedIn Learning, har använt lärverktygetvid 1–5 tillfällen under de senaste 12 månaderna, deras uppfattning kring sitt eget lärande skiljer sigmycket åt. 30% av deltagarna har använt lärverkyget vid sex tillfällen eller fler, de senaste 12månaderna, denna grupp är mer homogen inom området för meningsskapande samt inlärningsstilar.Av resultatet framgick det även att majoriteten av deltagarna drivs av yttre motivatorer när de skapåbörja en ny kurs samt att majoriteten föredrar att lära sig individuellt, istället för tillsammans medandra. Utifrån genomförd studie har två antaganden formulerats som generella slutsatser. Deltagaresuppfattning av sitt eget lärande på digitala lärplattformar skiljer sig från varandra med avseende påmeningsskapande, autentiskt lärande och kunskapsinhämtning. Vidare är uppfattningen om dendigitala lärplattformens användbarhet oberoende deltagarens inlärningsstil. / <p>Betygsdatum 2021-06-07</p>

Mot bakgrunden att matematikresultaten sjunker i svensk skola är det viktigt att lärare använder metoder som bygger på evidensbaserad forskning. Denna systematiska litteraturstudie syftar till att bilda en djupare förståelse för utomhusmatematik genom att undersöka lärares och elevers attityder till metoden, samt om utomhusmatematik finner vetenskapligt stöd och kan rekommenderas som undervisningsmetod. Studiens resultat visar att både elever och lärare överlag ser positivt på utomhusmatematik då metoden bidrar till ett autentiskt lärande. Många lärares uppfattningar är att utomhusmatematik gynnar de yngre eleverna och att geometri och statistik är de delar av matematiken som är lämpligast att ta med utomhus. Utomhusmatematik motsäger kursmålen i alla länder där forskning på temat genomförts och metoden har svagt vetenskapligt stöd, då för få evidensbaserade studier på området utförts. / Against the background in which mathematics performances in Swedish schools is dropping, it is important that teachers use methods based on evidence-based research. This systematic literature review aims to provide a deeper understanding on outdoor mathematics by examining teachers' and students' attitudes towards this method, as well as on how outdoor mathematics has scientific support and is recommended as a teaching method. The results of this study demonstrate that both students and teachers generally welcome outdoor mathematics as a method that contributes to authentic learning. Many teachers' view was that outdoor mathematics favours the younger students and that geometry and statistics were the parts of mathematics that suited best to bring outside. Outdoor mathematics contradicts course objectives in all countries where research on the topic is conducted and the method has limited scientific support.

Denna studie undersöker elevers perspektiv på undervisningen inom de naturorienterande ämnena med elever i årskurs 6. Undersökningen genomförs med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Syftet med studien är att undersöka vad i undervisningen som är motiverande för elever och vad som kan upplevas som negativt utifrån deras perspektiv. Det teoretiska ramverk som används i tolkningen av informanternas utsagor är autentiskt lärande. Analysen utgår från det autentiska lärandets karaktäristiska vinklar: undervisning med genuina miljöer, aktiviteter och utövare samt autentiska komponenter (autentiska uppgifter, expertmodeller, flertalet roller och perspektiv, samarbete, reflektion, tydliga uttryck, lärare- elev (en till en) och autentisk utvärdering). Resultatet visar att den traditionella undervisningen i klassrumssammanhang är till viss del icke motiverande, medans undervisning i naturliga och betydelsefulla sammanhang blir en drivkraft för elever. Resultatet visar även att hur ämnet prioriteras av skolan påverkar elevens upplevelse av den.

Idag finns det omkring 5 000 operativa satelliter i omloppsbana runt jorden. Bland dessa finns MATS, DMSP-17/18 och Swarm-A/B/C. De tre satellitprogrammen ger olika data från jordens övre atmosfär där MATS bland annat observerar infraröd emission, DMSP mäter elektron- och jonnedfall från rymden och Swarm bland annat mäter variationer i jordens geomagnetiska fält. Dessa data ger möjlighet att analysera aurora. Aurora, även känt som polarsken, är ett fantastiskt ljusfenomen som kan urskiljas i olika färger och som har forskats på under flera decennier. Till följd av detta finns även möjligheten att göra gymnasieelever mer intresserade av rymden. När elever deltar i autentiskt lärande kan det bidra till ökat intresse inom naturvetenskap. Studien syftar till att undersöka auroraregionerna och jämföra data mellan MATS, DMSP och Swarm för att skapa en helhetsbild av fenomenet. Dessutom utvecklas ett lektionsmaterial som syftar till att öka intresset för rymden och fysik i allmänhet bland gymnasieelever. Metoden för den tekniska delen innefattade att finna konjunktioner mellan MATS och en annan satellit eftersom satelliterna ska ge data för samma fenomen. Under en konjunktion behövde banorna stämma överens samtidigt som satelliterna skulle ha tillgänglig data vid tidpunkten. För den pedagogiska delen har en enkätstudie använts för att samla in lärares åsikter om utveckling och utvärdering av lektionsmaterialet. Fem konjunktioner undersöktes och resultaten visade på en ökning av elektron och jonenergi samt flöde i auroraregioner. Ett fall visade en svag uppåtriktad ström som en potentiell förklaring till den ökade energin, vilket möjligtvis tillåter elektronerna att accelerera mot jorden och därav ökar flödet. Enkätstudien visade att det fanns ett intresse för ett lektionsmaterial. Fokus skulle ligga på att skapa ett autentiskt material där eleverna fick en genomgång om hur polarsken uppstår och därefter diskutera frågor kopplade till materialet. Utvärderingen visade att syftet och lärandemålen för lektionen hade uppfyllts. Eleverna deltog aktivt i diskussioner, ställde följdfrågor och ansågs vara intresserade av materialet. / Today there are around 5 000 operative satellites currently in orbit. MATS,DMSP-17/18 and Swarm-A/B/C are just a few among them. These three satellite programs produce different data from Earth’s upper atmosphere. MATS observe infrared emission, DMSP measure electron- and ion precipitation and Swarm measure variations in Earth’s geomagnetic field. This data provides the opportunity to analyze aurora. Aurora, also known as polar lights, is a fantasticlight phenomenon that can be observed in different colors and has been researched for decades. As a result, there is also a possibility to increase the interest among high school students to learn about space. A contribution to their interest can be seen when the students are allowed to participate in authentic learning.The study aimed to investigate aurora regions and compare data between MATS, DMSP and Swarm in order to create a comprehensive picture of the phenomenon. Additionally, an educational material was developed with the aim of increasing interest in space and physics in general among high school students. The methodology for the technical part consisted of finding conjunctions between MATS and one other satellite. This was because of the fact that the satellites were required to give data from the same phenomenon. During a conjunction the orbits of the satellites had to correspond and the satellites also needed to have available data from the time period. A survey study was conducted for the pedagogical part in order to collect opinions from teachers about the development and evaluation of the educational material. Five conjunctions were examined, and the results indicated an increase in electron and ion energy as well as flux in auroral regions. One case showed a weak upward current as a potential explanation for the increase in energy, possibly allowing electrons to accelerate towards the Earth and thus increasing the flux. The survey study showed that there was an interest in the educational material. The focus would be to create an authentic material where students were given an overview of how aurora occur followed by questions to discuss related to the material. The evaluation showed that the purpose and learning objectives of the lesson had been fulfilled. Students actively participated in discussions, asked follow-up questions and were considered to be interested in the material.