Kommunal avloppsvattenrening är en energikrävande verksamhet. Det beror till stor del på att avloppsvattnet behöver transporteras med hjälp av pumpar och att den biologiska reningen kräver syretillförsel. Reningen ger även upphov till ett slam och behandlingen av detta kräver ytterligare energi. Samtidigt kan det energirika slammet utnyttjas för att alstra energi. Att minska energiförbrukningen är till nytta både för samhället och för miljön. Syftet med detta examensarbete var att utveckla ett enkelt verktyg som stöd till personer som arbetar med avloppsvattenrening. De ska få en helhetsbild över verkets energiförbrukning. Därför har ett konfigurerbart visualiseringsverktyg över mass- och energiflöden för ett avloppsreningsverk tagits fram i Excel. Även om insamlad data kommer från befintliga reningsverk och litteraturstudier, kan användaren själv justera flera parametrar för anpassning till egna erfarenheter. Arbetet är utfört på initiativ av och i nära samarbete med IVL – Svenska Miljöinstitutet. Det är delvis baserat på ett tidigare examensarbete, som samlat in och kartlagt energiflöden utifrån ett antal svenska och utländska studier. Verktyget visar mass- och energiflöden genom biologisk rening och slambehandling i form av rötning och avvattning. Även utökad slambehandling i form av torkning, förbränning och förgasning undersöks ur ett energiperspektiv. Dessutom studeras hur teknik för bättre energiutnyttjande – värmeväxlare, värmepumpar och kraftvärmeverk – kan användas för att tillvarata energi i vatten, slam och producerad bio- och syntesgas. Resultatet visar att värmepumpar för utgående renat vatten är en energieffektiv metod, som fler verk kan använda sig av. Med tekniken täcks det interna värmebehovet och överskottet kan säljas till fjärrvärme. Att använda producerad gas i kraftvärmeverk för intern el- och värmeproduktion är också ett alternativ. Det får dock vägas mot möjligheten att uppgradera gasen till fordonsgaskvalitet. Både förbränning och förgasning är intressanta alternativ för vidare slambehandling, även om förgasning fortfarande är på utvecklingsstadiet. / Municipal wastewater treatment is an energy intensive activity. It depends largely on the need for pumps for transporting the sewage water and the aeration of the biological treatment. The process produces sludge, and treating it demands even more energy. But the energy-rich sludge may also be utilized for energy production. A lower energy-cost is of value for society and the environment. The purpose of this thesis was to develop a simple tool as support for employees at wastewater treatment plants (WWTP). They shall get a holistic view of their power consumption. A configurable visualization tool showing mass- and energy flows has therefore been constructed in Excel. The tool is based on collected data from actual WWTPs and literature studies, but the user can adjust several parameters for adaptation to personal experiences. The thesis is carried out at the initiative of and in close collaboration with IVL – Swedish Environmental Research Institute. It is a continuation of an earlier master thesis, which gathered data and mapped energy flows based on a number of Swedish and foreign studies. The tool shows mass and energy flows through biological treatment and sludge treatment with anaerobic digestion and dewatering. Enhanced sludge treatment by drying, incineration and gasification is also investigated from an energy perspective. Technology for energy efficiency – heat exchangers, heat pumps and combined heat and power plants – are studied for their ability of collecting energy from water, sludge and bio- or syngas. Result shows that using heat pumps for clean water leaving the treatment plant are an energy effective solution, which may be further implemented. The solution covers internal heat demand and surplus heat may be sold as district heating. Another alternative is to send produced gas to a combined heat and power plant for electricity and heat production, although it may be more favorable to upgrade the gas to vehicle gas quality. Both incineration and gasification are interesting alternatives for further sludge treatment, although gasification is an “unproven” technology.

The aim of my thesis is to obtain knowledge of textile wastewater and textile sludge from an environmental perspective, which can be used as a basis for the  ”Sweden Textile Water Initiative” guidelines for a sustainable sludge management. In my study I have mainly focused on textile dyes, salts and metals and their routes during wastewater treatment.This paper is partly a literature review, which I began by identifying the pollutants discharged from each textile process. Then I studied wastewater and sludge quality, environmental aspects, possible treatment and recycling methods. I have also tried to find existing type of guidelines in order to make comparisons. My thesis has a broad perspective and includes in addition to "end-of-pipe" solutions also alternative methods such as treatment of partial flow or substitution of harmful chemicals. Another important part of this study is a qualitative survey of more than 20 textile mills. The results show the extent of awareness and control on effluent and sludge issues. The survey has revealed that major improvements are needed in sludge management. Finally, I have proposed sludge guidelines at three levels, which will hopefully be helpful for STWI in evaluating their suppliers and showing a way towards a more sustainable sludge management.

ABSTRACT Modeling of bark-, sand- and activated carbon filters for treatment of greywater Susanna Ciuk Karlsson   The part of the waste water produced in a household, originating from showers, dish - and wash water, is called greywater. It is possible to treat the greywater separately from the black water (toilet water) as it is less polluted and then use it for purposes such as garden irrigation. There are various methods for purifying greywater. Here, the possibility to purify greywater using three column filters with different materials (activated carbon, pine bark and sand) was examined through modeling in the computer program HYDRUS. A set-up with physical filters was available, where flow measurements were performed. These measurements were used to validate the model that was developed in HYDRUS. When a flow model had been produced that could replicate the measured flow, a module of HYDRUS was used to also model the reactive transport of nutrients and organic matter in the filters. The complete model was used for evaluation of the treatment performance of the filters during a default scenario where they were loaded with 1 liter of water per day containing pollutant concentration corresponding to typical greywater. / REFERAT Modellering av bark-, sand- och kolfilter för rening av BDT-vatten Susanna Ciuk Karlsson I ett hushåll används vatten som då blir till avloppsvatten. Detta avloppsvatten består till stor del av bad, disk och tvättvatten (BDT-vatten). Det är möjligt att behandla BDT-vattnet separat från klosettvattnet då det är mindre förorenat, låta det genomgå rening och sedan använda det för till exempel bevattning av trädgårdar. Det finns olika metoder för att rena BDT-vatten. Här studerades möjligheterna att rena BDT-vatten med hjälp av tre filter av olika material; aktivt kol, tallbark och sand, genom modellering i datorprogrammet HYDRUS. En praktisk experimentuppsättning med filterkolonner fanns att tillgå, där ett experiment med flödesmätningar genomfördes. Mätningarna användes för att validera modellen som utvecklades i HYDRUS. Efter att en flödesmodell som stämde överrens med uppmätta värden utvecklats, modellerades reaktiv transport av näringsämnen och organiskt material i filtren med en modul tillhörandes HYDRUS. Med hjälp av modelleringen kunde filtertypernas reningsförmåga utvärderas för ett iscensatt standardscenario där filtrena belastades med 1 l vatten/dag innehållandes föroreningar motsvarandes ett typiskt gråvatten.

Med rådande klimatsituation är ett kontinuerligt arbete med hur man använder energi och hur denproduceras viktigt. Berendsen Textil Service AB (BTS) är ett företag som kontinuerligt arbetar medförbättring för att uppnå sina satta verksamhets- och miljömål. Som ett led i detta förbättringsarbetegenomfördes arbetet som ligger till grund för denna rapport.BTS Umeå var i startgroparna på ett projekt för installation av reningsverk och ville passa på attgenomföra ytterligare förbättringsarbete. De önskade hjälp med att fastställa möjligheten tillenergiåtervinning ur deras processvatten.Arbetet har genomförts genom analys av BTS Umeås förbrukningsdata som används för internrapportering och statistik. Temperaturer hos processvattnet vid olika punkter i flödet har uppmätts vidliknande anläggningar som redan använder sig av det tilltänkta reningsverket. Med hjälp av beräkningarbaserat på dessa värden har energiåtervinningspotentialen fastställts. Dessa beräkningar visar att 860kWh per dag finns att tillgå en energiåtervinningsåtgärd. Tre alternativa lösningar har analyserats -återvinning av processvatten efter rening, energiåtervinning av värme från processvatten innan reningmed värmeväxlare, samt en kombination av dessa två.Resultatet av dessa analyser visar att en energibesparing upp mot 21 % av den i anläggningenkonsumerade eldningsoljan är möjlig med alternativ som finns beskrivet i denna rapport vilketmotsvarar ca. 61 l eldningsolja E10 per dag. Denna besparing fås genom återvinning av renat varmtprocessvatten bland annat med hjälp av rörvärmeväxlare. Rörvärmeväxlaren valdes på grund av att denhar tillräcklig god effektivitet samtidigt som underhållet av värmeväxlaren skulle vara enkelt och billigt

Polyhydroxyalkanoater (PHA) är en grupp av polymerer som är biobaserade, biologiskt nedbrytbara och som kan uppvisa varierande fysiokemiska egenskaper. Således har PHA potential att ersätta konventionell och fossilbaserad plast så som polypropylen (PP) och polyetentereftalat (PET).  PHA framställas genom mikrobiologisk fermentering av organiskt material och innesluter sig i bakteriernas celler som sfäriska lagringsdepåer när bakterier matas med en kolkälla. PHAt kan sedan extraheras ut från bakterierna med hjälp av lösningsmedel, en metod som ger höga utvinningsnivåer men som kräver stora mängder lösningsmedel. Ska metoden vara hållbar och ha industriell relevans är det nödvändigt att lösningsmedelsåtervinning tillämpas.   Industriell framställning av PHA sker idag med rena bakteriekulturer som matas med odlade sockerrika grödor. Detta leder till att konkurrens om markanvändning samt vatten- och energiresurser för främst livsmedelsproduktion uppstår. Samtidigt skapas restströmmar från industri och samhälle innehållande organiskt material och blandade bakteriekulturer vilka kan utnyttjas för att producera PHA.   I detta arbete har PHA-processen modellerats i processimuleringsprogrammet CHEMCAD där data på restströmmar från skogsindustrin utnyttjas för PHA-produktion. I modellen har uppströmsprocesserna fermentering, anrikning, PHA-ackumulering och avvattning samt nedströmsprocesserna lösningsmedelsextraktion och separation inkluderats. Nedströmsprocesserna har modellerats för två fall. Ett fall där extraktion gjorts med 100 % torr biomassa (extraktionssystem 1) samt ett fall där extraktion gjorts med våt biomassa (extraktionssystem 2). Därtill implementerades intern värmeväxling vilket optimerades genom införandet av pinchanalys.   Målet med projektet var att upprätta en energianalys av PHA processen, identifiera energibehovet för de enskilda PHA-processerna, analysera om lösningsmedelsextraktion görs mest energieffektivt med våt eller torr biomassa samt att utvärdera hur intern värmeväxling kan bidra till att energieffektivisera PHA-processen.  Resultaten som erhölls visade att behovet av extern värme kunde minska från 49 till 13 MJ/ kg PHA och kylbehovet från 43 till 11 MJ/ kg PHA efter införandet av intern värmeväxling för extraktionssystem 1. När extraktion utfördes enligt extraktionssystem 2 minskade det externa kylbehovet från 98 till 48 MJ/kg PHA och det externa värmebehovet från 60,9 till 8,1 MJ/ kg PHA. I jämförelse med det totala specifika värme- och kylbehovet var det totala specifika elbehovet för PHA-processen lågt vilket kan ses som positivt då el är högvärdig och dyr energi. När extraktion utfördes enligt extraktionssystem 1 var det totala specifika elbehovet 3,55 MJ/ kg PHA och för extraktionssystem 2 var motsvarande siffra 4,1 MJ/ kg PHA. Störst elbehov uppstod i processen för luftning av PHA-ackumuleringstanken vilket krävde 2,8 MJ/kg PHA. / Polyhydroxyalkanoates (PHAs) is a group of biobased and biodegradable polymers which can exhibit flexible physicochemical properties. Thus, PHA has the potential to replace conventional and fossil-based plastic such as polypropylene (PP) and polyethylene terephthalate (PET).  PHA is produced through microbiological fermentation by organic matter and is stored in the cells of bacteria as spherical storage depots when the bacteria are feed by a carbon source. The PHA can then be extracted from the bacteria using solvent, a method resulting in high yields of PHA but on the other hand large quantities of solvent is required and if the method will be sustainable and have industrial relevance it is necessary to apply solvent recycling in the system.  Today industrial production of PHA takes place using pure bacterial cultures and cultivated sugar-rich crops. This contributes to a competition of land use and water and energy resources, mainly for food production. At the same time, waste streams are generated from industry and society containing organic material and mixed bacterial cultures which can be used to produced PHA.  In this work the process for PHA production has been modelled in the process simulation program CHEMCAD using data from waste streams produced from forest industry. In the model the following upstream processes has been included; acidogenic fermentation, enrichment, PHA-accumulation, dewatering and the downstream processes solvent extraction and separation. Moreover, the downstream processes have been modelled for two cases; one case where extraction takes place using 100 % dry biomass (extraction system 1) and one case where extraction takes place using wet biomass (extraction system 2). In addition, internal heat exchanging was implemented which was optimized through the introduction of pinch analysis.   The aim of the project was to establish an energy analysis of the PHA process, identify the energy needs of the individual PHA processes, analyse whether solvent extraction is made most energy efficient using wet or dry biomass and to evaluate how internal heat exchanging can contribute to make to the PHA process more energy efficient.   The results obtained showed that the need for external heating and cooling could decrease from 49 to 13 MJ/ kg PHA and 43 till 11 MJ/ kg PHA after the implementation of internal heat exchanging for extraction system 1. When extraction was performed according to extraction system 2 the external cooling demand was reduced from 98 to 48 MJ/kg PHA and the externa heating demand was reduced from 60,9 to 8,1 MJ/ kg PHA. In comparison with the total specific heating and cooling demand, the total specific electricity demand for the PHA process was low, which can be seen as positive as electricity is high-value and expensive energy. When extraction was performed according to extraction system 1, the total specific electricity requirement was 3,55 MJ/ kg PHA and for extraction system 2 the corresponding value was 4,1 MJ/ kg PHA. The greatest electricity demand arose in the process of aerating the PHA accumulation reactor with 2,8 MJ/kg PHA.

I framtiden kommer avfall att behöva hanteras cirkulärt och resurser tas om hand för att möta hårdare framtida miljökrav. Ett miljöproblem som lyfts de senaste åren är nedskräpning där plast ofta nämns som ett exempel. Plast är ett viktigt material och används i stora delar av samhället. Det är hållbart och har ett högt nedbrytningsmotstånd vilket har bidragit till materialets popularitet. Dock leder dess egenskaper till problem om materialet hamnar i naturen eller havet. Ett alternativ till konventionellt tillverkad plast som senare år har fått uppmärksamhet är bioplast. Ett sätt att tillverka bioplast är från polymerer som kallas polyhydroxyalkanoater (PHA). PHA är biologiskt lättnedbrytbara, biobaserade och förnyelsebara polymerer och benämns som framtidens polymerer av forskare. Polymererna kan tillverkas från mixade bakteriekulturer som bland annat hittas i skogsindustriella avloppsvatten. Fördelar med att använda en mixad istället för en monobakteriekultur är reducerade kostnader i produktionen. De höga kostnaderna för produktionen är en nackdel och lyfts fram som ett hinder för att en storskalig industriell produktion kan ske lönsamt enligt tidigare studier. Kostnaderna för extraktionen av polymererna utgör ungefär 70 % av de totala produktionskostnaderna. I det här arbetet har sex olika teoretiskt uppbyggda system som producerar färdiga PHA polymerer från skogsindustriellt avloppsvatten undersökts med Gruvöns bruks biologiska reningsanläggning, Multibio, som utgångspunkt. Systemen som undersöktes var kombinationer av olika sätt att fermentera avloppsvattnet och därefter extrahera polymererna. Målet var finna det system som var mest ekonomiskt försvarbart med ett syfte att analysera olika system som kan bidra till en ekonomisk hållbar tillväxt. För att beräkna flöden av massa och energi upprättades en beräkningsmodell i Matlab Simulink, där dagsdata från 2019 matades in. Resultaten från mass- och energianalysen importerades därefter till Microsoft Excel och en kalkyl byggdes. Resultaten visade att systemet med fermentering vid inloppstemperaturen på flödet och en kombination av högtryckshomogenisering och enzymextraktion producerade upp till 650 ton PHA per år och även generade en vinst på cirka 20 miljoner kronor om året. Med hjälp av nuvärdesmetoden itererades en högsta tillåten grundinvestering fram för att systemet ska vara avbetalat efter 15 år som slutade på cirka 150 miljoner kronor. I studien förekommer osäkerheter som efter analyser och diskussion är rekommenderade att utredas vidare som bland annat efterhanteringen av de nya kemikalier som uppstår med det nya systemet och indata på priser till kalkylen. Av studiens resultat dras slutsatsen att potential finns för att produktion av PHA från skogsindustriellt avloppsvatten kan ske med en ekonomisk hållbarhet men att fortsatta studier är nödvändiga på grund av osäkerheterna i arbetet. / In the future, waste will need to be handled in a circular manner and resources be taken care of to meet the tougher environmental requirements of the future. An environmental problem that has been highlighted in recent years is littering where plastics are often cited as an example. Plastic is an important material and is used in large parts of society. It is durable and has a high degradation resistance which has contributed to the material's popularity. However, its properties often lead to complications if the material ends up in nature or the ocean. An alternative to conventionally manufactured plastics that has received attention in recent years is bioplastics. One way to make bioplastics is from polymers called polyhydroxyalkanoates (PHA). PHAs are biodegradable, biobased and renewable polymers and are referred to as the “polymers of the future” by researchers. The polymers can be made from mixed bacterial cultures which can be found in forest industrial wastewater. Benefits of using a mixed rather than a monobacterial culture are the reduced costs in production. The high cost of production is a disadvantage and is highlighted as an obstacle to a large-scale industrial production being profitable according to previous studies. The cost of extraction of the polymer represents about 70% of the total production cost. In this work, six different theoretically constructed systems that produce ready-made PHA polymers from forest industrial wastewater have been investigated using Gruvön mill's biological wastewater treatment plant, Multibio, as a starting point. The systems investigated were combinations of different ways of fermenting the wastewater and then extracting the polymers. The goal was to find the system that was most economically defensible with the aim of analysing different systems that could contribute to economically sustainable growth. To calculate mass and energy flows, a model was established in Matlab Simulink, where daily data from 2019 were used. The results of the mass and energy analysis were then imported into Microsoft Excel and a spreadsheet was built. The results showed that the system of fermentation at the inlet temperature of the flow and a combination of high-pressure homogenization and enzyme extraction produced up to 650 tonnes of PHA per year and generated a yearly profit for about 20 million SEK. Using the present value method, the maximum allowable basic investment was iterated until the system would be paid off after 15 years, which ended at about 150 million SEK. The study contains uncertainties, that after analysis and discussion are recommended to be further investigated, such as the handling of the new chemicals that arise with the new system and input on prices for the calculations. The study concludes that there is potential for production of PHA from forest industrial wastewater with economic sustainability, but that further studies are necessary due to the uncertainties in the thesis.

The occurrence and source distribution of organic micropollutants (OMPs) have been investigated in Swedish surface waters, in 23 rivers connected to the lakes Vänern, Vättern and Mälaren, 3 Wastewater treatment plants (WWTPs) and 3 Drinking water plants (DWTPs) located in the middle of Sweden was sampled. Compounds such as pharmaceuticals, industrial chemicals, pesticides, personal care products, hormones, Per- and polyflouroalkyl substances (PFASs), isoflavones, stimulants and parabens were selected. The analysis was done by using solid phase extraction (SPE) and Ultra-performance liquid chromatography tandem mass spectrometry (UPLC-MS/MS). Of the 121 studied compounds 91 was detected in concentration levels varying between a few ng/L up to 160 µg/L in wastewater effluent. The detected concentrations of 80 compounds in surface water from rivers varied from low ng L-1up to 3.3 µg/L, 43 OMPs within the range from low ng/L up to 370 ng/ L could be detected in the lakes and 35 OMPs could be found in levels from low ng/L up to 2.9 µg/L in the drinking water. The number of detected compounds and concentration levels clearly decreases from wastewater influent to effluent, rivers, lakes and lastly to drinking water. The concentration levels of OMPs in the surface water samples varied between sampling sites and the three lakes making it clear that Lake Mälaren is the most contaminated one out of these three. OMPs such as antibiotics, antidepressants and personal care products were most frequently detected in all samples. The highest total OMP concentration levels were found in Enköping river (79 µg/L), Lövsta river (33 µg/L), Ösan (16 µg/L) and Lillån (13 µg/L). A risk assessment for drinking water with regard to human health was conducted for two compounds by calculating the Benchmark Quotient (BQ) using drinking water equivalent levels (DWELs). Two compounds, carbamazepine and bezafibrate, was selected based on detection frequency and available toxicity data. While bezafibrate didn’t show any indications of risk to human health, carbamazepine had a BQ of 1.47 which indicates a risk to human health when humans are exposed to these concentration levels over a period of a lifetime. / Genom att använda en målanalys har förekomsten och fördelningen av organiska mikroföroreningar i svenska ytvatten studerats. Vattenprover från 23 vattendrag som antingen mynnar ut i eller börjar i någon av sjöarna Vänern, Vättern eller Mälaren, tre avloppsreningsverk och tre dricksvattenverk i mellersta Sverige har samlats in. Ämnen så som läkemedel, industriella kemikalier, pesticider, hudvårdsprodukter, hormoner, högflorerade ämnen (PFAS), isoflavoner, stimulanter och parabener valdes ut och analyserades med hjälp av fastfasextraktion och vätskekromatografi kopplad till masspektrometer (UPLC-MS/MS).Av de 121 utvalda ämnena kunde 91 av dessa detekteras i koncentrationer som varierade mellan några få ng L-1upp till 160 µg/L i utgående avloppsvatten. I vattendragen kunde 80 av de organiska mikroföroreningarna detekteras i koncentrationer mellan låga ng/L upp till 3.3 µg/L medan endast 43 kunde detekteras i sjöarna inom koncentrationsintervallet låga ng/L till 370 ng/L. Slutligen detekterades 29 mikroföroreningar i dricksvattnet där koncentrationerna varierade mellan några få ng/L upp till 2.9 µg/L. Resultatet visar att antalet detekterade organiska mikroföroreningar och deras respektive koncentrationer tydligt minskar vid jämförelse av de olika matriserna från ingående avloppsvatten till utgående, vattendrag, sjöar och slutligen i dricksvattnet. I ytvattenproverna varierade koncentrationsnivåerna av organiska mikroföroreningar mellan de olika vattendragen och det var tydligt att Mälaren är mer kontaminerad än Vänern och Vättern. Det gick också att se tydliga trender i vilka ämnen som vanligen detekterades i de olika proverna, särskilt bland läkemedlen då ämnen som är antibiotika-klassade eller hör till gruppen antidepressiva var vanligast förekommande. De högsta totala koncentrationerna av organiska mikroföroreningar kunde hittas i Enköpingsån (79 µg/L), Lövstaån (33 µg/L), Ösan (16 µg/L) samt Lillån (13 µg/L). Dessa fyra vattendrag är därmed de mest förorenade i denna studie och kan därför ses som särskilt förorenade. En riskanalys med hänsyn till människors hälsa gjordes på dricksvattnet genom att beräkna en referenskvot (BQ) med hjälp av ekvivalenta dricksvatten-nivåer (DWELs). De två ämnena karbamazepin och bezafibrat valdes på grund av deras detektionsfrekvens (FD) och tillgänglighet av toxicitetsdata. Bezafibrat visade ingen potentiell risk medan karbamazepin hade ett BQ-värde på 1,47 vilket indikerar en potentiell risk till människors hälsa om man utsätts för de funna koncentrationerna under hela sin livstid.

Svavelväte, H2S, är en giftig och illaluktande gas. Den karakteristika ''ruttet ägg''-lukten kan kännas redan 0.02ppm och det hygieniska gränsvärdet för exponering under en arbetsdag ligger på 5ppm, enligt arbetsmiljöverkets restriktioner. Dessutom är gasen korrosiv på betong och övrig utrustning och minskar därmed livslängden på ledningssystem. Svavelväte bildas i avloppsvatten under anaeroba förhållanden vilka typiskt uppstår i spillvattenledningar med långa uppehållstider. Syftet med detta arbetet var att kartlägga vilka åtgärder för att minska bildningen av svavelväte som användes, hur dessa har fungerat i praktiken samt försöka hitta ett samband mellan vilka åtgärder som passar i vilket typ av system. Detta gjordes med en grundläggande litteraturstudie samt datainsamling via telefon, e-mail och intervjuer. Studien visar att dosering med kemikalier var den vanligaste åtgärden följt av någon typ av luftningsanordning. Mätningar på hur svavelvätehalter påverkas i samband med dessa åtgärder var dock svåra att hitta.  Arbetet visade på en komplexitet i bildandet av svavelväte. De fysiska förutsättningarna i ledningarna såsom dimensioner, flödeshastighet, temperatur etc. påverkar också svavelvätebildingen. Förutsättningarna i ledningarna beror av många faktorer vilka ständigt varierar. Samtliga beskrivna åtgärder har enligt de kommuner där de införts och testats haft önskad effekt utifrån en subjektiv bedömning. Studien visar att grundläggande mätningar är nödvändiga för att klargöra vilka åtgärder som är mest effektiva vid givna förutsättningar. För att i framtiden kunna tackla detta antagligen växande problem i svenska ledningsnät bör alltså fler och noggrannare mätningar göras. Mätningarna bör göras både innan och efter en åtgärd sats in samt uppföljande mätning för att se om åtgärden bibehåller önskad effekt. En databas med denna typ av mätningar skulle dels gynna framtida forskning, dels hjälpa kommuner att välja rätt metod för att lösa svavelvätereleaterade problem. / Hydrogen sulphide is a toxic gas with a malodorous smell. Even in very low amounts, 0.02ppm, the rotten egg odor is noticable. The limit exposure per day is 5ppm according to The Swedish Work Environment Authority's restrictions. In addition, the gas is very corrosive to concrete and equipment, thus reducing the lifetime of wastewater collection systems. Hydrogen sulphide is formed in wastewater under anaerobic conditions, which typically occur in wastewater systems with long residence times. The aim of this study was to find which methods are used to reduce the formation of hydrogen sulphide. How these have preformed in practice and try to find a connection between which methods are suitable in which type of system. This was done with a literature study as well as data collection via telephone, e-mail and interviews.  Dosing with chemicals proved to be the most common method to reduce hydrogen sulphide, followed by some kind of ventilation devices. Measurements of hydrogen sulphide content in connection with these methods was, however, difficult to find among the contacted users.  This study showed a complexity in the formation of hydrogen sulphide since the conditions in wastewater collection systems depend on many factors which constantly varies. According to the municipalities where methods were introduced and tested, the desired effect based on a subjective assessment was reached. The study shows that measurements are necessary to clarify which methods are most effective under given conditions.  In order to deal with this possibly growing problem in Swedish waste water collection systems, more accurate data collection should be done. Both before, after and follow up data, regarding the intervention should be collected when studying this issue. Doing so would greatly benefit future research and help municipalities in solving this problem.

Anaerob jäsning antas vara en bra och effektiv metod för behandling av organiskt avfall. Avloppsvatten från denna process är mer utmanande beroende främst på dess höga innehåll av bland annat flyktiga fettsyror (VFA). Mikroalger har en stor potential för hållbart avlägsnande av näringsämnen från vatten samtidigt som algbiomassa kan användas för produktion av bio-gödsel, biobränsle och bioplaster. Därför var syftet med denna studie att undersöka möjligheten att odla två svenska stammar av mikroalger, anpassade till det nordiska klimatet, på olika syntetiska kulturer. Kulturerna innehöll två bestämda totalkoncentrationer av ättiksyra, propionsyra och smörsyra med tre olika förhållande till varandra. Stammarna som studeras i detta experiment var Chlorella vulgaris (13–1) och Chlorococcum sp. (MC-1). Stammarna visade olika förmågor att tolerera VFA som kolkälla. Chlorococcum sp. kunde ge betydligt högre biomassakoncentrationer i närvaro av VFA än C. vulgaris. Vid totalkoncentrationen 2 g/L VFA och den största halten av ättiksyra erhölls den högsta biomassakoncentrationen. C. vulgaris i kulturerna med VFA visade samma beteende som i referensodlingen utan VFA. De slutliga biomassakoncentrationerna i närvaro av VFA liknade den biomassakoncentrationen från referensodlingen. Att Chlorococcum sp. kan växa på VFA kan minska miljöpåverkan av industriella utflöden från anaerob jäsning i Sverige och andra nordiska länder. / Anaerobic fermentation is believed to be a good and effective method for treating organic waste. Wastewater from this process is more challenging mainly due to its high content of for instance volatile fatty acids (VFA). Microalgae have shown great potential for the sustainable removal of nutrients from water sources. At the same time, algal biomass can be used to produce bio-fertilizer, biofuel, and bioplastics. Therefore, the purpose of this study was to investigate the possibility of growing two Swedish microalgae strains, adapted to the Nordic climate, on different synthetic cultures. The cultures contain two determined total concentrations of acetic acid, propionic acid, and butyric acid with three different ratios to each other. The strains studied in this experiment were Chlorella vulgaris (13–1) and Chlorococcum sp. (MC-1). The strains showed different abilities to tolerate VFA as a carbon source under the same biotic and abiotic conditions. Chlorococcum sp. was able to produce significantly higher biomass concentrations in the presence of VFA than in the reference culture without VFA. The culture with the total concentration of 2 g/L of VFA and the ratio that had the greatest content of acetic acid gave the highest biomass concentration. C. vulgaris was not affected by VFA and the algal cells in the cultures with VFA show the same behaviour as in the reference culture. Moreover, the final biomass concentrations in the presence of VFA were similar to the biomass concentration from the optimal culture. Since Chlorococcum sp. could grow on VFA it can reduce the environmental impact of industrial effluents from anaerobic fermentation in Sweden and other Nordic countries.

No description available.