Den 1 november 2010 trädde en ny lag i kraft och revisionsplikten för de små företagen avskaffades. För att företag skall kunna undvika revisorplikten måste de uppfylla två av dessa tre krav: Högst tre anställda. En balansomslutning på högst 1,5 miljoner kronor. En nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor.Avskaffandet av revisionsplikten berörde mer än 300 000 registrerade aktiebolag i Sverige. Av de nystartade bolagen väljer 76 procent att inte ha någon revisor men ser man till antalet aktiebolag totalt, nystartade och befintliga, är det endast 15 procent som slopar revisorn. Om man endast ser till de bolag som fanns innan reformen har 90 procent av bolagen valt att ha kvar sin revisor.Studiens problemformulering lyder enligt följande: Varför väljer små nystartade aktiebolag att ha en frivillig revision?Syftet med denna studie är att få en förståelse och beskriva små nystartade aktiebolags skäl till att välja en frivillig revision och på så sätt låta sig bli frivilligt granskad. Metoden som användes i studien var kvalitativ metod med en abduktiv ansats vilket gav oss möjlighet att växla mellan empiri och teori. Tre besöksintervjuer samt en telefonintervju med små nystartade aktiebolag i Borås genomfördes.Studiens slutsats är att de små nystartade aktiebolag upplever att revisorn medför nytta. Kvalité, tidsbesparing samt revisorns kunskap är de faktorer som bidrar till nyttan och som är avgörande i valet av att ha en revisor. Studien visar att avskaffandet av revisionsplikten är en positiv lagändring då företag fritt får välja om de vill ha revision eller inte. För de företag som väljer att granskas av en revisor kommer räkenskaperna och bokslutet få en kvalitetsstämpel, det vill säga en högre kvalité och större förtroende för de finansiella rapporterna. Studien visar att kostnaden för revision inte har någon större betydelse i företags val av att ha revision då fördelarna väger tyngre.

På grund av avskaffandet av revisionsplikten som började gälla den 1 november år 2010 kan idag små företag välja bort sin revision. 250 000 av Sveriges företag är enligt lag berättigade att själva välja vilka revisorstjänster de är i behov av samt i vilken omfattning. För att banker ska bevilja lån till små företag krävs det en säkerhet som speglar företagens förmåga att betala kommande räntor och amorteringar. Säkerheten ligger i granskade revisioner och när de blir frivilliga kan tillförlitligheten minska. Metoden som använts är kvalitativ och har utformats via personliga intervjuer med banker och revisionsbyråer. Syftet med studien är att beskriva effekten av avskaffandet av revisionsplikten på bankers utlåningsprocess till mindre företag. Frågeställning: •Är bankerna villiga att bevilja utlåning av krediter till små företag utan revisor? •Finns det någon information som kan ersätta reviderade räkenskaper? •Har långa relationer någon påverkan på bankers kreditbedömningsprocess? •Hur ser revisionsbyråerna på avskaffandet av revisionsplikten? Slutsatser: Majoriteten av bankerna är villiga att bevilja kredit till företag utan revision. Dock krävs fler beslutskriterier för att bedöma ett företags återbetalningsförmåga. Långa relationer mellan bank och kund kan underlätta kreditbedömningsprocessen och förkorta beslutstiden. Det finns ingen information som helt kan substituera reviderade räkenskaper men bokslutsrapporter och personliga möten mellan bank och låntagare kan generera alternativ information. Revisionsbyråerna ser positivt på avskaffandet och är inte oroliga för kommande effekter. / Due to the abolition of the audit requirement which took effect on November 1 st 2010 small businesses can today opt out of its audit. 250 000 of all Swedish companies are legally entitled to choose the auditor services they need and to what extent. For banks to extend credit to small businesses they require a security that reflects the companies’ ability to pay for future debt servicing. The security lies in audited accounts and when they become optional the reliability may reduce. The method used is qualitative and has been designed through personal interviews with banks and accounting firms. The purpose of this study is to describe the effect of the abolition of the audit requirement on bank lending process for small business. Question formulation: •Are the banks willing to grant loans of credit to small business without auditor? •Is there any information that can substitute for audited accounts? •Have long relationships any impact on banks’ credit assessment process? •What do the accounting firms think of the abolition of the audit requirement? Conclusions: The majority of banks are willing to extend credit to companies without audit. Nevertheless, more decision criteria are needed for assessing a company's ability to repay. Long-term relationships between banks and customers may facilitate the credit assessment process and shorten the decision time. There is no information that can completely substitute audited accounts but financial reporting and personal meetings between the bank and the borrower can generate alternative information. Audit offices welcome the removal and are not worried about future effects.

Aim/Objective: The purpose of this paper is to investigate and analyze the early effects that could arise between entrepreneurs and lenders in connection with the auditing requirement, which has now been abolished. Through, empirical data identify the impact from the credit provider’s perspective and small business perspective and then make an overall assessment. Method:The authors are to achieve the purpose for this thesis through the use of both primary and secondary data. Primary data gathered through interviews and secondary data in the form of earlier thesis as well as articles. Result and conclusion: Banks have not prepared for the change in connection with the abolition of the audit requirement. Lenders look at repayment ability as the most important aspect of giving credit. Lenders argue that small businesses will retain the auditor of the company, because it will help them when granting credit. Creditors reveal that alternative internal methods prevail over revised reports approved by an auditor. However, small businesses reevaluate the function of the revised financial information. Small businesses welcomed the abolition of the audit requirement in the introductory phase, because it provides more flexibility of their resources. Suggestions for future research: Our proposal for further research is to investigate the Swedish market's capacity to raise the levels of the requirements, and examine which companies will be effected. Also to clarify what level the limit should be and examine the impact on lending to small business with such a change. Contribution of the thesis: The thesis will give an idea of how small businesses perceive the abolition of the audit requirement and how it will affect the lenders' review and decision making in the case of loans to small businesses. The thesis is primarily aimed towards auditors, lenders and small businesses. / Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera de tidiga effekter som kan tänkas uppstå mellan småföretagare och kreditgivare i samband med att redovisningsplikten avskaffats. Genom den insamlade empirin klarlägga effekterna ur kreditgivarnas samt småföretagsperspektiv för att sedan göra en samlad bedömning. Metod: Författarna har använt sig av både primär och sekundär data för att uppnå uppsatsens syfte. Primär data i form av intervjuer, sekundär data i form av tidigare uppsatser och artiklar. Sammanfattning: Bankerna har inte förberett sig för förändringen i samband med avskaffandet av revisonsplikten. Kreditgivarna ser återbetalningsförmågan som den viktigaste aspekten vid kreditgivning. Kreditgivarna vill argumentera för att småföretagarna ska behålla revisorn i företaget, eftersom det underlättar deras arbete vid kreditgivning. Kreditgivarna upplyser att alternativa interna metoder väger tyngre vid en kreditbedömning än reviderade rapporter godkänd av en revisor. Parallellt som småföretagarna omvärderar självaste funktionen av reviderad ekonomisk information. Småföretagarna ser positivt på avskaffandet av revisionsplikten i introduktionsfasen, eftersom de skapar flexibilitet i deras resurser.       Förslag till forskning: Vårt förslag till vidare forskning är att undersöka den svenska marknadens förmåga att höja gränsvärdena för företagen, samt undersöka vilka företag som kommer att bli berörda. Klargöra till vilken nivå gränsvärdena bör anpassas och undersöka effekterna på utlåning till småföretag vid en sådan förändring. Uppsatsens bidra: Uppsatsen kommer att stärka uppfattning om hur småföretag förhåller sig till avskaffandet av revisionsplikten, samt hur det påverkar långivarnas utvärdering och beslutsfattande i samband med lån till småföretag. Den riktar sig främst till revisorer, kreditgivare och småföretag.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten i Sverige vilket innebar att det inte längre var obligatoriskt för alla bolag att anlita en revisor för att granska räkenskaperna. Detta antogs resultera i ett förändrat klientel samt förändrat tjänsteutbud för revisionsbyråerna och därmed ett förändrat arbetssätt för den enskilde revisorn. Syftet med denna studie är därför att kartlägga den enskilde revisorns vardag och undersöka om det har skett några förändringar i denna på grund av avskaffandet av revisionsplikten. Studien har genomförts med en kvantitativ metod, nämligen genom en webbaserad enkät. Detta då vi vill testa de teorier som tidigare genererats inom området samt ha möjlighet att generalisera resultatet. Undersökningen omfattar alla auktoriserade revisorer i Sverige vilka var auktoriserade även före avskaffandet av revisionsplikten samt har arbetat på samma byrå under perioden. De teorier vi har undersökt är förändring av klientel, utvecklat tjänsteutbud, kompetensens betydelse, förväntningsgapet, rollkonflikter i arbetet, samt handlingsutrymme, arbetskrav och socialt stöd. Resultatet säger oss att revisorns arbetssituation i stort sett upplevs vara oförändrad på grund av avskaffandet av revisionsplikten, dock har marginella förändringar kunnat ses. Vi har därmed kunnat konstatera att avskaffandet av revisionsplikten har haft en påverkan på den enskilde revisorns vardag, dock i liten omfattning. / November 1, 2010 the audit requirement in Sweden was abolished which meant that it was no longer mandatory for all incorporated companies to hire an auditor to audit the accounts. This was assumed to result in a changed clientele and a change in supply of services for audit firms and thus a changed for the individual auditor. The purpose of this study is to identify the individual auditor everyday life and whether there have been any changes in this due to the removal of the audit requirement.  This study was conducted by a quantitative method through a web-based questionnaire. This since we wanted to test previously generated theories in the field and have the ability to generalize the results. The survey covers all auditors in Sweden, which was authorized also before the removal of the audit requirement and has worked in the same audit firm during the period. The theories we have investigated is the change in clientele, developing service offerings, the importance of competence, expectation gap, role conflicts at work, job decision latitude, job demand, and social support. The result shows that the auditor's work situation largely perceived to be unchanged due to the abolition of the audit requirement, however, small changes has been seen. Therefore we have been able to establish that the removal of the audit requirement has had an impact on the individual auditor's everyday lives, although to a small extent.

In 2010, the audit obligation for smaller limited companies was abolished. The change in the law meant that small limited companies could make a choice whether or not they wanted to hire an auditor. Since the abolition, there has been a debate between the politicians and the auditors about the consequences that the abolition has really had. A party that has not been allowed to assert itself in the debate on the abolition of the audit obligation is the companies. The purpose of this study was thus to highlight the companies in this debate and to create an understanding of the reasons why small limited companies choose to hire an auditor and their reasons for dismissing the auditor. Through a qualitative research method, four small limited companies in Luleå were interviewed to investigate their reasons. The study's approach is of a deductive nature where we first chose to investigate what previous research says about companies' reasons for auditing and then compare it with our results. Through this approach, our results indicate that companies have difficulty seeing the benefits of hiring an accountant outweigh the disadvantages. The companies stated the high cost of hiring an auditor in combination with the fact that an auditor does not significantly raise the quality of the annual reports as reasons for refraining from using an auditor. The companies mentioned satisfaction and confirmation as reasons for hiring an auditor and that the authorities are a stakeholder who influences the companies to hire an auditor.

Reformen om avskaffandet av revisionsplikten trädde i kraft den 1: a november 2010. Reformen ger de mindre aktiebolagen möjlighet att själva avgöra vilka redovisning- och revisionstjänster de ska köpa. Beslutet var i samklang med det Europeiska rådet rekommendation av att minska dem administrativa kostnaderna för de mindre aktiebolag för att stimulera Europas ekonomi. Cirka 70 procent av de mindre aktiebolag som var aktiva på marknaden, när beslutet fattades, omfattades av reformen. De negativa effekter som reformen medför var svåra att kvantifiera. Beröra myndigheter har granskat vilken påverkan frivillig revision har för det svenska samhället. Försämrat kvalitet av företagets finansiella rapporter bedömdes vara en av reformen oönskad effekt. Kreditgivaren är ett av revisionen främsta intressent. Bankerna behöver kvalitetssäkrad finansiell information och använder företagets finansiella rapporter som underlag vid beslutsfattning. Studiens forskningsfrågor har sin utgångspunkt i denna bakgrund och lyder följande: Hur har bankernas kreditbedömning av mindre aktiebolag förändrats efter avskaffandet av revisionsplikten? Hur har frivillig revision påverkat bankernas värdering av hårda och mjuka faktorer vid kreditbedömningsprocessen? Studiens vetenskapliga ansats är deduktion. Empiriska data samlades in genom intervjuer med tio respondenter på fem olika banker i södra Sverige. Mönster i respondenternas svar samt samband mellan teoretisk referensram och empiri ligger till grund för studiens analys. Den slutsats som dras är att avskaffandet av revisionsplikten medför inga ändringar i bankernas bedömning av en kreditpropå. Företagets finansiella rapporter håller, trots avskaffandet av revisionsplikten, ett högre kvalitet. Redovisningskonsulterna har tagit över en del av det arbete revisorn gjort tidigare och deras insats bedöms ha en oerhört viktig roll för ett mindre aktiebolag. Vid kreditbedömningsprocessen spelar både de hårda och mjuka faktorer en betydande roll. Vid kreditbedömning görs en samlad bedömning och både hård och mjuk information analyseras i processen.

Bakgrund och problemdiskussion: Företag behöver anpassa sig till förändringar i omvärlden för att överleva och för att fortsätta växa. Denna typ av anpassning benämns som strategisk förändring. År 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre bolag i Sverige. Nu, sex år senare står branschen inför ytterligare en förändring. Att revisionsverksamheten minskat och att konsultverksamheten inom revisionsbranschen kommit att ta större plats sedan avskaffandet av revisionsplikten kan tydas som en slags förändring, men hur har egentligen The Big Four som dominerar inom revisionsbranschen upplevt denna förändring? Är det en förändring som skett per automatik i samband med lagändringen eller ligger ett strategiskt agerande till grund och kan det således betraktas som att revisionsbyråerna genomgått en strategisk förändring sedan avskaffandet av revisionsplikten? När branschen står inför ytterligare en lagändring 2016 frågas hur The big Fours revisorer förväntar sig att lagändringen kommer påverka byråerna och vilken typ av förändring som revisionsbyråerna kommer genomgå i samband med lagändringen? Syfte: Syftet med uppsatsen är att redogöra för hur The Big Fours revisorer i Sverige upplever att revisions- och konsultverksamheten har påverkats sedan lagändringen 2010 samt hur revisorerna förväntar sig att revisions- och konsultverksamheten kommer påverkas i samband med lagändringen 2016, för att vidare analysera revisorernas upplevelser samt förväntningar för att bidra med kunskap om byråerna har eller kommer genomgå en strategisk förändring i samband med lagändringarna. Metod: Uppsatsen är kvalitativt uppbyggd och en flerfallsstudie har använts. Primär datainsamling har skett genom semi-strukturerade intervjuer. Respondenterna var 10auktoriserade revisorer från åtta av The Big Fours kontor. Slutsats: Uppsatsens författare har genom sitt analysarbete dragit slutsatserna att revisionsbyråerna har genomgått strategiska förändringar sedan lagändringen 2010 och att revisionsbyråerna kommer genomgå ytterligare strategiska förändringar i samband med lagändringen 2016. För att behålla sina positioner på marknaden behöver revisionsbyråerna genomgå strategiska förändringar i samband med att omvärlden ständigt förändras. / Background and problem discussion: In 2010, Sweden abolished the audit requirement for small companies. Now six years later, the industry is facing further adjustments. Companies need to adapt to changes in the environment to survive and continue to grow. This type of adjustment is referred to as strategic changes. That the audit activity is decreasing and consulting activities in the auditing industry have come to take more space since the removal of the audit requirement can be interpreted as a kind of change, but how have The Big Four that dominate the auditing profession experienced this change? Is it a change that has taken place automatically in connection with the amendment or is it a strategic action and can it thus be considered that firms have undergone a strategic change since the abolition of the audit requirement? Objective: The purpose of this thesis is to describe how The Big Four’s auditors in Sweden feel that audit and consulting business has been affected since the amendment in 2010, the auditors’ expectations of how auditing and consulting operations will be affected in connection with the amendment 2016, and to further analyse the auditors’ experiences and expectations to contribute knowledge regarding if the agencies have, or will undergo, a strategic change associated with changes in the law. Method: The essay is qualitatively constructed and multiple case study was used. Primary data collection took place through semi-structured interviews. Respondents were ten accountants from eight of the Big Four’s offices. Conclusion: The essay writers have through their analysis concluded that accounting firms have undergone strategic changes since the amendment in 2010 and that accounting firms will undergo further strategic changes in connection with the amendment in 2016. In order to maintain their positions on the market, accounting firms need to undergo strategic changes when the world is changing.

Förtroende är ett mångfacetterat begrepp och har många referensramar. Det går att skilja påförtroende till text, transaktion och förtroende ur ett socialt perspektiv, som kommunikationoch ömsesidig interaktion. Revision är inte bara en granskningsprocess, utan en mänskligaktivitet som ska bygga på samspel med användare av redovisnings information, därmed blirrevisionen en etisk handling som måste bygga på förtroende. För att erhålla förtroende måsterevisorn bemöta de förväntningar som finns på dem idag. Näringslivets utveckling samtförändringar i omvärlden har skapat behov av utveckling och förändring i revisorns funktion,vilket har bidragit till förväntningar från nya intressegrupper och samhället i stort. Tidigareforskning har visat på att det finns olika uppfattningar gällande rollfördelningen mellanrevisorn och företaget, vilket i sin tur bidrar till missuppfattningar. Den globala finanskrisenoch företagsskandaler i många länder har lyft viktiga frågor om effektiviteten för finansiellrapportering och revision, där revisorsbyråer ofta får stå föremål för kritik och bemöta tryckpå att återställa förtroendet för revisionen. 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre bolagi Sverige. Den nya lagstiftningen har i viss mån förflyttat ansvaret från revisorn tillföretagsledningen.Syftet med vår studie har varit att analysera och tolka begreppet förtroende förrevisionsarbetet. Vi har belyst begreppet förtroende i samband med avskaffandet avrevisionsplikten, samt reflekterat över hur det påverkat revisorns funktion och förtroendet irelation till användare av redovisningsinformation. För att kunna uppnå syftet ochforskningsfrågorna har vi använt oss av en kvalitativ och tolkande metod samt genomförtsamtal med kompetenta respondenter i form av revisorer, kreditgivare och småföretagare föratt få del av deras syn på begreppen.Vi har i denna studie kunnat bidra med ökad förståelse för det mångfacetterade begreppetförtroende och vilken effekt avskaffandet av revisionsplikten har haft på relationerna mellanrevisorer, småföretagare och banker, samt om förväntningarna på revisionens funktion harförändrats. Vårt resultat i denna studie bevisade att det finns brister i kommunikationenmellan de olika parterna, vilket påverkar förtroendet. Vi har kunnat identifiera ettförväntningsgap i det avseendet. Revisorerna behöver därför bli bättre på att nå ut tillsmåföretagarna om vilken roll och vilka tjänster de kan utföra. Vi har inte i vår studie kunnatse hur förtroendet har påverkats av den frivilliga revisionen. MenBolagsverket ochSkatteverket upplever att kvalitén på årsredovisningen har försämrats efter införandet avfrivillig revision, vilket visar att revisionen fortfarande har en viktig funktion förkvalitetssäkring av redovisningsinformation vilket höjer förtroendet för den.

Bakgrund och problem: Revisionsplikten avskaffades 1 november 2010 vilket betyder att mindre aktiebolag som uppfyller vissa kriterier inte längre behöver anställa en revisor. Enligt uppgifter från Bolagsverket är det en stor majoritet av de äldre aktiebolagen som väljer att behålla sin revisor medan det hos de nyregistrerade aktiebolagen är vanligare att inte ha en revisor. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för mindre aktiebolag i valet att ha en revisor. Vi ska även undersöka vilka fördelar och nackdelar de mindre aktiebolagen ser med revision och om synen varierar beroende på om det är ett bolag som registrerades innan eller efter avskaffandet av revisionsplikten. Metod: I studien används en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer genomfördes med sju olika mindre aktiebolag. Resultat och slutsats: Samtliga bolag är allmänt positiva till avskaffandet av revisionsplikten och menar att majoriteten av mindre aktiebolag inte har ett behov av en revisor. Majoriteten av bolagen anser att revision är en bra kvalitetsgaranti gentemot ett bolags intressenter. De aktiebolag som i dagsläget har en revisor anser att värdet revisorn ger överstiger kostnaden, medan bolag som inte har revisor anser att revision enbart innebär en betungande och onödig kostnad. Förslag till vidare forskning: Vi skulle tycka att det vore intressant att undersöka avskaffandet av revisionsplikten utifrån revisorns perspektiv. Hur har revisorerna påverkats av den nya lagen och vad har den lett till för konsekvenser? / Background to problem: Auditing obligation was abolished november 1, 2010. According to Bolagsverket, the vast majority of the older companies choose to retain its auditor, while that of the newly registered companies are more likely to not have an auditor. Purpose: The purpose of this paper is to investigate which factors are crucial for small companies in the elections to be audited. We will also examine the advantages and disadvantages of the smaller companies look to the audit and whether the vision depends on whether it is a company registered before and after abolition. Methodology: The study used a qualitative method using interviews, the interviews were conducted with seven smaller companies. Conclusions: All companies are in favor of the abolition of the audit requirement and believe that the majority of smaller companies do not have a need for an auditor. The majority of companies believe that the audit is a good quality guarantee against a company's stakeholders. The companies that have an auditor believe that the value the auditor gives exceeds the expenses, while companies that do not have an auditor believe that auditing merely constitutes an unnecessary expense. Suggestions for further research: It would be interesting to investigate the removal of the audit requirement based on the auditor's perspective.

Studien behandlar vad som hänt efter den 1 november 2010 då revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag i Sverige. I april 2010 lade regeringen fram en proposition om en frivillig revision till riksdagen som trädde i kraft 1 november samma år. Konsekvensen blev att privata aktiebolag som uppfyller två av tre kriterier inte längre behöver ha någon revision: (1) max tre anställda, (2) max 1,5 miljoner SEK i balansomslutning och (3) max 3 miljoner SEK i nettoomsättning. Det var runt 250 000 svenska aktiebolag som berördes och dessa beräknas årligen bespara cirka 15 000 SEK vardera på revisionskostnader.Studiens forskningsfråga lyder: Hur har avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige påverkat mindre revisionsbyråer?Syftet med studien är att studera hur avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige har påverkat mindre revisionsbyråer. I studien användes en kvalitativ metod med en abduktiv ansats, där åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes hos revisionsbyråer i Borås, Alingsås, Kinna och Länghem.Studiens slutsatser är att revisorns roll inte har förändrats sedan avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag men att revisorernas arbete har fått mer inslag av fristående rådgivning nu jämfört med före avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag. Revisorns oberoende har inte heller påverkats, däremot anses gränsdragningen om vad som är ett oberoende och inte vara svår. Konkurrensen har inte påverkats sedan avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag. En annan slutsats är att revisorers kundbas inte har påverkats av avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag dock är det inte lika många kunder som har revision längre utan köper istället andra tjänster och på så sätt påverkas inte kundbasen. Däremot finns en oro inom revisionsbranschen om vad som händer om gränsvärdena för att ha lagstadgad revision eventuellt höjs. Hur uppvaktande av potentiella kunder sker eller hur revisionsbyråerna bedriver marknadsföring har inte påverkats sedan avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag. Nya kundrelationer skapas genom rekommendationer från befintliga kunder. Prissättningen har inte heller förändrats sedan avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag. Revisorer agerar i kundens intresse i sitt arbete vilket inte har förändrat sedan avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag då det finns lagar, regelverk samt förordningar som revisorer måste förhålla sig till i sitt arbete. Det verkar inte skett en stor förändring inom revisionsbranschen sedan avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag. Däremot håller attityder och revisorers förhållningssätt till sin egen bransch generellt på att förändras. / The study deals with what happened after 1 November 2010, when the audit requirement was abolished for small firms in Sweden. In April 2010, the government presented a proposition about a voluntary audit to the Parliament which came into effect on 1 November the same year. The consequence was that small firms that fulfill two of the three criteria no longer need to have an audit: (1) maximum three employees, (2) maximum of 1.5 million SEK in total assets. (3) Maximum of 3 million SEK in net sales. It was around 250 000 Swedish companies that was affected and their calculated annual saving is about 15 000 SEK each in audit costs.The study's research question is: How has the abolition of the audit requirement for small companies in Sweden affected the smaller accounting firms?The purpose of this study is to investigate how the abolition of the audit requirement for small companies in Sweden have affected smaller accounting firms. The study used a qualitative method with a abductive approach. Eight semistructured interviews with smaller accounting firms in Borås, Alingsås, Kinna and Länghem were conducted.The study's conclusions is that the auditor's role has not changed since the abolition of the audit requirement for small companies but that the auditors' work has received more hints of independent advice now compared to before the abolition of the audit requirement for small companies. Auditor independence has not been affected, however, considered the boundary of what is independence and not may be difficult. The competition has not been affected since the abolition of the audit requirement for small companies. Another conclusion is that the auditor's client base has not been affected by the abolition of the audit requirement for small companies, however, there are not as many clients who have audit anymore, but instead buys other services and thus will not affected the customer base. However, there is a concern within the accounting profession about what happens if the limit values may be increased. How recruitment of potential customers is done or how accounting firms engaged in marketing has not been affected since the abolition of the audit requirement for small companies. New customer relationships are created through recommendations from existing customers. Pricing has not changed since the abolition of the audit requirement for small companies. Auditors act in the client's interest in their work, which has not changed since the abolition of the audit requirement for small companies where there are laws, rules and regulations that auditors must relate to in their work. It seems not been a big change in the auditing industry since the abolition of the audit requirement for small companies. In contrast, attitudes and auditors' approach to its own industry in general is changing.