Clarus arkitekter som projekteringsföretag får ofta beställningar från entreprenörer och beställare där de efterfrågar en BIM-modell. I de flesta fallen så används inte BIM modellen helt utan man tar fram 3D-ritningar eller 2D-ritningar. Då ställs frågan “Har beställaren/entreprenören rätt uppfattning om vad BIM är?” Olika aktörer har olika riktlinjer och krav som projektören ska följa. Frågan som arbetet kommer svara på är “hur ska konsulten göra för att på bästa sätt kunna erbjuda rätt tjänst samt mot vilka mål ska konsulten jobba.” Syftet med den här fallstudien är att ta reda på hur BIM användningen skulle kunna underlätta arbetet samt kommunikationen mellan de olika aktörerna som är inblandade i ett byggprojekt. Att undersöka hur kompetensnivån ligger till hos Beställare, Entreprenör och projektörer/arkitekter och svara på frågan “Vad ligger bakom kompetensskillnaden som finns?” Arbetet inleddes med litteraturstudier för insamling och sammanställning av information. Frågor kommer att ställas upp för att senare kunna användas under intervjuerna med olika personer från olika företag. Intervjuerna kommer att ske med bland annat med individer från konsult-, entreprenör- och beställare företag. Intresset att använda BIM är stort i branschen men tyvärr så finns det stor kompetensbrist. Beställare och entreprenörer har planer att börja använda sig av BIM mer vilket kommer att ske de kommande åren, men i nuläget så vill man inte ta nya risker och föredrar att använda sig av traditionella metoder som är mer säkra. För att man skulle kunna tillämpa BIM mer i byggbranschen så behövs det mer kunskap. / Clarus Arkitekter as design companies often receive orders from contractors and clients asking for a BIM model. In most cases, the BIM model is not fully used, but 3D drawings or 2D drawings are available. Then asks the question "Does the client / contractor have the correct understanding of what BIM is?" Different players have different guidelines and requirements that the projector should follow, which can be perceived as defective by the projector just to know what is demanded from each client. The question the thesis will answer is "How should the consultant do the best to offer the right service and what goals the consultant will do. The purpose of this master thesis is to find out how BIM usage could facilitate the work as well as the communication between the various actors who is involved in a construction project. To investigate how the level of competence lies with the Client, Entrepreneur and Projectors / Architects and answerthe question "what is behind the skill difference that exists?". The work began with literature studies for the collection and compilation of information. Questions will be set up to later use them during interviews with different people from different companies. The interviews will take place with individuals from consultancy, contractor and client company. The interest in using BIM is high in the industry, but unfortunately there is a great deal of skills shortage. Customers and entrepreneurs plan to start using BIM more, which will happen in the coming years, but now, they do not want to take new risks and prefer to use traditional methods that are more secure. To be able to apply BIM more in the construction industry, more knowledge is needed.

Digitalization has become something of a buzzword in today's society and rightly so as it brings multiple benefits and opportunities. The AEC/FM industry has constantly lagged behind other industries in terms of change and development and is often regarded as conservative. Strongly associated with digitalization in construction are the concepts of Building Information Modeling (BIM) and Virtual Design and Construction (VDC), which partly include technology and models for integrated and model-based approaches to, for example, reduce fragmentation between project members who traditionally work independently of one another. In research, it is revealed that there are large gains with a successful implementation of BIM/VDC in projects and this is something that many companies in the industry are working with and seeking to develop. The purpose of the thesis is to investigate how the project team members have worked and how the working methods are perceived by them in a well-known construction project in Sweden, where they have taken a step further in digitalizing construction by building after a legally binding digital model instead of the traditional paper drawings. The subject is explored with a qualitative method, in the form of a case study, where a scientific literature study, interview study, and observations together form the basis of the study and these parts act as a basis for the discussion. The literature study covers previous research as well as concepts relevant for answering formulated research questions and concepts that emerged during the interview study that are important to understand for a qualitative discussion and, consequently, qualitative conclusions. In the interview study, 13 respondents were interviewed in so-called semi-structured interviews and all of them were involved in the case project. The findings indicate that the BIM-model can contribute to better communication, higher resource efficiency, better quality and, at the same time for a lower total cost of the project. Identified perceptions in designing a BIM-model and then building after the model instead of 2D drawings are predominantly positive. While advantages and opportunities are demonstrated by this way of working, new challenges and risks arise. This entails legal risks, technical risks and management risks. There are new types of errors that arise with a more detailed design. / Digitalisering har blivit något av ett modeord inom dagens samhälle och det med all rätt då det medför sina fördelar och möjligheter. Bygg- och fastighetsbranschen har ständigt släpat efter övriga industrier vad gäller förändring och utveckling och ses därefter ofta som konservativ. Starkt associerat med digitalisering inom bygg är koncepten Building Information Modeling (BIM) och Virtual Design and Construction (VDC) som dels innefattar teknologi och modeller för integrerade och modellbaserade arbetssätt. De används exempelvis för att minska fragmentering mellan projektmedlemmar som vanligen enbart fokuserar på sina egna teknikområden. Inom forskningsvärlden sägs det finnas stora vinningar med en lyckad implementering av BIM/VDC i projekt och det är något som många företag inom branschen arbetar med och söker utveckla. Samtidigt anger forskningen också att det finns stora utmaningar och att man ännu inte kommit så långt med digitaliseringen. Syftet med detta examensarbete är bland annat att undersöka hur projektmedlemmar har arbetat och hur arbetssätten har upplevts i ett av få välkända byggprojekt i Sverige där man tagit ett steg längre i att digitalisera byggandet genom att bygga efter en digital modell som juridisk bygghandling istället för de traditionella pappersritningarna. Ämnet utforskas kvalitativt, i form av en fallstudie, där en vetenskaplig litteraturstudie, intervjustudie samt observationer tillsammans utgör grunden för arbetet och som alla agerar underlag för analysdelen. Litteraturstudien täcker tidigare studier på området för att beskriva kunskapsläget samt koncept som är relevanta för att besvara formulerade frågeställningar samt begrepp som dykt upp under intervjustudien som är viktiga att förstå för en kvalitativ diskussion och följaktligen likaså kvalitativa slutsatser. I intervjustudien har 13 respondenter intervjuats i så kallade semi-strukturerade intervjuer och som alla varit inblandade i det undersökta projektet. Resultatet tyder på att BIM-modellen kan bidra till en bättre kommunikation, högre resurseffektivitet, bättre kvalitet och samtidigt till en lägre totalkostnad av projektet. Identifierade upplevelser med att projektera en BIM-modell och att därefter bygga efter modellen istället för 2Dritningar är till övervägande del positiva. Samtidigt som fördelar och möjligheter påvisas med detta arbetssätt så uppkommer nya utmaningar och risker. Det medför juridiska risker, tekniska risker och hanteringsrisker. Det är exempelvis nya typer av fel som uppkommer med en mer detaljerad projektering.

Examensarbetet syftar till att undersöka i vilken utsträckning BIM och andra digitala verktyg används inom fastighetsförvaltning i dagsläget samt kartlägga problemområden. Arbetets huvudsakliga fokusområde är förvaltare ochprojektchefer inom byggbranschen. Klyftan mellan aktörerna i branschen har blivit större då förvaltningen inte kommit lika långt i den tekniska utvecklingen. Bristfällig kommunikation och informationshantering i fastighetsförvaltning kostar den svenska fastighetssektorn 20 miljarder kronor om året. BIM har fått ett ökat intresse och utvecklat flera användningsområden tidigt i projektcykeln. Det ger även möjligheten att skapa och hantera kvantifierbar information för olika syften vilket innebär att det även kan tillämpas senare i livscykeln avseende byggnadensförvaltning och användning. Arbetet grundar sig i kvalitativa datainsamlingsmetoder i form av intervju och litteraturstudie. Intervjuer har genomförts med förvaltare som har varierande erfarenheter av BIM. Den litteraturstudie som gjorts grundar sig vetenskapliga artiklar och litteratur. BIM används i liten utsträckning i förvaltningen och användningen varierar beroende på fastighetens omfattning och lokalisering. Förvaltares uppfattning av begreppet BIM skiljer sig från varandra. Det framkommer att användning av digitala verktyg är avsevärt högre än användning av BIM. Detta grundar sig i kunskapsbrist och skepticism om lönsamhet för specifika verksamheter. Förvaltarna är eniga om att BIM-baserad informationshantering kan bidra till en säker och effektivare förvaltning av byggnader. Vad som krävs är en förvaltningsanpassad modell för att främja användarvänligheten. / The thesis aims to investigate the extent to which BIM and other digital tools are used in property management today and to identify problem areas. The main focus area of the work is managers and project managers in the construction industry. The gap between the actors in the industry has become larger as the administration has not come as far in technological development. In adequate communication and information management in property management costs the Swedish real estate sector 20 billion SEK a year. BIM has gained increased interest and developed several applications early in the project cycle. It also provides the opportunity to create and manage quantifiable information for different purposes, which means that it can also be applied later in the life cycle regarding the management and use of the building. The work is based on qualitative data collection methods in the form of interviews and literature studies. Interviews have been conducted with managers who have varying experiences of BIM. Literature study is based on scientific articles and literature. BIM is used to a small extent in management and the use varies depending on the scope and location of the property. Managers' perception of the concept of BIM differs from each other. It appears that the use of digital tools is significantly higher than the use of BIM. This is based on a lack of knowledge and skepticism about the viability of specific activities. Managers agree that BIM-based information management can contribute to the safe and efficient management of buildings. What is required is a management-oriented model to promote user-friendliness.

Bakgrund: Byggbranschen i Sverige är kluven. Behovet av bostadsbygge är stort men produktionen räcker inte till. Många faktorer påverkar produktionen av nya fastigheter. En av de mest väsentliga faktorerna till byggbranschens otillräckliga produktionsmöjligheter är branschens egna utveckling. Branschens utveckling har i stort sett varit stagnant i flera årtionden. Detta fram tills detta årtusende då digitaliseringen även har gjort entré inom byggsektorn. Flera digitala verktyg och arbetsmetoder har utvecklats för att effektivisera branschen. Bland de mest prominenta verktyg som gjort intåg på marknaden är BIM, building information modeling, byggnadsinformationsmodellering. Från att ha arbetat med fysiska ritningar har nu aktörer som projektörer och projektledare tillgång till digitala bygghandlingar. Bygghandlingar som innehåller betydligt mycket mer information som geometrisk och mängd baserad information kopplad till olika byggnadsdelar. BIM-modeller är i allra högsta grad en kraftigt bidragande faktor till både ökad effektivisering och digitalisering av branschen. Syfte: Med detta examensarbete önskar vi identifiera konkreta användningsområden för BIM-modeller samt hur de används i branschen idag. Vi ämnar även identifiera förbättringsmöjligheter för användningen och implementeringen av BIM-modeller samt få svar på vilka utmaningar implementeringen och nyttjande av BIM-modeller i byggproduktionen står inför. Metod: Till denna studie har djupintervjuer, egna observationer samt insamling av tidigare publicerad empiriska data utgjort grunden för metodval. De djupintervjuer som genomförts harv arit med för arbetet högaktuella personer inom arbetslivet. Dessa djupintervjuer har gett oss en högaktuell nulägesbild av användandet av BIM-modeller. Slutsatser: Digitaliseringen av byggbranschen medför stora förändringar i byggprocessen. Implementeringen av digitala verktyg och program har varit enorma steg för branschens utveckling. Arbetsmetoderna för varje steg i byggprocessen har utvecklats betydligt, och metoderna optimeras och effektiviseras konstant. BIMs inflytande på hur ett projekt genomförs, från start till slut, har otvivelaktigt förbättrat byggindustrin och möjligheterna med BIM innebär en fortsatt vidareutveckling. / Background: The construction industry in Sweden is divided. The need for housing construction is great, but the current production is insufficient. Many factors are affecting the production of new properties, both commercial and private. One of the most significant factors in the construction industry's insufficient production opportunities is the industry's own development. The development of the industry has largely been stagnant for several decades. This has been ongoing until this millenium, when digitalisation has also made an entrance in the construction sector. Several digital tools and working methods have been developed to streamline the industry. Among the most prominent tools that have entered the market are BIM, building information modeling. From having worked with physical blueprints and drawings, actors such as planners and project managers now have access to digital construction documents. Construction documents that contain much more information such as geometric and quantity of based information linked to different building parts. BIM models are to a very high degree a major contributing factor to both increased efficiency and digitalisation of the industry. Purpose: With this thesis, we want to identify concrete areas of use for BIM models and how they are used in the industry today. We also intend to identify opportunities to improve the use and implementation of BIM models and get answers to what challenges the implementation and practice of BIM models the production faces. Method: For this study, in-depth interviews, own observations and gathering of previously published empirical data have formed the basis for method choices. The in-depth interviews that have been conducted have involved highly relevant people who use BIM in their working life. These in-depth interviews have given us a highly up-to-date picture of what the use of BIM models mean and look like. Conclusion: The digitalisation of the construction industry entails major changes in the construction process. The implementation of digital tools and programs has been a huge step in the industry's development. The working methods for each step in the construction process have developed significantly, and the methods are constantly optimized and streamlined. BIM's influence on how a project is carried out, from start to finish, has undoubtedly improved the construction industry and the possibilities with BIM undoubtedly mean a further development.

No description available.

Under de senaste 10-20 åren har användandet av BIM-modellering i byggbranschen ökat. En BIMmodellbyggs upp med hjälp av BIM-objekt. Dessa BIM-objekt kan skapas av projektören men dekan också skapas av leverantören av den produkt som BIM-objektet representerar. En samling avBIM-objekt med liknande egenskaper eller utseende kallas för en objektfamilj. En objektfamilj kant.ex. vara en dörr eller ett fönster. En fördel med objektfamiljer generellt är att de endast behövermodelleras en gång, men kan sedan användas i många olika projekt.Syftet med denna studie är att underlätta leverantörens arbete med utvecklingen av deras BIMfamiljer.Studien är utförd i Autodesks BIM-plattform Revit.Arbetet inleddes med en litteraturstudie som utgjorde grunden för arbetet. Att undersöka ochutforska befintliga objektfamiljer var även det en stor del av förarbetet. Detta gjorde att vi skaffadeoss goda kunskaper om objektfamiljer som vi sedan utvecklade genom att vi själva modelleradeobjektfamiljer. Modelleringen gjorde att vi fick en bättre förståelse om det vi tidigare endast lästom.Resultatet blev en generell arbetsgång som kan användas vid skapandet av många olika typer avBIM-objekt. Arbetsgången förutsätter att man förstår de olika delarna som en familj är uppbyggdav, vilket beskrivs i rapporten.En slutsats är att modellering av objektfamiljer kan göras på flera olika sätt och att det är viktigt attfortlöpande testa sin modell. Vidare bör inte objektfamiljerna innehålla mer information ännödvändigt, eftersom det kan göra familjerna onödigt komplicerade och mindre användarvänliga.Objektfamiljer med mindre mängd information föredras därför framför stora och detaljrikaobjektfamiljer. Därmed undviks också onödig belastning på den programvara som används.Studien genomfördes i samarbete med Preconal som har för avsikt att ta fram Revitfamiljer försina produkter. Vi använde oss av deras produkter som underlag till modelleringen / Within the last 10-20 years, the usage of BIM-modeling in the construction sector has increased.BIM-modeling is used daily in different stages of the design process in Sweden. During the designprocess BIM-objects is used which is created by either the manufacturers or the planner. Theseobjects are created by a real product and is made to represent that in the program. The increase ofBIM usage has led to more disciplines that didn’t work with BIM has to adapt and start with that.The purpose of this study is to increase the understanding about the creation of object families formanufacturers. Besides the literature study about the subject we also describe the whole modellingprocess in Revit step by step. This because to give an example how it could be made.The result became a general workflow that is usable for most kinds of objects. The workflowrequires the reader to understand the different parts of an object family which we describe in thethesis.A conclusion is that a family could be built in different ways and it’s important to regularly testyour model. Furthermore, it should not contain more information than what is necessary. BIMobjectswith less information is often preferred over heavy and detailed BIM-objects. This will alsoprevent unnecessary load on the software.

Building Information Modelling (BIM) has the potential to become a technology which will help to use a holistic information repository to generate and represent relevant information in different building life-cycle stages (BLCS) to dedicated groups of stakeholders. However, the scope of model components of BIM data (e.g., IFC meta-data) is limited and some parts of it are not modelled in a manner that supports the diversity of engineering use cases. This paper aims to address this deficit by identifying the capability to formulate inference rules as one of the major benefits in the ontology-based information modelling approach. However, before one can formulate inferencing rules a detailed and in-depth understanding is required on how stakeholder information needs are defined in different BLCS and on how available, open-BIM meta-data models support these information requirements. Therefore, the research progressed initially on existing definitions for Level of Detail (LOD) and selected process-modelling standards (BLCS). In the subsequent part, different renovation Activities and the Stakeholder involvements are analysed. Use cases are defined and used as a grouping mechanism for selected scenarios. Based on these grouping mechanisms, a methodology of how components of a BIMmodel could be classified to support automated inferencing in the future. The outcome of this research is an established 6-dimensional intercommunication framework (LOD, BLS, Scenarios, Stakeholders, Use Cases, BIM model data) based on the Linked Building Data approach and focusing on renovation processes optimization. Based on the framework, a renovation Product-Process Modelling ontology is developed to connect existing components and to support new interoperable applications.:Abstract 1 Introduction and Backgroung 2 Renovation Framework 2.1 Level of Detail (LOD) 2.2 Building Life-Cycle Stage 2.3 Activity and Stakeholder 2.4 BIM Object (Product Information) 2.5 Use Cases 3 Product-Process Ontology 3.1 Activity – BIM Data – LOD 3.2 BLCS – Activity – Stakeholder 4 Validation 5 Conclusion 6 Future Work References

I denna rapport utforskas möjligheterna med BIM-modeller som finns på dagens byggarbetsplatser.  Trots att BIM erbjuder effektivare lösningar inom områden som bland annat visualisering, samordning och kvalitetsarbete, är det få projekt som aktivt använder sig av BIM på byggarbetsplatsen. Den här rapporten syftar till att belysa potentialen med BIM under produktionsfasen samt analysera svårigheter som finns, då produktionspersonal vill använda sig av BIM-modellen. Det långsiktiga målet med rapporten är att främja framtida användning av BIM i produktionsfasen. I arbetet produktionsanpassas delar av BIM-modellen för Skanskas och Vasakronans samverkansprojekt Klara C till att den kan användas ifrån en handhållen enhet. Genom att visa praktiska tillämpningar, med verktyg och BIM-modeller som finns tillgängliga idag, synliggörs möjligheter med BIM i byggproduktionen. För att ha möjlighet att påverka kvalitet och format på den BIM-modell, vilken ändå uppförs vid projekteringen, är det av stor vikt att tidigt beakta vilka effekter ett aktivt användande av BIM har i produktionsfasen. Slutsatsen sammanfattas i ett antal frågeställningar som planerande personal bör ha i åtanke, detta för att främja en utvecklande och värdeskapande användning av BIM även ute på byggarbetsplatsen. Vilken nytta tillför modellen i det specifika projektet? Ex. Samordning, tidsplanering eller visualisering. Hur ska modellen användas av produktionspersonalen? Ex. Vilken enhet (Surfplatta/PC) Vilka krav ställs då på BIM-modellen? Ex. Detaljeringsnivå, parametrar. Vad krävs av arbets- och informationsflöden? Ex. Format på leverans av modell/modeller. Är tillämpningen anpassad till användaren? Ex. Behövs det ytterligare stöd i form av kortare utbildningar eller kurser? / This thesis explores the potential of the BIM-models available at today's construction sites. There are few projects that actively use BIM on the construction sites, despite the fact that BIM offers efficient solutions in areas such as visualization, coordination and quality control. This report aims to highlight the potential of BIM during the production phase and to analyze the difficulties that exist when production staff wants to use the BIM model. The long term goal of this report is to promote use of BIM in the production phase. In this report, parts of the BIM-model of Skanska and Vasakronan collaborative project Klara C, is adapted so that it can be used from a handheld device. Positive effects from active use of BIM-models are shown with the tools and BIM-models that are available today. In order to influence the quality and setup of the BIM-model, which is produced during the design stage, it is of great importance that all potential applications of the model is taken in to account. The conclusion is summarized in a number of questions that planning staff should keep in mind in order to promote value-adding use of BIM. What benefits does the model bring the specific project? E.g. Coordination, time planning or visualization. How will the model be used by the staff? E.g. What kind of unit? (E.g. Tablet or PC) What is required from the model? E.g. Level of detailing, parameters. What work- and information flows are required? E.g. How is the model/models updated and delivered. Is the application user friendly? E.g. Is additional, supporting education required?

Arbetsdispositionsplanen (APD-plan) är en central metod för planering av byggarbetsplatser och stöd för platsledningens beslutsfattande. Idag är stödet nästan uteslutande manuellt arbete även om det görs med digitala verktyg och uppdatering av APD-planen uteblir.  Denna studie syftar till att undersöka möjligheterna för att automatisera överföringen av information från en 360-graders hjälmkamera på en byggarbetsplats till en digital APD-plan integrerad med byggnadsinformationsmodeller (BIM). Målet med studien är att undersöka hur informationen från en hjälmkamera kan kopplas till digitala verktyg såsom APD-planer och BIM-modeller samt hur denna information kan användas som stöd för platsledningen på byggarbetsplatsen genom kontinuerlig uppdatering av APD-planen.  Studien baseras på en fallstudie som innefattar datainsamling i form av bilder och videor från byggarbetsplatsen, intervjuer med personer med erfarenhet och kunskap inom byggbranschen samt observationer från fältstudie. En litteraturstudie presenteras också, där teori kopplad till examensarbetets syfte och frågeställning används som grund för analys, diskussion och slutsatser.  För att uppnå syftet och målen med studien besvaras följande forskningsfrågor:  Hur uppdateras och används APD-planer i dagsläget inom byggsektorn?  Vilka utmaningar och svårigheter är förknippade med automatiserad överföring av information från hjälmkameror till APD-planer?  Vilka fördelar och nackdelar medför användningen av en 360-graders hjälmkamera som verktyg för automatiserad uppdatering av APD-planer och integrering med BIM-modeller?  Utifrån litteraturstudien och genomförda intervjuer uppdateras APD-planer i nuläget manuellt genom att APD-ansvarig genomför inspektioner ute på arbetsplatsen. Denna metod är tidskrävande och uppdateringar tenderar att utebli på grund av tidsbrist.  Resultatet av fallstudien indikerar att insamlad data från byggarbetsplatsen automatiskt kunde överföras till APD-planen men inspektionen för att samla in data krävde manuellt utförande. APD-planen uppdaterades manuellt genom att jämföra insamlade data från byggarbetsplatsen och sedan uppdatera APD-planen utifrån dessa förändringar.  Utvecklad metod skapar förutsättningar för en smidare och effektiv uppdateringsprocess av APD-planen. APD-ansvarig kan utföra uppdateringar digitalt utan fysisk närvaro på platsen. Med metoden kan APD-planer uppdateras frekvent där senaste information finns tillgänglig i smartphones för samtliga involverade i projektet. Nackdelen med utvecklad metod är att manuell uppdatering krävs där vidare forskning är nödvändig för att automatisera uppdateringen. Formatet av insamlat material medförde att en automatiserad uppdatering uteblev eftersom materialet inte kunde kopplas samman med APD-modellen utan enbart jämföras. Om formatet av insamlat material skulle kunna omvandlas till modeller eller placeras ovanpå befintliga modeller skulle en automatiserad uppdatering av APD-planen vara genomförbar. / The Construction Site Utilization Plan (CSUP) is a central method for planning construction sites and support for site management's decision-making. Today, the support is almost exclusively manual work, even if it is done with digital tools, updating the CSUP tends to be absent.  This study aims to investigate the possibilities of automating the transfer of information from a 360-degree helmet camera on a construction site to a digital CSUP model integrated with building information models (BIM). The goal of the study is to investigate how the information from a helmet camera can be connected to digital tools such as CSUP and BIM models and how this information can be used to support site management on the construction site through continuous updating of the CSUP.  The study is based on a case study that includes data collection in the form of images and videos from the construction site, interviews with people with experience and knowledge in the construction industry, and observations from field studies. A literature study is presented as well, where theory linked to the aim and question of the thesis is used as a basis for analysis, discussion and conclusions.  In order to achieve the aim and objectives of the study, the following research questions are answered:  How are CSUPs currently updated and used in the construction sector?  What are the challenges and difficulties associated with automated transmission of information from helmet cameras to CSUPs? What are the advantages and disadvantages of using a 360-degree helmet camera as a tool for automated updating of CSUPs and integration with BIM models?  Based on the literature study and conducted interviews, CSUPs are currently updated manually by the CSUP manager carrying out inspections at the construction site. This method is time consuming and updates tend to fail due to lack of time.  The results of the case study indicate that data collected from the construction site could be automatically transferred to the CSUP but the inspection to collect the data required manual execution. The CSUP was manually updated by comparing collected data from the construction site and then updating the CSUP based on these changes.  The developed method creates the conditions for a smoother and more efficient updating process of the CSUP. CSUP managers can carry out updates digitally without physical presence on site. With the method, CSUPs can be updated frequently where the latest information is available on smartphones for everyone involved in the project. The disadvantage of the developed method is that manual updating is required where further research is necessary to automate the updating. The format of collected material meant that an automated update was not possible because the material could not be connected to the CSUP model but only compared. If the format of collected material could be converted into models or placed on top of existing models, automated updating of the CSUP would be feasible.