No description available.

Den svenska användningen av programvaror i byggsektorn i dagens samhälle använder inte ett gemensamt och digitalt anpassat klassifikationssystem för hanteringen av information inom BIM. Problemet har orsakat ineffektivt informationsutbyte mellan olika aktörer i byggprocessen och fortsatt över hela livscykeln. Stora mängder information förloras och missförstås, vilket har resulterat i förhöjda kostnader och tidsfördröjningar.  I det här examensarbetet undersöks av den anledningen om informationsutbyte mellan olika aktörer kan förbättras. Det här har gjorts genom att undersöka det nuvarande klassifikationssystemet BSAB 96 som används i byggsektorn och ett nytt system benämnt CoClass. Målet med undersökningen har varit att identifiera bristerna med BSAB 96 och utreda om det nya systemet har förmågan att lösa dessa brister. För att sedan kunna bli ett bättre klassifikationssystem som kan används för framtiden av den svenska byggsektorn. Vidare har även svårigheter och hinder vid användning av CoClass undersökts. Insamlingen av information har genomförts med stöd av litteraturstudie och en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer. Respondenter valdes selektivt för intervjuerna för att erhålla relevant information, då studien har behövt kvalitativ information som har förbindelse med byggsektorn. Studien har visat att det förekommer tydliga brister och problem med BSAB 96 som behöver utvecklas för att bemöta de digitala behov som finns idag. BSAB-systemet anses som inte tillräckligt utbyggt längre för att klassificera effektivt och korrekt av en del aktörer i byggsektorn. Vidare har systemet inte heller någon form av gränssnitt som kan stödja kommunikationen mellan andra applikationsprogram och programvaror. Det nya klassifikationssystemet CoClass däremot är ett vältänkt och digitalt anpassat system som har visat en utökad mängd tabeller, klasser, egenskaper och många nya funktioner. CoClass har en stor potential för att lösa bristerna med BSAB 96 och samtidigt täcka de digitala behov som finns i dagens samhälle. Men det nya systemet kommer inte utan utmaningar, utan det har även uppfattats som rätt abstrakt och komplicerat av aktörer som arbetar i byggsektorn. Den nuvarande lättillgänglighet som finns för CoClass är inte optimal eftersom endast en del av systemet är gratis. För att få full tillgång till systemet behövs en prenumeration, vilket har skapat en motsatt effekt till att vilja använda det. / The swedish usage of software in the construction sector, currently does not use a mutual and digitally adapted classification system for the management of information in BIM. Problems such as inefficient exchange of information among participants occur during the construction process and continues to do so over the whole life cycle. Large amounts of information are lost and misunderstood, which causes severe cost increases and time delays. Thus, in this thesis a study has been conducted to research if the exchange of information among participants during the construction process can be improved upon. This have been accomplished by investigating the current classification system BSAB 96 that is being used, alongside the introduction of a new one entitled CoClass. The aim of this study has therefore been to identify the problems with BSAB 96. And to clarify if CoClass can resolve these problems and become a better classification system for the future of the swedish construction sector. A literature study and an empirical study in the form of qualitative research interviews have been carried out to conduct this study. In conclusion, the study has shown that there are clear signs of problems with the usage of BSAB 96 regarding the digital needs that are required in our current society. The introduction of the new classification system, CoClass, has shown impressive signs of potential to attain the requirements needed. But it does not come without challenges, among the interviewees a lot of them have interpreted the new system as very abstract and complicated, which can also be considered as deterrent.

I takt med att byggsektorn övergår till digital informationsmodellering av sina projekt ökar även behovet för att samordna och effektivisera hanteringen av denna information. Ett gemensamt språk i form av ett branschgemensamt klassifikationssystem kan leda till miljardbesparingar. Inom kalkyleringen är det viktigt att rätt informationshantering sker för att bidra till att en så noggrann kalkyl som möjligt kan utföras. Syftet med studien är att undersöka hur de tre olika systemen, BSAB 83, BSAB 96 och CoClass, skiljer sig och ställa de i kontrast mot varandra för att påvisa dessa skillnader. Målet är att studien skall kunna ligga till grund för hur ÅF kan skapa kalkyler klassade enligt CoClass. För att uppnå rapportens syfte och besvara frågeställningar har granskningen bestått av litteraturstudier, intervjuer, en komparativ studie och en fallstudie. Dessa metoder har bidragit i sin tur att resultatet av studien visade att ÅF skulle kunna övergå till CoClass på ett effektivt sätt. Vid jämförelsen mellan systemen har det visat sig att CoClass är ett mer omfattande och ett heltäckande system som struktureras på ett annat vis i motsats till de tidigare klassifikationssystemen. Med hänsyn till studiens resultat kan en kalkylstruktur enligt CoClass implementeras i ÅF:s nuvarande arbetssätt, där färdiga recept för byggdelar fortfarande kan användas. Rekommendationen är att betrakta komponent-tabellen som likvärdig till produktionsresultatet vid kalkylarbete med CoClass struktur i MAP. Detta hade i det långa loppet varit en sund strategi, både ekonomiskt men främst tidsmässigt. / As the construction industry shifts to digital information modeling of its projects, the need to coordinate and improve the efficiency of the management of this information increases. A common language in the form of an industry-wide classification system could lead to billions in savings annually. In the calculation, it is important that the correct information management is included in order to provide the most accurate calculation possible. The aim of this study is to examine how the three different systems, BSAB 83, BSAB 96 and CoClass, differ and stand in contrast to each other to highlight and demonstrate such differences. The purpose of the study is that it should be used as a basis for how ÅF can create classified calculations with CoClass. To achieve the aim of the report and answer the research questions, the examination consisted of literature studies, interviews, a comparative study and a case study. These methods contributed to the following result: ÅF could effectively transfer to the CoClass system. When comparing the systems, it has been shown that CoClass is a more extensive and comprehensive system structured in a different way as opposed to the previous classification systems. Based on the results of the study, a calculation structure according to CoClass can be implemented in ÅF's current working methods, where ready-made recipe for building components can still be used. The recommendation is to consider the component table as equivalent to the production result in the calculation work with CoClass structure in the MAP. In the long run, this would have been an efficient strategy, both economically and primarily less time-consuming.

A construction project can be compared to a triathlon where the building process takes place in three stages and participants try to finish three sub processes as fast as possible to reach the goal. After the first stage is finished, the next begins to eventually jointly meet the milestones that are set on the road. There are many different players in a building process where everyone can have completely different tasks and work in completely different locations around the world. This require that the information between the different parties must be correct and shared to avoid delays and unnecessary costs. Identifying, defining and structuring of information in the 3D-model reflects an organized approach where all information is available in the same location. The development in the construction industry has given the opportunity to let the information supply to be almost unlimited. BIM stands for Building Information Modeling, in design/construction models there is room for the construction industry to improve the efficiency and quality at much higher altitudes. Two systems that have grown during the BIM development is the BIP (Building Information Properties) and BSAB 2.0 (Bygg Samordning AB 2.0) which is designation and classification system in Sweden that aims to become the solution for a joint system for all construction companies. This would lead to that, information delivery becomes waterproof.  This report is a study of how a common system can be applied to the accounting of the various construction companies to be similar and flawless. The lineup of solutions in the examination are solutions for the modeling software Tekla Structures. There is also an investigation of how the mapping of a complete system that allows the different parties in the construction process to use the same terms throughout the different sub processes.

Digital informationsmodellering i anläggningsarbeten och byggnader har blivit allt vanligare i byggbranschen. Detta till följd av branschens teknikutveckling, nya standarder och behov av att se byggnadsobjekten i ett livscykelperspektiv. Det har resulterat i att allt större krav ställs på att kunna samordna och klassificera informationen under hela bygg- och förvaltningsprocessen. Syftet med denna studie är att undersöka den potentiella nyttan av att använda CoClass i ett förvaltningsskede och vad som krävs för att underlätta implementering av CoClass för fastighetsförvaltare. Studiens design har utformats som en fallstudie för att uppnå studiens syfte. Som datainsamlingsmetod har semistrukturerade intervjuer gjorts där fem personer som arbetar med systemförvaltning intervjuats. Det erhållna resultatet visar att systemleverantörer av fastighetssystem är redo att tillämpa CoClass men att det saknas kunskap och kompetens vilket medför att det är svårt för förvaltare att kravställa CoClass. Studien har bidragit till djupare förståelse för hur det nya klassifikationssystemet CoClass är uppbyggt och hur det är tänkt att tillämpas. Studien har också visat att CoClass har potentialen att vara det framtida klassifikationssystemet för all bebyggd miljö i Sverige men det krävs att branschen är eniga och har kunskapen som krävs för att nyttja det.

Building Information Modelling (BIM) medför ett helt nytt sätt att arbeta där objektsbaserade 3D-modeller är den huvudsakliga informationskällan. Modellerna kan bära på stora mängder information i jämförelse med den traditionella pappersritningen som är begränsad till text, symboler och en 2D-visualisering av byggnaden. Att arbeta med BIM ställer helt nya krav på hur information ska struktureras för att säkerställa att den tolkas på samma sätt av alla aktörer i ett projekt och all den programvara som används för att hantera informationen. Den här rapporten behandlar installationer specifikt och klassifikationen av byggdelar som är grunden för att identifiera objekt i en modell. Vi har utrett BSAB 96 som är ett väletablerat system för klassifikation av byggdelar men i sin nuvarande utformning täcker det inte behovet för att kunna användas i BIM. Detta är en nyckelfaktor för att kunna koppla rätt information till BIM-objekten så att en obruten informationskedja kan erhållas. Vi förklarar teorin bakom klassifikationssystem, BSAB 96 i synnerhet, och hur de appliceras på BIM. De problemområden och utvecklingsbehov som finns ringas in och i en fallstudie föreslås två konkreta förslag på utvidgning av byggdelstabellen för installationer i BSAB 96; ett för praktisk tillämpning idag och ett baserat på en fullt integrerad datoriserad process. / Building Information Modelling (BIM) represents a completely new way of working where object-based 3D models are the main source of information. The models can carry large amounts of information in comparison with the traditional paper drawing which is limited to text, symbols, and a 2D visualization of the building. Working with BIM creates new requirements on how information should be structured to ensure that it is interpreted in the same manner by all participants in a project and all the software that is being used to handle it. This report deals with HVAC especially and the classification of construction elements which is the basis for identifying objects in the model. We have investigated BSAB 96 which is a well-established system for classification of construction elements but in its current state it does not cover the needs for use in BIM. This is a key factor to be able to connect the right information to BIM objects. We explain the theory behind classification systems, BSAB 96 in particular, and how they are applied to BIM.  The problem areas and development needs are highlighted and in a case study two concrete suggestions are proposed for expanding the classification table for HVAC construction elements in BSAB 96; one for practical used today and one based on a fully integrated computerized process.

Ett stort steg in den digitala världen är att arbeta med BIM – byggnadsinformationsmodell. Tekniken har under senaste decenniet använts i stor utsträckning under både projekterings- och produktionsskeden, men under förvaltningsskedet är användningen begränsat. Denna studie undersöker därför hur förvaltningsorganisationer arbetar med BIM. De flesta BIM-modeller utarbetas under projekterings- och produktionsskeden och kan innehålla väldigt mycket användbar information för den framtida förvaltande organisationen. Förvaltningsorganisationer behöver således veta vilken information från projekterings- och produktionsskeden är användbara för just deras organisation. Detta hjälper organisationerna att ställa lämpliga krav på leverans av information. Studien undersöker därför förvaltningsorganisationers informationsbehov och kravställningar gällande BIM. Rapporten är baserat på en intervjustudie tillsammans med en dokumentanalys där BIM-manualer från fyra förvaltningsorganisationer undersöks. En BIM-manual är ett styrande dokument som föreskriver en organisations krav och anvisningar gällande BIM. Även en litteraturstudie är genomförd för att kunna samla relevant data till intervjufrågor och dokumentanalysen. Vid intervjustudien har personer som arbetar aktivt med både BIM-frågor och digitalisering inom bygg- och förvaltningsbransch valts. Resultatet visar att användning av BIM är lågt i förvaltningsbranschen. Den främsta skälen till att BIM inte används i stor utsträckning är att en stor del av dagens fastighetsbestånd saknar BIM-modeller vilket gör att det anses som en extra kostnad av de flesta fastighetsägare. De existerande BIM-modeller inom förvaltningen varken används eller uppdateras. I studien framgår att förvaltningsbolag kravställer endast namngivning, numrering, litterering och redovisning av utrymmen i sina manualer. Rapportens resultat visar att det saknas branschmässiga standarder för informationsleverans och informationsnivå. För att kunna möjliggöra ett oavbrutet informationsflöde måste branschmässiga standarder upprättas. / A big step into a digital world is to work with BIM- buildinginformation model. The technology has been used extensively duringthe last decade in both the design and production phases, but thetechnology is not used actively during the facility managementphase. This study looks therefore through how facility managementorganizations work with BIM. The most BIM models are developed during the design and productionphases and can contain a lot of useful information for the futurefacility management organization. Facility managementorganizations need therefore to know what information from thedesign and production phases is useful for their organization. Itwill help the organization to set appropriate requirements for theprovision of information. The study will therefore examinefacility management organizations' information needs and theirrequirements regarding BIM. The report is based on an interview study together with a documentanalysis where BIM manuals from four different facility managementorganizations are examined. A BIM manual is a governing documentthat prescribes an organization's requirements and instructionsregarding BIM. A literature study has also been carried out inorder to gather relevant information and data for interviewquestions and the document analysis. In the interview study,people who work actively with both BIM and digitization in bothconstruction- and facility management industry have been chosen. The result shows that the use of BIM is low in the facilitymanagement industry. The main reason to why BIM is not widely usedis that a large part of today's buildings does not have any BIMmodels which makes it as an extra cost for most property owners.The organizations have many BIM models in their archives, butthese models are neither used in practical activities nor updatedif a change is made. The study shows that facility management companies haverequirements regarding naming, numbering, code marking andaccounting of spaces. The report's results show that there are noprofessional standards for information delivery and informationlevel. The facility management organizations must establishprofessional standards in order to enable an continuously flow ofinformation.

The move from two dimensional drawings (2D) to three dimensional (3D) models is underway in the architectural, engineering and construction industry. The three dimensional models may also be full of information which more exactly defines the different elements of a building, such models are called Building Information Modelling (BIM). Normally within a construction project, Computer-Aided Design (CAD) tools, experts add information to models and the feedback from the rest of the stakeholders are done during common meetings. The important part of information management of construction projects is the briefing process, collecting and defining the client's requirements throughout the construction project. The thesis project aims at defining and developing such tools which communicates with BIM models. Specifically, the main focus of this thesis is on creating interactive tools for Room Function Program (RFP) and Technical Description. An RFP describes the content and functionality of one or several rooms of a building that is designed at the early stage of a building construction. A Technical Description defines and describes all specifications of products which should be in a building. Current available and commonly used processes and products for RFP will be examined within this thesis as the industry has room for improvements with these particular concepts. The thesis project is conducted through research, case studies and interviews, respectively. First, the research and case studies analyzed the use and benefits of BIM. Then, the interview examined the gap between BIM, RFP and Technical Description and it is included in Appendix A. Subsequently, the RFP and Technical Description tools will be integrated with the BIM viewer successfully and desired visual feedback is given by filtering and highlighting the object in the model.

Molnlagring, kommunikationsplattformar med interaktiva funktioner, virtuella modeller som sammanfogas med fysiska omgivningar, datorsimuleringar, livscykelperspektiv. Så diskuteras det i BIM-världens korridorer. Men om detta nu är framtiden: varför går implementeringen så långsamt, och vad är det egentligen som ska implementeras?   Processen att hantera och förstå vad BIM är har blivit för komplex, och med denna rapport vill vi hitta åtgärder för att göra arbetssättet begripligt och användbart för fler. Vi har i samarbete med Vianova Systems undersökt hur användningen av BIM ser ut idag och vilka förbättringsåtgärder som behövs för en bredare framtida implementering i samhällsbyggnadsbranschen.   Våra undersökningar visar att nästan 80 % tror att ett arbete som drar nytta av en digital modell skulle vara effektivare: samtidigt är osäkerheten kring mjukvaror och oklarhet kring implementeringen av arbetsmetoderna begränsande faktorer. Som lösning på detta har ett användarinterface för projektsamordning och kommunikation arbetats fram.   Dessa undersökningar har genomförts med hjälp av en enkätstudie samt intervjuer och sammanställts i två delar: dels denna rapport, samt en slutprodukt av visionär karaktär kallad ”7 visions for the future of BIM”. / Cloud storage, communication platforms with interactive functions, virtual models that are merged with physical surroundings, computer simulations, life cycle perspective. This is what is being discussed in the corridors of the BIM-world. But if this is the future: why is the implementation so slow, and what exactly is to be implemented?   The process of handling and understanding what BIM is has become too complex, and in this report we want to find solutions for making the way of working intelligible and useful for a wider audience. In collaboration with Vianova Systems, we have investigated what the use of BIM looks like today and what improvements are needed for a wider future implementation in the AEC industry.   Our investigations show that almost 80 % believe that work which utilizes a digital model would be more effective: at the same time the insecurity concerning software and uncertainties regarding the implementation of the work methodologies are limiting factors. As a solution for this a user interface for project management and communication has been developed.   These investigations have been carried out with the aid of a questionnaire and interviews and compiled into two parts: partly this report, as well as an end product of visionairy nature called ”7 visions for the future of BIM”.

Dagens samhälle står i stort inför en förändring gällande digitalisering där kostnadseffektivitet, produktivitet samt digitalisering samspelar. Den svenska byggsektorn har visat sig ha en låg utvecklingsgrad inom digitalisering. Ottosson upplyser om att drygt 80% av alla komplikationer i byggprojekt har sin grund i bristande kommunikation. Svensk byggtjänst har visat att kostnaderna för byggproduktionen och förvaltningen fördyras med omkring 60 miljarder kronor varje år. Det handlar i grund och botten om hur aktörer kommunicerar sinsemellan men även hur information hanteras digitalt. Ett känt begrepp i dagens byggbransch rörande digitalisering och kommunikation är BIM, ”Byggnadsinformationsmodell/modellering”. Konceptet handlar om att skapa och nyttja exakta digitala modeller från byggprojekt. Det går ut på att få fram information från den digitala modellen som är betydande för förverkligandet av byggnadsverket och som då uppfyller konceptet BIM. Begreppet berör informationshanteringen, det vill säga kommunikationen mellan olika aktörer. ÅF-Infrastructure AB sektion ”Byggekonomi – Rådgivning tidiga skeden” tilldelade författarna till detta examensarbete att undersöka en specifik metod för kostnadsbedömningar med hjälp av digitala modeller som underlag. Syftet med detta examensarbete är att utreda förslaget till tillvägagångssätt för kostnadsbedömningar med hjälp av digitala modeller i syfte att utveckla företagets interna kostnadsbedömningsverktyg. I och med detta förfaringssätt kan rätt underlag i rätt stadium inom det tidiga skedet bidra till att öka kvaliteten i fattandet av ekonomiska beslut. Examensarbetet baserar sig på en kvalitativ metod i form av litteraturstudier, intervjuer, deltagande vid ämnesaktuella seminarier, observationer av möten samt en kvantitativ metod utförd i syfte att simulera flerbostadshusprojekt. Metoderna har undersökt möjligheten om informationshanteringssystemen Level Of Development och CoClass kan stå till förfogande med underlag inför kostnadsbedömning utav de tre stadierna inom tidiga skeden: idé- förstudie- och programhandlingsstadiet. Studien har visat på framför allt två utmaningar. Det finns utvecklingspotential både vad gäller klassifikationssystemet CoClass och kostnadsbedömningsverktyget Calc Frame. Gällande CoClass bör det framför allt vara klassifikationssystemet som informerar användaren angående vad som ska inrymmas under respektive informationsnivå. Det bör inte vara upp till näringslivet att tolka vad som ska ingå på respektive informationsnivå utan detta bör förfinas och tydliggöras inne i själva klassifikationssystemet. Ur en kostnadsbedömningssynpunkt har det inte gått att ta fram generiska byggnadsverkskomplex i Calc Frame. Då verktyget klarar av att hantera flera olika byggnadsverk kan dessa således kombineras till specifika och unika byggnadsverkskomplex. Teoretiskt sett skulle utvecklandet av generiska byggnadsverkskomplex vara möjligt om programmet vidareutvecklas. Om detta anses eftersträvansvärt så är vår bedömning att det är möjligt att vidareutveckla och applicera metodiken på byggnadsverkskomplex (med samma princip som programmet är uppbyggt) för att skapa generiska komplex. Vår studie har visat att kostnadsbedömningar i tidiga skeden byggt på BIM går att utföra. Huruvida ÅF-Infrastructure AB,s uppdatering av sitt interna kostnadsbedömningsverktyg är kompatibelt med digitala modeller, anser författarna vara bekräftat i och med att studien har visat att den metod som använts för att öka kvaliteten i kostnadsbedömningar är förenlig med det nya klassifikationssystemet CoClass. Rekommendationen är således att uppdatera samt utveckla kostnadsbedömningsverktyg gentemot klassifikationssystemet CoClass. / Today's society is at the forefront of a paradigm shift in digitization where cost-efficiency, productivity and digitalization interact. The Swedish construction sector has proven to have a low degree of development in digitization. Ottosson has shown that over 80% of all complications in construction projects are due to lack of communication. Svensk byggtjänst declares increasing costs for construction production and management by about SEK 60 billion each year. Basically, it is about how actors in the sector communicate among themselves, but also how information is handled digitally. A known concept in today's construction industry concerning information management and communication is BIM, "Building information model / modeling". The concept is about creating and utilizing precise digital models from construction projects. The aim is to obtain information from the digital model that is significant for the realization of the construction work and which then fulfills the BIM concept. The concept concerns information management, i.e. communication between different actors. ÅF-Infrastructure AB section "Byggekonomi – Rådgivning tidiga skeden" commissioned the authors of this master thesis to examine a specific method for cost assessments using digital models as a basis. The purpose of this thesis is to investigate the suggestion for approaches to cost assessments using digital models in order to develop the company's internal cost assessment tools. With this procedure, the right basis at the right stage within the early stage can contribute to increasing the quality of the adoption of financial decisions. The degree project is based on a qualitative method in the form of literature studies, interviews, participation in subject-specific seminars, observations of meetings and a quantitative method performed in order to simulate multi-dwelling housing projects. The methods have investigated the possibility of the information management systems Level Of Development and CoClass being available with a basis for cost assessment of the three stages in the early stages: the idea- feasibility study- and the program action stage. The study has shown two greater challenges. There is development potential both with regard to the classification system CoClass and the cost assessment tool Calc Frame. Regarding CoClass, it should above all be the classification system that informs the user about what ought to be contained under each level of information. It should not be up to the business community to interpret what information includes in each level in the system, this necessitate should be refined and clarified within the classification system itself. From a cost assessment point of view, it has not been possible to produce generic building complexes in Calc Frame. But since the tool is capable of handling several different construction works, these can thus be combined into specific and unique building works. Theoretically, the development of generic building complexes would be possible if the program were further developed. If this is considered desirable, then our assessment is that it is possible to further develop and apply the methodology on building complexes (with the same principle as the program is designed) to create generic complexes. Our study has shown that an economic evaluation in the early stages of the building process can be done with BIM. Whether ÅF-Infrastructure AB's updating of its internal cost assessment tool is compatible with digital models, the authors consider that the study has shown that the method used to increase the quality of cost assessments is compatible with the new classification system CoClass. The recommendation is therefore to update and develop cost assessment tools against the classification system CoClass.