Bakgrund: Kampsport är en samling idrotter där vinst erhålls genom att orsaka skada på sin motståndare och samla poäng, alternativt framtvinga ett avbrott via knockout submission. Forskningen är begränsad vad gäller prevalensen av  överbelastningsskador inom grapplingsporten brasiliansk jiujitsu (BJJ. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka punktprevalensen och fördelningen av överbelastningsskador hos utövare av BJJ, samt undersöka korrelationen mellan träningsvolym och svårighetsgrad i skador, såväl som skillnad i antal skador mellan grupper uppdelade enligt bältesgrader. Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes där ”OSTRC overuse injury questionnaire” i samband med data om träningsvolym, träningserfarenhet och antropometri erhölls. Resultat: Tjugofyra deltagare svarade på enkäten, varav tjugotvå registrerade minst en skada, vilket ger en punktprevalens på 91.7%. Ländrygg(24%), nacke(20%)och skuldra(20%) var de vanligaste skadelokalisationerna. Korrelation återfanns mellan svårighetsgrad skada ländrygg och träningsvolym BJJ(r =0.410, p=0,047). Ingen signifikant skillnad återfanns mellan bältesgrader avseende antal skador Konklusion: Överbelastningsskador ter sig vanligt förekommande hos BJJ-utövare, där ländrygg är den vanligaste skadelokalisationen. Vidare forskning av högre kvalitet och med fler deltagare behövs avseende skadesituationen inom BJJ. / Background: Research regarding overuse injuries in martial arts is scarce, especially within a newly popularized grappling martial art called Brazilian jiujitsu (BJJ). Aim: The aim of this study was to investigate the point prevalence and distribution of overuse injuries amongst BJJ practitioners, explore correlations between training volume and injury severity and difference in number of injuries between groups sorted by belt degree. Methods: A cross-sectional study was performed using the OSTRC overuse injury questionnaire together with data regarding training volume, training experience and anthropometrics. Results: Twenty-four participants answered the questionnaire, 22 of which recorded at least one injury, resulting in a point prevalence of 91.7%. Lower back (24%), neck (20%) and shoulder (20%) were the most common injury sites. Correlation was found between low-back injury intensity and training volume (r =0.410, p=0.047). No significant difference was found between belt degrees regarding number of injuries. Conclusion: Overuse injury seems to be quite common amongst BJJ practitioners, with lower back being the most common localization. Correlation between low-back injury intensity and training volume was found, hinting at risk factors in BJJ for developing lower back pain. The study design and small number of participants makes the results hard to generalize. More studies of higher quality are required for reliable results.

Brazilian Jiu-Jitsu (BJJ) is a martial art which proposes to control the opponent through falls, immobilizations and joint blocks. The present study aimed to analyze the profile of orthopedic injuries of Jiu-Jitsu fighters in the state of Sergipe.A total of 137 fighters were evaluated, 126 males and 11 females, through the orthopedic and physiotherapy services in the University Hospital at Universidade Federal de Sergipe, as well as in martial art training centers in Aracaju.They presented an average of 5.77 ±5.07 years of sports practice. In addition, 85.4% of the participants already suffered some type of orthopedic injury in jiu-jitsu practice. Being the sprain the most prevalent lesion with 61,5%, and the blue belt athletes with the highest prevalence of injuries (30.8%). The anatomic region most affected was the shoulder (21.7%), followed by the knee (20.5%), hand (12.3%), ankle (11%) and elbow (10.4%). Most of these lesions were considered of mild severity (35,9%), and the treatments most used by them were medications and physiotherapy. They had an average of 21.32 ±14.5 physiotherapeutic sections. / O Brazilian Jiu-Jitsu (BJJ) é uma arte marcial a qual tem como objetivo o controle do adversário através de quedas, imobilizações e bloqueios articulares. O presente trabalho teve o propósito de avaliar o perfil de lesões ortopédicas dos praticantes de Jiu-Jitsu do estado de Sergipe. Foram avaliados 137 lutadores, sendo 92%(126) do sexo masculino e 8%(11) feminino, através dos serviços de ortopedia e fisioterapia do Hospital Universitário da Universidade Federal de Sergipe, bem como em centros de treinamento da arte marcial no estado de Sergipe. Foram realizadas entrevistas guiadas por questionário pré-estabelecido somado a avaliação médica da equipe. A média foi de 5,77±5,07 anos de prática esportiva e, além disso, 85,4% dos participantes já sofreram algum tipo de lesão ortopédica na prática desse esporte. Oentorse foi a lesão mais prevalente com 61,5 %, e os atletas de faixa azul com a maior prevalência de lesões (30,8%). A região anatômica mais acometida foi o ombro (21,7%), seguido do joelho (20,5%), mão (12,3%), tornozelo (11%) e cotovelo (10,4%). A maior parte das lesões foram consideradas de gravidade leve (35,9%), e o tratamento mais utilizado pelos atletas foi conservador através de medicações e fisioterapia, com uma média geral de 21,32 ±14,5 seções fisioterápicas. / São Cristóvão, SE

Den här studien kommer handla om Brasiliansk Jiu Jitsu vilket är en kampsport som främst baseras sig på kamp nere på marken. Utövarna inom sporten använder sig utav hävstångseffekten, där en mindre och svagare person med tekniker av kontroll, kroppslås och stryptag ska kunna besegra en större och starkare motståndare. Sedan 1990-talet så har sporten blivit populär internationellt och med det så har många gym  där det utövas Brasiliansk Jiu Jitsu öppnat världen över där Sverige är inkluderat.  Syftet med studien är att undersöka hur utövare av Brasiliansk Jiu Jitsu från början kom i kontakt med sporten samt vad det är som får de att fortsätta träna. Ifall sporten har förändrat utövarnas syn på sig själva i form av självkänsla och självförtroende. Hur en kampsport som Brasiliansk Jiu Jitsu kan påverka utövarnas syn på andra människor och om det existerar en specifik kultur eller gemenskap inom sporten.  Studien kommer att utgå från en etnologisk ansats där metoden kommer att vara baserad på att besvara ovan nämnda frågor med hjälp av intervjuer med sex stycken personer som utövar Brasiliansk Jiu Jitsu. Intervju metoden har valts eftersom frågorna i studien kräver utövarnas subjektiva bild där deras individuella verklighetsuppfattning önskas. Även en observation kommer att tillämpas som metod för att se ifall det existerar en specifik kultur och gemenskap inom sporten samt som jämförande material till intervjuerna. Resultaten visar att det som främst lockade personer till Brasiliansk Jiu Jitsu var en känsla av nyfikenhet för det okända och att de sedan fortsatte att träna på grund av den fysiska och mentala utmaningen. Samtliga nämnde även en ökning i deras självförtroende och självkänsla vilket baserar sig på olika sorters utmaningar. Några av svaren från informanterna visade även på en förbättrad människosyn. Det visade sig även existera en specifik kultur och gemenskap inom sporten där några av informanterna att de hade hittat sin grupptillhörighet.

L’objectif de cette thèse est d’appliquer la théorie du contrôle optimal à la dynamique de systèmes quantiques. Le premier point consiste à introduire dans le domaine du contrôle quantique des outils de contrôle optimal initialement développés en mathématique. Cette approche a ensuite été appliquée sur différent types de systèmes quantiques décrit par une grande ou une petite dimension. La première partie du manuscrit introduit les différents outils de contrôles utilisés avec une approche adaptée à un public de physiciens. Dans la seconde partie, ces techniques sont utilisées pour contrôler la dynamique des spins en RMN et IRM. La troisième partie s’intéresse au développement de nouveaux algorithmes itératifs de contrôle optimal appliqués au contrôle par champ laser de la dynamique rotationnelle des molécules linéaires en phases gazeuse ainsi qu’au développement d’une stratégie de contrôle simple permettant de délocaliser une molécule dans un plan. La quatrième partie traite le contrôle en temps minimum d’un condensat de Bose-Einstein à deux composantes. La dernière partie permet de comparer qualitativement et quantitativement les différentes méthodes de contrôle optimal utilisées. Les seconde et troisième parties ont également bénéficier de l’implémentation expérimentale des solutions de contrôle optimal obtenues. / The goal of this thesis is to apply the optimal control theory to the dynamics of quantum systems.The first part aim at introducing the tools of optimal control in quantum control which were initially developedin mathematics. This approch has been applied on different kinds of quantum system with small and largedimensions. The first part of this manuscript introduces the optimal control tools which are used with a pointof view suited to a public of physicists. In the second part these techniques are used to control the dynamics ofspins in NMR and MRI. The third part deals with the development of new iterative algorithms applied to thecontrol by laser fields of the rotational dynamics of linear molecules in a gaz phases and the development of asimple control strategy allowing to delocalize a molecule in a plan. The fourth part treats the time-minimumcontrol of a two-component Bose Einstein condensate. The last part compares the different optimal controlmethods used qualitatively and quantitatively. The solution found in the second and third parts have been alsoapplied experimentally.