<p><p><strong>Abstract</strong></p><p>The topic ‘The effects of music in the supermarket on consumer behavior,</p><p>sales, and customer state of mind’ was assessed to try and analyse the emotional</p><p>differences that may occur as well as the sales variations that may arise from</p><p>playing music in a supermarket. The reason for this study is that grocery stores</p><p>are very common and abundant in most neighborhoods, as is man’s necessary</p><p>consumption of food. In almost every city grocery stores must compete hard</p><p>against each other in order to succeed in offering the most appealing options to</p><p>consumers. This has contributed to most consumers selecting the store they</p><p>find most comfortable with, both in terms of supply of quality products as well</p><p>as customer service. For a supermarket to be perceived as warm inviting and</p><p>welcoming there are many different aspects that come into play.</p><p>Music is something that has existed for many years and it is something that</p><p>people are very familiar with. Given that music is often an important part of</p><p>human life as it can affect people in different ways. Music affects us on a</p><p>psychological and physiological level; therefore one can use music for the</p><p>purposes of marketing and promotions. In this essay, however, the</p><p>psychological and physiological influences shall be excluded due to the</p><p>complexity that is associated with these concepts. Music has long been a part of</p><p>marketing processes, such as when a familiar melody is paired with a specific</p><p>product.</p><p>This issue has contributed to the aims of this paper as we examine why and</p><p>how music can influence a food consumer. In this paper, we explore the effects</p><p>of music being played in the background in grocery stores, or not. We will also</p><p>examine how different tempos of music affect the consumer’s manner during</p><p>food shopping. The study's main purpose is to try to clarify for the marketer</p><p>and the shop owner what kind of music and tempo affect consumers in a</p><p>positive light, as well as positively influencing the shops turnover. By</p><p>understanding how music affects consumers, the musical selection process may</p><p>become easier if store owner or marketer does decide to incorporate music in a</p><p>supermarket.</p><p>Our theoretical framework contained in the paper will function as a guide for</p><p>the study and lead it in the right direction. The theoretical framework that is</p><p>established in the paper includes the main topics of music, the influence of</p><p>perceptual and emotional music, tempo of the music, mood created through</p><p>3</p><p>music and the MR model, which aims to explore how the environment within a</p><p>store affects the consumer. The theory chapter describes how music influences</p><p>are complex and this is also illustrated by a variety of similar, already existing</p><p>studies. By having a description of the complexity of music we hope to improve</p><p>the readers understanding for the word ‘music’, as well as for our study. In</p><p>addition to the description, these theories operate as tools for the study analysis.</p><p>This method is used in the survey is a quantitative method. The data collection</p><p>method used was in the form of a survey approach. We also had an expected</p><p>quota to fill during the three days that the investigation would take place. The</p><p>questionnaire was pre-designed and contained pre-determined topics. Each</p><p>day, the quota was a minimum of one hundred and fifty respondents, and these</p><p>people were asked to complete seven key questions within the questionnaire.</p><p>The results from the survey were compiled and presented in the paper. The</p><p>compositional data will be important for the analysis of the data material, and</p><p>for the determination of how effective music can be in a grocery store.</p><p>Through analysis, we consider the influence of music on consumers.</p></p>

Abstract The topic ‘The effects of music in the supermarket on consumer behavior, sales, and customer state of mind’ was assessed to try and analyse the emotional differences that may occur as well as the sales variations that may arise from playing music in a supermarket. The reason for this study is that grocery stores are very common and abundant in most neighborhoods, as is man’s necessary consumption of food. In almost every city grocery stores must compete hard against each other in order to succeed in offering the most appealing options to consumers. This has contributed to most consumers selecting the store they find most comfortable with, both in terms of supply of quality products as well as customer service. For a supermarket to be perceived as warm inviting and welcoming there are many different aspects that come into play. Music is something that has existed for many years and it is something that people are very familiar with. Given that music is often an important part of human life as it can affect people in different ways. Music affects us on a psychological and physiological level; therefore one can use music for the purposes of marketing and promotions. In this essay, however, the psychological and physiological influences shall be excluded due to the complexity that is associated with these concepts. Music has long been a part of marketing processes, such as when a familiar melody is paired with a specific product. This issue has contributed to the aims of this paper as we examine why and how music can influence a food consumer. In this paper, we explore the effects of music being played in the background in grocery stores, or not. We will also examine how different tempos of music affect the consumer’s manner during food shopping. The study's main purpose is to try to clarify for the marketer and the shop owner what kind of music and tempo affect consumers in a positive light, as well as positively influencing the shops turnover. By understanding how music affects consumers, the musical selection process may become easier if store owner or marketer does decide to incorporate music in a supermarket. Our theoretical framework contained in the paper will function as a guide for the study and lead it in the right direction. The theoretical framework that is established in the paper includes the main topics of music, the influence of perceptual and emotional music, tempo of the music, mood created through 3 music and the MR model, which aims to explore how the environment within a store affects the consumer. The theory chapter describes how music influences are complex and this is also illustrated by a variety of similar, already existing studies. By having a description of the complexity of music we hope to improve the readers understanding for the word ‘music’, as well as for our study. In addition to the description, these theories operate as tools for the study analysis. This method is used in the survey is a quantitative method. The data collection method used was in the form of a survey approach. We also had an expected quota to fill during the three days that the investigation would take place. The questionnaire was pre-designed and contained pre-determined topics. Each day, the quota was a minimum of one hundred and fifty respondents, and these people were asked to complete seven key questions within the questionnaire. The results from the survey were compiled and presented in the paper. The compositional data will be important for the analysis of the data material, and for the determination of how effective music can be in a grocery store. Through analysis, we consider the influence of music on consumers.

<p>Examensarbete 15 hp, lärarexamen</p>

Syftet med vår undersökning är att se om bakgrundsmusik påverkar sinnesstämningen i klassrummet och om det spelar någon roll vad för musikgenrer som spelas. Vi har intervjuat lärare i denna undersökning då vi är intresserade av deras åsikter om bakgrundsmusikens påverkan. Undersökningen ägde rum under vårterminen 2009 på fyra högstadieskolor i år 7 under två svensklektioner. Resultatet samlades in vid två intervjutillfällen per lärare. Det resultat vi kom fram till var att bakgrundsmusik inte passar alla individer och att musikstilarna passar olika bra till olika typer av lektioner.

<p>Syftet med vår undersökning är att se om bakgrundsmusik påverkar sinnesstämningen i klassrummet och om det spelar någon roll vad för musikgenrer som spelas. Vi har intervjuat lärare i denna undersökning då vi är intresserade av deras åsikter om bakgrundsmusikens påverkan. Undersökningen ägde rum under vårterminen 2009 på fyra högstadieskolor i år 7 under två svensklektioner. Resultatet samlades in vid två intervjutillfällen per lärare. Det resultat vi kom fram till var att bakgrundsmusik inte passar alla individer och att musikstilarna passar olika bra till olika typer av lektioner.</p>

Frågeställningen behandlar hur tempo i bakgrundsmusik påverkar lyssnaren när denne spelar arkadspel. Den grundar sig i tidigare forskning om bakgrundsmusik och dess effekt på koncentrationsförmågan. Bakgrunden innehåller en kort historisk överblick om elektronisk dansmusik och datorspelsmusik. En artefakt har skapats utifrån analyser av arkadspel och musik inom genren techno. Artefakten testades på 30 personer mellan 18-30 år gamla. Testpersonerna fick spela ett arkadspel som innehöll bakgrundsmusik av genren techno i olika tempon. Variablerna tid, längd, antal fall och antal objekt upplockade mättes. Variablerna kompletterades med en enkät med frågor om kön, ålder, spelvana och vad testpersonen hade för åsikt om bakgrundsmusiken. Resultatet visade på att de som spelade med långsammare tempo klarade spelmomentet långsammare i genomsnitt än de som hade snabbare tempo. Slutsatsen drogs att tempo i bakgrundsmusiken påverkar hur snabbt lyssnaren klarar av ett spelmoment. En utveckling av arbetet är att inkludera en större grupp testpersoner och en mer välutvecklad artefakt för ett mer tillförlitligt resultat.

Detta examensarbete har undersökt lärare och elevers erfarenheter och upplevelser av bakgrundsmusik i klassrummet. Fokus har legat på hur bakgrundsmusik påverkat klassrumsmiljön, och i vilken utsträckning den passar in i elevers olika lärstilar och vilka avsikter lärarna har. Arbetet har delats upp i två delstudier där sex lärare och tolv elever har intervjuats. Resultatet ur lärarintervjuerna visade att lärarna motiverar användningen av bakgrundsmusik med att skapa en klassrumsatmosfär som passar alla elever samt att lärarna motiverat lärandet, kopplat till musikanvändning. Resultatet av elevintervjuerna visade att de upplevde bakgrundsmusik som både något positivt och negativt samt att lärarnas avsikter med användning av bakgrundsmusik inte stämde överens med hur eleverna har upplevt och erfarit musiken.

Syfte: Syftet med undersökningen är att se om, och i så fall hur, elevernas antal steg samt upplevda ansträngningsnivå under lektioner i idrott och hälsa påverkas av vilket tempo bakgrundsmusiken har. Metod: Studien utfördes på 83 gymnasieelever från två olika skolor (varav 35 elevers resultat slutligen kunnat användas). Eleverna genomförde två till synes identiska lektioner vardera, där huvudmomentet bestod av en stationsbana. Den ena lektionen genomfördes till musik med ett BPM[1] högre än 140, medan den andra hade under 120 BPM. Två av klasserna började med musik i det lägre tempot och två med musik i det högre tempot. Under lektionstillfällena bar samtliga elever stegräknare, där stegantalet redovisades efter varje tillfälle. Utifrån Borgskalan fick eleverna dessutom skatta både hur ansträngande stationsbanan upplevts som helhet samt hur ansträngande den upplevts då det varit som mest påfrestande. Därefter jämfördes resultaten från de båda testtillfällena för att påvisa eventuella skillnader alternativt likheter. Resultat: Samtliga klasser i undersökningen tog fler steg vid det första undersökningstillfället än vid det andra, oavsett vilket musiktempo de började med. Skillnaden i antal steg mellan de olika lektionstillfällena var dock signifikant enbart för en av klasserna. Beträffande hur eleverna skattat sin egen ansträngningsnivå på Borgskalan under de båda testtillfällena upptäcktes ett klart samband mellan det antal steg eleverna tagit och deras upplevda ansträngning. Samtliga klassers medelvärden, för såväl helheten som vid maximal ansträngning, var högre vid det första testtillfället än vid det andra. Resultatet överensstämmer med att eleverna tog fler steg vid det första tillfället än det andra. Slutsats: Klassernas resultat spretar åt olika håll. Gemensamt för samtliga klasser är att eleverna har skattat ansträngningen under det första testtillfället som mer ansträngande än vid det andra, både beträffande helhet och vid maximal ansträngning. Detsamma gäller för hur många steg eleverna tog. Samtliga elever tog fler steg vid det första tillfället än det andra. Av vår studie att döma tycks det därför inte finnas någon korrelation varken mellan musikens tempo, hur många steg eleverna tar eller hur eleverna uppfattar ansträngningsnivån. Istället pekar undersökningens resultat på vikten av att variera undervisningen. Då eleverna i studien fick upprepa en redan tidigare utförd lektion tycktes motivationen och därmed även deras aktivitetsnivå (i antal steg mätt) sjunka. [1] BPM = beats per minute (taktslag per minut) / <p>I kursen Idrott III VT 2014.</p>

<p>Detta examensarbete syftar till att undersöka om musiken i datorspel kan påverka användarens problemlösningsförmåga. Ämnet är nästintill outforskat, så musikstudier från ämnesområden som t.ex. reklam, film och bilkörning har studerats för att bygga upp en teoretisk grund. Där framkom att bland annat tempo och ljudklang är avgörande för hur ett musikstycke skall påverka användarens kognitiva processer. För att ta reda på om musik påverkar problemlösningsförmågan i datorspel gjordes en kvantitativ undersökning i ett labb där försökspersoner fick spela ett enklare pusselspel med varierande bakgrundsmusik. Tre nivåer av musik användes; hård musik, klassisk musik och tystnad. Resultatet visar på en signifikant bättre problemlösningsförmåga hos dem som fick spela datorspelet med klassisk musik i bakgrunden jämfört med dem som lyssnade på hård musik. Att spela datorspelet utan musik fick de olika försökspersonerna att prestera kraftigt varierande resultat vilket bör tyda på att människor påverkas olika av tystnad.</p>

Inledning Denna undersökning handlar om digital bakgrundsmusik i förskolan. Den digitala bakgrundsmusiken är allt mer vanlig i dagens samhälle. Genom att vara på olika förskolor har vi observerat hur pedagoger använde sig av musik på olika sätt. Under utbildningens gång har vi förstått att musiken har skurits ner allt mer i vår förskollärarutbildning. Digital bakgrundsmusik är lättillgängligt och vem som helst kan använda sig av det. Detta gör att vi vill undersöka hur den digitala bakgrundsmusiken används i förskoleverksamheten. Syfte Denna studie syftar till att undersöka pedagogers syn på digital bakgrundsmusik, hur digital bakgrundsmusik används och om den används som en kompletterande metod för pedagogiska aktiviteter i förskoleverksamheten. Syftet innefattar även hur pedagoger tolkar barnens intresse för och inflytande kring digital bakgrundsmusik. Metod Metoden som använts i undersökningen är en kvantitativ metod. Undersökningen baseras på enkäter där det finns både slutna och öppna frågor. Valet av metod gjordes för att få en objektiv bild på ett valt områdes användning av digital bakgrundsmusik i form av pedagogers syn på digital bakgrundsmusik i verksamheten. Resultat Undersökningen visade att flertalet pedagoger använder och är positiva till digital bakgrundsmusik på sin avdelning. Resultatet visar också att pedagogerna menar att de och barnen samsas om att välja den digitala bakgrundsmusiken. Undersökningen visar på att den digitala bakgrundsmusiken pedagogerna spelar upp för barnen och vilken genre de tror barnen föredrar är i stort sett samma. I resultatet visades det att det skiljer sig åt vid vilka aktiviteter digital bakgrundsmusik spelades.